Börsen: Riktning och värde avgör svängningarna
Nyemissionsmaskineriet är igång igen, uppköpsaffärerna kommertätt och inflödet till aktiefonderna är åter positivt. Oktobermånads snabba återhämtning har under slutet av november gått ini ett mognare skede. Alla tecken tyder alltså på att börserna ivästvärlden gått in i en stabiliseringsfas. Ändå svängerkurserna våldsamt för många papper. Så frågan är given: varförbestår den höga volatiliteten?Den generella förklaringen är av det basala slaget. Volatilitetberor på att motstridiga placeringsstrategier bryts mot varandraoch på att placerarna är osäkra och oroliga. Problemet för densvenska aktiemarknadens del är för det första att fleraindextunga bolag, som Ericsson, Astra och Pharmacia & Upjohn,prissätts av internationella slutplacerare och mellanhänder somofta har tradinginriktade innehav. Det andra problemet är attSverige av utländska förvaltare ses som en liten marginalmarknaddär man går in och ut med kort varsel. Det är ungefär som närman slår med en piska: snärten blir snabbare och kraftigare julängre bort man kommer från den ände där man håller handen.
Riktning och värde
Så långt själva mekaniken på börserna. Men man kan också studeraplacerarbeteendenas betydelse för volatiliteten närmare. Detstyrs av två faktorer, menar Abby Joseph Cohen, anseddstrategichef på investmentbanken Goldman Sachs. Hennesslutsatser gäller New Yorkbörsen, men är ihögsta grad tillämpliga också på europeiska marknader. Cohenfokuserar dels på riktningen (alltså om börsen har någon tydligtrend uppåt eller nedåt); dels på värderingen (om börsbolagenvärderas lågt eller högt).
Osäkerhet ger svängningar
Låg volatilitet förutsätter en någorlunda tydlig riktningoch/eller en värdering som är någorlunda låg. Under perioden1992-96, då New Yorkbörsen var mycket lågt värderad, var indexvolatilitet i snitt bara åtta till tio procent jämfört meddagens cirka 14 till 16 procent. Hög volatilitet infallerdäremot när värderingen är uppdriven och/eller det råderoklarhet om riktningen. Under våren 1998 föll volatiliteten markant på deinternationella finansmarknaderna. Orsaken till att den minskadevar att begreppet the trend is your friend var ledmotivet förförvaltare runtom i världen. Utvecklingen kunde bara gå åt etthåll, ansågs det. I efterhand visade det sig ju att placerarnavar överoptimistiska. Det spekulativa inslaget var utbrett,särskilt i tillgångsslag som ryska aktier och obligationerutgivna av emittenter med svaga kreditbetyg. När kraschen kom iaugusti blev anpassningen förstås brutal. Volatiliteten stegdrastiskt eftersom riktningen blev helt omöjlig att förutsäga(raset från början av augusti till början av oktober var ju detvärsta finansmarknaderna varit med om sedan kraschen 1987).Om vi vänder blicken mot den andra parametern, värderingen, ärdet en självklarhet att en lågt värderad marknad innebär lägrevolatilitet eftersom risken i ett sådant läge är mindre förplaceraren. Abby Cohen hämtar en metafor frånkonfektionsbranschen. Om jag köper en tröja på rea som ärnedsatt 50 procent bryr jag mig inte om ifall en knapp sitterlite löst. Den kan jag lätt sy fast själv. Men om jag ska väljamellan eleganta dräkter i exklusiva affärer så slår jag intetill direkt. Då vill jag vara säker innan jag bestämmer mig. Jagväljer och vrakar och tvekar. Och likadant är det på börsen. Omp/e-talen är låga och läget är stabilt bestämmer sig placerarnasnabbt. Om marknaden är fullvärderad eller nästan fullvärderadär folk oroliga och velar hit och dit.
Upp och ner
Aktiehandeln har varit trendlös under de senaste veckorna. Indexhar pendlat upp och ned kring en centrallinje. Börserna harstigit när det kommit räntesänkningar och uppköpsaffärer ochfallit på grund av den politiska oron i Brasilien och oväntadevinstvarningar som den från det solida BMW. I USA oroasplacerarna av att bolagen åter värderas mycket högt (just nu isnitt cirka 22 gånger årsvinsten) och i Europa finns osäkerhetom hur portföljomflyttningar vid övergången till EMU ska påverkamarknaden. Vi är med andra ord precis i ett sådant läge då högvolatilitet är det naturliga.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.