BOREALIS: Petrokemins anonyma jätte

Den som söker efter uppgifter om Borealis på internet fåruppemot 10.000 träffar. Namnet, som är lika vagt som Astra ellerVolvo, betyder från norr och förknippas med norrsken (Auroraborealis). Många av träffarna är alltså astronomiska men detfinns andra företag som valt ett namn förknippat med Norden.Just det här bolaget har under sin treåriga bana varit ettsärskilt märkligt nordiskt ljusfenomen, ett joint venture mellannorska Statoil och finska Neste som redovisat i danska kronor avskatteskäl och som haft sina största anläggningar i Sverige. Menför bolaget från norr är den praktiska nordismens epok nu över.Finska Neste som vädrar bättre affärer österut i gas säljer sinandel i Borealis till ÖMV från Österrike och till Ipic från AbuDhabi för närmare sex miljarder kronor. Ipic äger redan nära 20procent i ÖMV. Borealis skall expandera i riktning mot centralaoch östra Europa samt mot Mellanöstern och Asien.

Om de fyra nämnda inblandade bolagen var för sig är kanske inteså mycket att säga. Alla startades de av stater som ville varamed och spela både i olje- och petrokemisektorerna. I den mån dehar haft egna oljekällor och politiskt styrda marknader har degått hyggligt, annars inte. Den svenska delen, kombinatet iStenungsund, är däremot från början en privat investering (seunderartikeln). Av dessa olika petrokemidrömmar och någraytterligare bildas nu den globala drömmen. Det är den utmaningsom den nye chefen norrmannnen Svein Rennemo antagit. Han harvarit ekonomidirektör i Borealis från starten. Finnen JuhaRantanen, som hittills varit VD, går till Ahlströmkoncernen närde finska ägarintressena försvinner.

Affären med ÖMV skall alltså inte bara ses som att Neste kliverav petrokemin utan lika mycket som att det österrikiskakonglomeratet lägger in sin petrokemidotter PCD i Borealis.Tidigare har Borealisledningen förhandlat med spanska Endesa omatt överta andra petrokemiska anläggningar. Men spanjorernaspris ansågs vara för högt.

Listan över affärer och investeringar för detta Europas ledandebasplastföretag har ändå hunnit bli lång.

1996 såldes en 35-procentig andel i en kracker i Antwerpensamtidigt som ägarskapet för en tidigare hyrd kracker iportugisiska Sines övertogs.

En polyetenfabrik på 120.000 ton polyeten efter egen metod harstartats i Borgå och anläggningen skall byggas ut nästa år.

Tidigare med Montell samägda polypropenfabriken NSP har heltövertagits.

Ett avtal har tecknats med Abu Dhabi National Oil Company(Adnoc) om en kracker som växt till 900.000 ton underbeslutsprocessen. Två stora polyetenfabriker ingår i detplanerade kombinatet.

Borealis och kinesiska Qilu Petrochemical skall starta ettsamriskföretag för produktion av polyeten.

Krackern i Stenungsund skall byggas ut för flera miljarder kreller till 610.000 ton från 400.000. Klart hösten 1999.Polyetenfabriken byggs också ut.

Det blir förmodligen fler affärer och fler investeringar ganskasnart. Petrokemibranschen surrar av rykten och den här hösten ärdet flera affärer som har materialiserats. BrittiskholländskaShell har köpt ut italienska Montedison ur det storasamprojektet Montell, Holländska DSM har köpt loss tyska Vebaspetrokemi och amerikanska DuPont har förvärvatpolyesterverksamheten från brittiska ICI.

Petrokemiska halvfabrikat som polyeten, PVC, polypropen, ochannat är inte bara konjunkturkänsliga basprodukter utan de är iväxande grad utsatta för global konkurrens. Nya storskaligaanläggningar öppnas i Asien och Mellanöstern och detta tvingareuropéerna att satsa på renodling och större företag. Den sominte vågar växa blir uppköpt i ett senare skede. Borealismedverkar till den ökade konkurrensen med sina satsningar iMellanöstern och Asien.

Att Borealis i längden blir kvar som köpare avpetrokemianläggningar och inte som köpobjekt beror påmoderföretaget Statoils miljarder. Det blir visserligen alltfler flaggor utanför huvudkontoret, men det är ingen tvekan omatt den norska vajar mest. Detta blivande världsföretag ipetrokemi kommer rimligen så småningom att bli ettkonventionellt börsföretag, men det kommer med störstasannolikhet att förbli under norsk ägarkontroll var det än harsitt huvudkontor.

Borealis tillverkar 2,2 miljoner ton så kallade basplaster(främst polyeten och polypropen) i Stenungsund, Bamble, Borgå,belgiska Beringen och portugisiska Sines. Nu kommer ytterligare900.000 ton till i Österrike och södra Tyskland. Det görföretaget till ett av de största i världen och det stärkerställningen i Centraleuropa. Abu Dhabi och Kina kommer därefter.-Vi har nu en plattform att bli större såväl i Mellanöstern ochAsien som i Östeuropa, sade Svein Rennemo på veckanspresskonferens.

Resultaträkningen för de första åren visar hur efterfrågansvänger på marknaderna men också hur basindustriföretag somBorealis kan förbättra avkastningen på sysselsatt kapital genomomstruktureringar av tillgångarna. Kassaflödet under goda år som1995 blir gigantiska 22 procent av omsättningen och under godamellanår som detta räcker det för att betala av skulder och ändådra upp investeringstakten.

Utsikterna för resten av det här året volymmässigt är goda, menproduktmarginalerna kommer att svänga med oljepriserna. Troligenblir det ett gott år när petrokemibjässen från norr skallrapportera sitt fjärde räkenskapsår.

BILDTEXT: Svein Rennemo, VD i Borealis, skall ledaglobaliseringen.

Kraftiga svängningar

Borealis, 6 måndanska kr 1994 1995 1996 1997Försäljning 15615 17628 15603 8931Ökning, % – 13 -11 20Rörelseresultat 1089 2900 790 893Resultat före skatt 625 2628 870 822I % av omsättningen 7 19 6 9Avkastning sysselsatt kap 7 19 8 17Kassaflöde 654 3849 992 1227Investeringar 415 754 1348 862Räntebärande skuld 6720 4415 1879 1823