Boom för Tornedalen

Haparanda hade i fjol den snabbaste tillväxten av landets alla 72 regioner, tack vare Ikea. Av storstäderna gick Malmö bäst, medan Göteborg halkar efter.

Att Haparanda skulle bli den snabbaste växande regionen i Sverige under 2006 borde inte överraska. Den mycket uppmärksammade etablering som Ikea gjort på orten får stor ekonomisk effekt eftersom det handlar om en stor investering på en liten ort. Dessutom kommer följdinvesteringar vilket också påverkat regionerna runt omkring. Stora delar av Tornedalen har lyft tack vare Ikea.

Haparanda är en av Sveriges mindre regioner, 10 000 invånare, där Ikea och andra etablerar nya butiker, hotell och bostäder under ett antal år. Ikea-varuhuset på 24 000 kvadratmeter invigdes i november, annat är under byggnad eller projekterat.

Totalt handlar det om försäljningsytor på 150 000 kvadratmeter och privata investeringar på 2,5-3 miljarder kronor under 2006-2008. Till detta kommer det statliga satsning som Banverket gör på 2,7 miljarder kronor i Haparandabanan, en upprustning av delen Boden-Kalix och en ny bana Kalix-Haparanda.

Haparanda är ett exempel på vad en driftig kommunalpolitiker kan åstadkomma. Det socialdemokratiska kommunalrådet Sven-Erik Bucht lyckades förmå Ikea-chefen Ingvar Kamprad att lägga ett stort varuhus i Haparanda. Hans argument att Haparanda var ett bättre alternativ än Luleå och finska Uleåborg gick hem.

Sven Erik Bucht, klarar ni av den snabba expansionen?
Jo, jag tycker det fungerar bra. Det byggs mycket och vi har viss brist på byggnadsarbetare, men så är det ju i hela landet. Vi har i alla fall tillgång till två länders arbetskraft.

Då kanske ni får ner er höga arbetslöshet?
Den är klart lägre än tidigare och kommer att minska ännu mer. Många utbildas inom handel och service. De får jobb när nästa våg av anställningar kommer i sommar och höst. Förra året hade vi 400 i arbetsmarknadsutbildning, en kort utbildning på två, tre månader för att förbättra deras kompetens. Alla fick jobb. Företagen som etablerat sig här uppskattade mycket att vi körde den här typen av utbildning.

Ni var förutseende?
Jo, vi visste när Ikea den 8 juni 2005 tog beslutet att etablera sig i Haparanda att det skulle komma en boom. Därför gällde det att ha en vässad arbetskraft som kan handel och service.

Vad händer med Haparandas befolkning?
Under årets två första månader har den ökat lika mycket som under hela förra året. Det flyttar in mycket folk från andra orter. Vi räknar med att inom tre år ha ytterligare ett par tusen personer i kommunen. Det är en ökning med 20 procent, ganska mycket faktiskt.

Har ni sett några nackdelar med expansionen?
Bostäderna har blivit en flaskhals. Det har blivit en så snabb expansion att vi hann inte med. Men vi har fått igång bostadsproduktionen ordentligt. Så vi börjar komma ikapp. Vi har detaljplanerat många områden och bjudit in privata exploatörer som nu bygger.

När blir Haparanda och Torneå hopbyggda?
Inom ett år är städerna helt och hållet hopbyggda. Mitt på gränsen, i det gamla tullområdet, byggs det för fullt. Vi har en oerhört nära samverkan inom snart sagt alla områden: gemensamma skolor, gemensam nattpatrull, gemensamt avlopps- och reningsverk, ihopkopplat fjärrvärmesystem. Denna samverkan ger oss styrka. Haparanda är ingen stad med 10000 invånare. Det bor 34000 i Haparanda-Torneå.

Hur stor andel är tvåspråkig?
I Haparanda är det 90 procent, i Torneå betydligt mindre. Men alltfler av de yngre finnarna lär sig svenska.

Och ni använder två valutor?
Jo, vi använder både euro och kronor. Euro är helt gångbart här, i vilken kiosk eller bensinstation som helst. Det är jätteviktigt. De 65 procent av kunderna på Ikea som kommer från Finland blir bemötta med sitt eget språk och kan använda sin egen valuta.

Hur går det för Ikea?
Etableringen har blivit en succé. Ikeas grundkoncept är ett varuhus med 15 kassor. Här bygger Ikea nu ytterligare fyra kassor för att man ska klara efterfrågan. Det har kommit betydligt fler besökare än man någonsin räknat med.

Torneå är en urgammal handelstad. Nu håller ni väl på att återta den positionen?
Det stämmer. Torneå var en gång i tiden den största handelsplatsen på hela Nordkalotten och i Barentsområdet. Då fanns inga gränser, vilket innebar att folk kunde färdas och handla i öst-västlig riktning. När gränserna drogs ändrades det. Men nu är gränserna borta, först med Berlinmurens fall 1989 och sedan när Finland och Sverige gick med i EU 1995. Därmed har vi alla förutsättningar att återta den starka ställning som handelsstaden Torneå hade.

Plats, Tillväxt 05-06 procent, Förändr placering , Lönesumma 2006 mkr
1 HAPARANDA 10,8, 30, 775
2 PAJALA 10,1, 9, 535
3 KIRUNA 9,9, -2, 2 919
4 ÖVERKALIX 8,9, 13, 316
5 ÄLMHULT 8,5, 13, 3 266
6 ÖVERTORNEÅ 8,5, -3, 420
7 ARJEPLOG 7,9, 56, 300
8 GÄLLIVARE 6,8, -6 2 234
9 ARVIDSJAUR 6,8 , 33, 676
10 MALMÖ 6,5, 3, 112 563