Börs bara för livskraftiga

Unga expanderande IT-företag är duktiga på att göra av med pengar och numera är det inte säkert att finansiärerna vill ge dem nya. Det är mot den bakgrunden som man ska se de nya regler som gäller sedan tre veckor tillbaka för nya noteringar på OM Stockholmsbörsens O-lista.

I Stockholmsbörsens noteringskrav heter det numera att bolaget ifråga ska “ha tillräckliga finansiella resurser för att – utan ytterligare nyemissioner – ha säkerställt en överblickbar framtid och minst den närmaste tolvmånadersperioden”. Börsen ansluter sig därmed till Londonbörsens regelverk, där ett nyintroducerat bolags pengar måste räcka minst 12 till 18 månader framåt.

Ingen skärpning

Hans Edenhammar, ansvarig för bolagsövervakningen på Stockholmsbörsen, vill inte kalla de nya reglerna för en skärpning. Börsen har även tidigare haft krav på ett företags finansiella överlevnad. Men höstens finansiella baksmälla har plötsligt ställt saker och ting på sin spets. “Det här är föranlett av att det finns många nya bolag med negativa kassaflöden och, på senare tid, att det inte är så lätt att få hem emissionerna längre. Vi har fått in en hel del bolag från den nya ekonomin som är beroende av kapitalmarknaden för att överleva”, säger Edenhammar.

Affärsvärldens kartläggning (se också sid 37-40) visar också att flera av de bolag som nu bankar på börsens port kan få svårt att ta sig in med ettårsregeln. Åtta bolag som vill in på O-listan har hittills förbränt pengar i en sådan takt att kapitalet är slut inom ett år om det fortsätter som tidigare, enligt Affärsvärldens beräkningar.

Utfors åtta månader

Några av dessa bolag tar sig in på börsen ändå. Utfors är klart för O-listan trots att bolagets kassa, medräknat förra veckans nyemission på nästan 750 miljoner kronor, bara räcker åtta månader med samma kapitalförbränningstakt som tidigare. Enligt börsens egen bedömning, som bygger på Utfors noteringsprospekt, ska ettårsgränsen klaras. Sensys kan också ta sig in på O-listan men företaget måste dra in minst 50 miljoner på den pågående nyemissionen om maximalt 100 miljoner kronor för att få börsens godkännande.

Gemensamt för de bolag som har seglat in på börsen under hösten utan problem är annars att de har väldigt bra lönsamhet, starka kassaflöden och egentligen inte sökt en notering för att de har kapitalbehov utan för att de söker uppmärksamhet (Orc och Audiodev) eller ägarspridning (Eniro).

Företag med svaga kassaflöden har däremot fått vända vid börsens port och Stockholmsbörsen har nu dragit ned sin prognos för antalet nya noteringar i år från runt 80 i våras till ungefär 50. “Det har blivit tvärstopp nu under hösten, men vi får nog se många av de som planerat en notering under hösten istället försöka igen nästa år,” säger Hans Edenhammar.

Affärsvärldens kartläggning visar emellertid att också många bolag som redan finns på O-listan skulle ha problem att uppfylla de nya noteringskraven. I tabellen här intill finns ett 30-tal bolag vars kassa inte räcker mer än cirka ett år om de fortsätter att bränna pengar i samma takt som tidigare. “Vi har inte haft så många sådana bolag sedan finanskrisen i början på 90-talet”, uppger Edenhammar.

Ingen garanti

I några fall är det uppenbart att kassaflödet håller på att vända från minus till plus. I andra fall är det långt ifrån säkert att pengarna kommer att räcka i ytterligare ett år eller att det går att få in nytt kapital. Vem kan till exempel garantera att ett företag som internetkonsulten Mind finns kvar om ett år?Därmed inte sagt att Stockholmsbörsen har gjort fel när man släppte in dessa företag. Börsen är en riskkapitalmarknad och det ingår i spelets regler att några företag går omkull. Stockholmsbörsens viktigaste uppgift i det här sammanhanget är att se till att bolag som hamnar i en finansiell knipa ger korrekt information till aktiemarknaden.

De nya reglerna är alltså inte någon garanti för att nyintroducerade bolag inte klappar ihop inom ett år.