BOLÅN: SBAB pressar bankerna
Räntekriget om hushållens bolån blir allt intensivare. Vinnarnai denna kamp är låntagarna, som dessutom gynnas av fallandemarknadsräntor, medan det är bolåneinstitutens lönsamhet som tarstryk. Här kan man i varje fall inte klaga på konkurrensen.Visserligen ökar efterfrågan åter på hushållssidan, menfortfarande är marknaden pressad.
Det senaste utspelet i räntekriget gjordes i förra veckan dåhelstatliga SBAB genomförde sin aviserade räntesänkning med ettför bolaget ovärderligt genomslag i massmedia.
På villalån har SBAB sänkt med som mest 0,7 procentenheter påett tioårslån. I realiteten är dock sänkningen inte fullt sådramatisk, eftersom bolaget samtidigt avskaffat sina rabatter.Men visst är det fråga om en marginalsänkning.
Det sätter press på konkurrenterna när SBAB på det sättetförsöker öka sina marknadsandelar på hushållsmarknaden. SBAB:sräntor låg redan tidigare något lägre än de bankägda bolagens,men då bör man hålla i minnet att det inte är riktigt sammaprodukt som erbjuds. SBAB är ett utpräglat enproduktbolag, somenbart säljer bolån genom en telefontjänst. Det gör attservicenivån kan uppfattas som lägre, om kunden värdesättermöjligheten att få hela sitt spar- och lånebehov tillgodosett påett ställe.
Eftersom alla banker strävar efter att göra kunderna tillhelkunder är det föga troligt att de följer SBAB i spåren ochavskaffar sina rabatt- eller bonussystem.
SBAB:s uppbyggnad är både en svaghet och en styrka. Svaghetenligger i att bolaget saknar ett distributionsnät, vilket detförsöker kompensera genom påkostad marknadsföring och genom attsamarbeta med andra, som Östgöta Enskilda Bank, GE Capital ochLänsförsäkringar. Bolaget friar också till fastighetsmäklare ochfristående sparbanker. Styrkan i uppläggningen är att den gåratt driva till låga kostnader enligt känt mönster från de såkallade nischbankerna.
Till bilden av SBAB hör också att bolaget är en klaruppköpskandidat, vars framtida hemvist är långt ifrån avgjord.Visserligen har finansministern nyligen sagt att enprivatisering inte är aktuell, men i branschen räknar nog deflesta med att bolaget kommer att säljas ut, kanske efter valet.Det är således denna statligt ägda lågprisleverantör som driverden mest aggressiva prispolitiken på marknaden.
Frågan är bara om ytterligare marginalsänkningar är långsiktigthållbara.
Lönsamheten i branschen faller. Första halvåret i år minskadevinsten i SBAB med över 35 procent till 220 miljoner kronor,vilket på årsbasis motsvarar under tio procents avkastning efterskatt på ingående eget kapital. Ytterst är detta en fråga förägaren. Att denna är staten komplicerar situationen, eftersomdet alltid inbjuder till misstanken att det är skattebetalarnasom får stå för fiolerna om avkastningen blir för låg. I självaverket framhåller SBAB i sin halvårsrapport att det på gällandeprisnivåer inte går att öka utlåningsvolymerna på traditionelltsätt och klara lönsamheten. Trots detta sänks alltså marginalen.Lösningen heter, enligt SBAB, värdepapperisering.
Starkt förenklat går tekniken ut på att man genom ett särskiltbolag paketerar ett stort antal likartade lån och placerar dessadirekt på marknaden utanför bolåneinstitutets balansräkning.Fördelen är att det inte kräver kapitaltäckning och förbättrarnyckeltalen för låneinstutet samt att det, enligt SBAB och dessrådgivare, blir billigare för låntagaren. En nackdel är att detkan bli dyrare för låntagaren att förtidslösa lånet.Konkurrenterna säger med en mun att värdepapperiseringsaffärerför närvarande inte går att räkna hem. Bevisbördan ligger därförpå SBAB. Dess argument är dels att bolaget enbart skall utnyttjatekniken för nytecknade lån, vilket sägs vara billigare atthantera än om man paketerar lån ur en existerande stock, vilketvarit det vanliga hittills. Vidare avser SBAB:s ledning att inteutnyttja dyra internationella investmentbanker som mellanhänder.Enligt VD Sune Jussil kommer den första affären att genomförasden allra närmaste tiden. Då måste SBAB visa skeptikerna att dethåller vad det lovat.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.