”Börsbolagen på väg att bli B-lag”

– Det är två olika marknader, och eftersom man kräver total öppenhet av börsbolagen när det gäller ersättningsnivåer, har riskkapitalbolagen en fördel. De senare behöver ju inte avslöja vilka ersättningsnivåerna är. Och vi konkurrerar ju om samma arbetskraft, säger Sverker Martin-Löf, styrelseordförande i Skanska och SCA och tungviktare i Handelsbanksfären.

Ja, vem vill egentligen sitta i styrelsen för ett börsnoterat bolag om möjligheten finns att sitta i styrelsen för ett private equity-ägt bolag? Svaret är: förmodligen väldigt få. Det senare är nämligen betydligt mer lukrativt.

Exemplen på direktörer som tjänat en bra slant på styrelseuppdrag i riskkapitalbolagen är många. Nyligen fick förre Saabchefen Bengt Hals loss 40 miljoner kronor när EQT sålde Comhem där han var ordförande. Det ska jämföras med några hundratusen per år i arvode för ett “vanligt” styrelseuppdrag.

Scanias vd Leif Östling var ordförande i taktillverkaren Thule som såldes till ett annat riskkapitalbolag. Och så vidare.

Dessutom har arbetsbördan ökat i de börsnoterade bolagen, bland annat på grund av den nya bolagskoden. Den som sitter i ett börsnoterat bolag riskerar också att ställas till svars för sina beslut och handlingar och i samma veva hängas ut i media. Det slipper man om man sitter i private equity-ägda bolag.

Nu hävdar finansmannen Mats Qviberg att vi håller på att få ett A- och B-lag.

– Det här är ett påtagligt problem. Det kommer att sluta med att alla begåvade människor går till riskkapitalbolagen. B-människorna hamnar i de börsnoterade bolagen. Det upplever vi som ett problem på Hagströmer & Qviberg och Avanza. Det blir ett jädra liv om vi betalar höga löner. Och det är klart, blir det inget liv på Brummer & Partners när de betalar ut höga löner och ersättningar så är det klart att det är roligare att jobba där. Ta Industri Kapital och EQT, för dem är det väldigt enkelt att locka till sig duktigt folk, och för dem går det också väldigt bra, säger Mats Qviberg.

Och nu har till och med AP-fonderna reagerat. Bland annat har rörliga styrelsearvoden diskuterats. Petter Odhnoff, chef för kapitalförvaltningen på Andra AP-fonden, säger att ersättningsfrågorna är “aktuella”.

– Vi ser att det inte längre är lika intressant att sitta i styrelsen för börsnoterade bolag, och vi jobbar med frågan internt. Vi vill ju ha bra personer i de noterade bolagen, men kan inte säga att vi har en lösning på problemet.

Carl Rosén, ägaransvarig på Andra AP-fonden, håller med Sverker Martin-Löf om att det är tydligt att två marknader har utvecklats.

– Det är helt uppenbart att erfarna personer lockas till riskkapitalbolagen tack vare de högre ersättningarna. Och det är klart att det är ett problem, annars skulle vi inte diskutera det, säger Carl Rosén.

Tydligen talas det bland annat om rörliga styrelsearvoden?
– Det kommer säkert många olika typer av lösningar i framtiden. Och det kan mycket väl vara så att det är positivt att ha någon slags performance-koppling till aktiens utveckling. Men huvuddelen av programmen kommer även i framtiden att vara fasta ersättningar även om vissa delar kommer att vara rörliga. Ingen är ju intresserad av att styrelsen i noterade bolag ska ha väldigt aggressiva incitamentsystem. Risken är då att ledamöterna kommer att fokusera på kortsiktiga mål, vilket inte ligger i vårt intresse.