Bolagsskatten som försvinner

Skatteplanering med utländska ägarbolag i skatteparadis bör minska framöver. En statlig utredning föreslår att skatten tas bort för utdelningar och vid försäljning av så kallade näringsbetingade aktier. Gränsen ska i fortsättningen gå vid en andel på tio procent av aktierna.

När det gäller reavinstskatten blir resultatet av skattelättnaden faktiskt att statens inkomster ökar. Många koncerner lyckas i dag till stor del undkomma denna skatt, ofta genom transaktioner med dotterbolag i länder, vilket vållat skriverier om hur företagen genom »avancerad« skatteplanering lyckas smita från skatten. Däremot lägger de förstås förlustavdragen i Sverige.

Ett exempel på en smitare under senare tid var Telia, som sålde katalogföretaget Eniro.I framtiden slipper nu de större företagen att krångla till bolagsstrukturen i syfte att planera för framtida aktieförsäljningar. Samtidigt kan de placera en större del av verksamheten i Sverige, en förändring som naturligtvis gynnar landet.

Eftersom de större koncernerna ofta lyckas undkomma skatten blir det främst de mindre företagen som gynnas av skattelättnaden.

Skatteändringen kan sägas vara en fortsättning på en trend mot ökad marknadsekonomi. Av gammal hävd har skatten på investeringar i den egna verksamheten varit mer gynnsam än skatten på företagsköp. De senare kommer nu att beskattas två gånger vid en försäljning. Skatteändringen är utan tvivel en vettig och okontroversiell reform, sörjd bara av de skattekonsulter som mister en lukrativ verksamhet.

Finansminister Bosse Ringholm har i en kommentar till utredningen uttalat att den nuvarande dubbelbeskattningen inte är önskvärd, vilket borgar för att utredningens förslag går igenom.

Företagen bestämmer

Man kan säga att det nu lämnas åt företagen själva att, utan hänsyn till beskattningen, bedöma om det är lämpligast att investera i egen produktion eller köpa in sig i ett annat företag. Det är inte troligt att staten har lyckats främja fysiska investeringar genom den dubbla beskattningen. Vid portföljinvesteringar frigörs ju kapital för säljaren av aktierna som i sin tur kommer att investeras. Det tycks numera finnas en insikt hos politikerna att företagen själva är bäst på att bedöma i vilken form en investering ska ske. Alternativet är annars att investeringarna kanske inte blir av alls.

Gränsen för så kallade näringsbetingade aktier sänks från 25 till 10 procent. Därmed blir även utdelningar skattebefriade vid en lägre nivå på ägandet. Samtidigt betraktas onoterade aktier alltid som näringsbetingade. Det är oklart hur de nuvarande investmentbolagen påverkas. Dessa är redan tidigare missnöjda med sin schablonavgift och tvånget att vidareutdela. De har med förslaget kvar favörer vid ägarandelar lägre än tio procent.

Sverige blir genom reformen knappast något skatteparadis. Slopandet av skatten på näringsbetingade aktier är ett led i en internationell trend. Danmark, Tyskland och Holland har redan tagit bort den medan Storbritannien och Frankrike är på väg.

Enligt utredarna kan reformen öppna för placeringar i skatteparadis. Det skulle bli möjligt att avdragsgillt låna pengar i Sverige och placera dem utomlands med skattefri förräntning, som sedan kan tas hem skattefritt. Detta vill man hindra genom en särskild lagändring.