Bolidens VD duckade gruvköpet: Inte lyckats räkna ihop Viscaria

Boliden har med sina fem gruvor och fem smältverk stor närvaro i Norden. Med Tara-gruvan finns bolaget på Irland och efter förvärvet av Neves-Corvo kommer Boliden även att finnas i Portugal.

Men ett projekt gruvbolaget valt bort är Viscariagruvan i Kiruna. 2019 köpte Firsth North-listade bolaget Viscaria, dåvarande Copperstone Resources, projektet och deras mål är att ha igång produktion 2026.

Viscaria har i princip varit en del av er föregångare i Outokumpu. Hade inte det också varit en naturlig Bolidengruva?
“Det är inte så att vi inte har fått erbjudanden om att köpa den, om man säger så. Det är inte så att vi på något sätt har lyckats räkna ihop något projekt”, säger Mikael Staffas till Affärsvärlden under kapitalmarknadsdagen i norska Odda och fortsätter:

“Den ligger inte i några av våra planer.”

Så sent som i november 2024 tog Viscaria ett aktieägarlån på cirka 315 Mkr med sina större aktieägare för att säkerställa finansieringen givet tidtabellen för den planerade gruvöppningen.

“Koppar är överhajpat”

Under kapitalmarknadsdagen guidade Boliden för att zinksmältverket Odda ska vara helt igång under andra halvåret 2025 och nå full produktionstakt 2026. Tillsammans med förvärven av Neves-Corvo och Zinkgruvan gör det Boliden mer “zinktungt”, medan övriga branschen rör sig mot koppar.

Tycker ni att den här kopparhajpen är överskattad eller tycker ni att zink är en underskattad metall?
“Koppar är överhajpat. Om du ska köpa någonting som redan är igång kommer koppar vara alldeles för dyrt”, säger Mikael Staffas.

Enligt honom var det just tack vare att gruvorna från Lundin Mining var zinkgruvor som förvärvet möjliggjordes.

“Därmed var konkurrensen mindre och därmed fick vi dem till ett pris som vi tycker var lämpligt.”

Samtidigt framhåller VD:n att Boliden är positiva till koppar. Bolidens koppar produceras vid smältverken Rönnskär i Sverige och Harjavalta i Finland. Framåt ser Staffas att det är ett område där Boliden kan växa organiskt.

“Men att det blev zink i samband med nyförvärvet, det var väldigt mycket att koppar är för dyrt.”

Konsensusdata från Factset

Bolidens aktie har stigit 17% i år och 27% på ett års sikt. Men om vi drar ut tidslinjen tre år så är aktien ner närmare 18%.

FINNS MÅNGA PROJEKT

Förvärvet av Lundins europeiska gruvor fick Bolidens styrelse att ställa in utdelningen 2024.

Är det därefter någon slags skördetid som hägrar kassaflödesmässigt?
“Allting annat lika så är det en skördetid för vi går ju över en puckel vad det gäller investeringar. Dessutom har vi levt ett antal år med väldigt låga halter. Framförallt i gruvorna Aitik och också i Kevitsa. De här halterna är på väg att bli rejält mycket bättre. Så vi har en tillväxt där utan allting annat.”

Igår meddelade bolaget att man ska bygga en ny pasteanläggning (där man tillverkar cementliknande massa för att fylla igen utrymmen under jord) i Garpenberg, vilket Staffas kallar för ett mellansteg. Nästa steg, som inte fattats beslut om än, är att bygga ytterligare ett schakt och därmed utöka produktionen från 3,5 mln ton till 6,5 mln ton.

Det är ett rätt stort lyft för koncernen.

“Ja, det är stort men så kostar det naturligtvis pengar. Vi vill skicka en signal att vi har en hel del projekt. Vi är inte i slutet av projektlinan överhuvudtaget. Hur fort det kommer gå får vi väl se, det beror lite grann på hur ekonomin ser ut i de olika projekten men det är inte torrt i tillväxtrabatten”, säger Staffas.

Stigande guldpris leder till att gamla projekt kan räknas hem

Guldpriset har nått nya rekordnivåer och i mitten på mars passerades milstolpen 3 000 dollar per uns. Boliden fokuserar på basmetaller, även om ädelmetall ofta kan dyka upp som en bimetall.

Staffas säger samtidigt att de stigande guldpriserna gör att gamla projekt nu kan räknas hem.

“Guld som huvudmetall, det letar vi inte efter heller. Det är mer om vi snubblar på saker.”

Mikael Staffas tar prospekteringsprojektet Älgträsk i Västerbotten som exempel:

“Det prospekterades för 30-40 år sedan och har inte riktigt har gått att räkna hem under alla år. Men med det nya guldpriset som vi har kommit fram med så kan vi plötsligt räkna hem det. Vi har lite sådana kryddanrättningar men det är mer vad vi har stött på utav misstag.”

Politikernas nästa huvudvärk

Diskussionerna om gruvtillstånd är många och långa. Från politiskt håll är ambitionen stor om att Europas självförsörjningsgrad av kritiska råvaror ska höjas.

EU har tagit fram Critical Raw Material Act som gör det lättare att få tillstånd. Men det är mycket mer som behöver ske för att ett gruvprojekt ska fungera, enligt Mikael Staffas.

“Det behövs säkerställas de kommersiella villkoren runt det här. Det är inte så lätt. Jag tror det är nästa huvudvärk för politikerna. Det är inte så mycket min huvudvärk, jag kan låta bli att investera”, konstaterar VD:n.

Som exempel tar han upp konkurrensen där länder utanför EU kan ha produkter med en helt annan miljöprestanda och Finland, som infört nya gruvskatter.

“Det gör att ekonomin i de projekten är tveksam och det måste man vara medveten om. Även om man sjunger metallernas lov på ena sidan så är det inte alltid att man agerar så genomgående.”

Men för att skapa en affär då, menar du till exempel att man kanske borde kolla på att utvidga Carbon Border Adjustment Mechanism? 
“Det är till exempel en sådan aktivitet man skulle kunna göra för nickel”, säger Staffas och exemplifierar att CBAM skulle kunna användas för import på både nickel som använts i batterier samt elbilar.

“Det är klart att det är lite administration att hantera den här typen av skydd. Men om Europa inte vill ha det så kommer man inte ha så många nickelgruvor tror jag.”

I PROJEKT MED FINSKA FÖRSVARET

Det är inte bara kopplat till kritiska råvaror som självförsörjandet ska öka i EU, även upprustningen av försvaret behöver stärkas på hemmaplan.

Boliden är involverade i ett projekt med finska staten.

“Finska försvaret ska utveckla produktion av TNT, sprängämnen, som ska gå in huvudsakligen i vapen. Och för att göra det här så behöver man en liten sån här spännande bit som heter Oleum.”

Oleum är en lösning av svaveldioxid i svavelsyra. Det har Boliden producerat historiskt sett, men lade ner verksamheten i Finland för 20 år sedan.
“Det var gammal utrustning och man fick inget betalt för det. Nu har vi beslutat att vi är med på ett hörn, så vi kommer att återinvestera lite i oleumproduktion”, säger Staffas och fortsätter:

“Man behöver svavelsyra i grunden här och det har vi gott om. Så det här är ett sätt att göra av med svavelsyra som ser bra ut för oss.”

Läs mer:

Boliden och Lundin Mining i storaffär

Gruvjätten om Odda: ”Räknar full produktion från 2026”