Boije: Sänkta ränteavdrag skulle upprepa misstaget från 90-talskrisen

Det finns inga som helst finansiella stabilitetsskäl till att sänka ränteavdragen, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije till Affärsvärlden.
Boije: Sänkta ränteavdrag skulle upprepa misstaget från 90-talskrisen - boije riksbanken 1200
SBAB:s chefsekonom Robert Boije. Foto: TT

Ränteavdragen, som gör det möjligt för hushållen att sänka sina räntekostnader med upp till 30%, är på tapeten igen. Riksbankschefen Stefan Ingves har länge velat se en sänkning för att bromsa den skuldökning som gör hushållen känsligare för ränte­höjningar. Hushållens skulder och bostadspriserna har under lång tid ökat snabbare än inkomsterna, skrev Riksbanken nyligen i ett pressmeddelande där de pekar på att hoten mot den finansiella stabiliteten har ökat.

De efterlyser således breda reformer inom bostads- och skattepolitiken, exempelvis en översyn av ränteavdragen, fastighetsskatten och regelverket kring nyproduktion av bostäder. Detta trots det nuvarande läget med stigande räntor.

När Affärsvärlden pratar med Robert Boije, chefekonom på bolånejätten SBAB, om saken menar han dock att det inte finns några som helst finansiella stabilitetsskäl till att sänka ränteavdragen.

“Ränteavdragen eller en justering av dem påverkar bostadspriserna och skulderna som en engångseffekt. Det påverkar inte tillväxttakten i vare sig priserna eller skulderna”, säger han och fortsätter:

“En sänkning av ränteavdragen som kapitaliseras i bostadspriserna påverkar inte nya bostadsköpares skuldbetalningar eller förhållandet mellan skuld och värde på bostaden. Det ökar dock skuldbetalningarna för befintliga bolånetagare och sänker värdena på bostäderna i förhållande till skulderna.”

Han menar att åtgärden på kort sikt skulle öka och inte minska riskerna med hushållens skulder. På lång sikt skulle åtgärden leda till både lägre skulder och tillgångsvärden men oförändrade skuldbetalningar.

Hur ser du på frågan i ljuset av stigande räntor och inflation?

“Att om man vill göra om misstaget från boprisfallet under 1990-talskrisen, som i hög grad orsakades av sänkta ränteavdrag och höjd fastighetsskatt, så ska man göra det nu. Annars inte.”

“Kapitalstarka personer gynnas före kapitalsvaga”

Boije menar att att bostadspriserna skulle sjunka ordentligt som effekt av ett sänkt ränteavdrag. Han säger att en grov tumregel är att priset sjunker med en procent för varje procentenhets sänkning av avdraget.

Om bostadspriserna sjunker till följd av sänkta ränteavdrag skulle unga lättare kunna få ihop till själva kontantinsatsen. Samtidigt skulle kapitalstarka hushåll bli mindre drabbade generellt av sänkta ränteavdrag än de som har lite eget kapital att sätta in i bostaden.

Förra veckan föreslog EU-komissionen i en rapport att man i Sverige antingen borde sänka ränteavdragen eller höja fastighetsskatten. Bojie menar dock att man måste titta på svenska ränteavdrag i ett större skattestrukturellt sammanhang.

“Ränteavdragens storlek beror på att vi har en generell kapitalinkomstskattesats i den svenska skattesystemet på 30%. Hur tänker sig EU att det ska gå till? Ränteutgifter är avdragsgilla i inkomstslaget kapital. Om utgifterna är större än kapitalinkomsterna erhålls en skattereduktion på 30%. Om det bara är skattereduktionen som ska tas bort gynnas kapitalstarka personer före kapitalsvaga. Eller tänker sig EU-kommissionen att lån och ränteutgifter som tas med bostaden som säkerhet ska särbehandlas från andra lån? Det senare riskerar att öppna upp för allehanda skatteplanering eftersom bostadslånen är så pass stora”, säger han.

Robert Boije menar alltså att kapitalstarka personer inte nyttjar ränteavdraget i lika stor utsträckning eftersom det är nettot mellan kapitalinkomst och kapitalutgift som styr. Om kapitalutgifterna är större än kapitalinkomsterna får man göra avdrag på det negativa räntenettot. Kapitalstarka individer, som troligtvis har större kapitalinkomster än utgifter, nyttjar alltså inte ränteavdraget eftersom deras räntenetto inte är negativt. Kapitalsvagare individer däremot, med större kapitalutgifter än kapitalintäkter, nyttjar ränteavdraget.

Han menar att ett pragmatiskt förslag vore att behålla ränteavdragen på 30% i enlighet med den generella kapitalinkomstskattesatsen i det svenska skattesystemet, men att man istället differentierar den kommunala fastighetsavgiften regionalt och höjer taket för avgiften något i områden med högst taxeringsvärden. Han menar att man kan tänka sig flera olika klasser för taket för avgiften. Vidare kan man sänka taket för när maximala ränteavdrag får göras.

Slutligen menar han att om man är beredd att tillämpa olika regler för olika typer av ränteutgifter är det bättre att helt slopa ränteavdragen för konsumtionslån.

“Betalning av konsumtionslån står enligt Finansinspektionen för hälften av hushållens totala skuldbetalningar (räntor plus amorteringar). Vilka skäl finns för staten att subventionera rena konsumtionslån? Våra ansvariga myndigheter borde intressera sig mer för riskerna kring konsumtionslånen än bostadslånen”, säger han.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från Carnegie Fonder