Björnen börjar vakna
Flera förvaltare hävdar nu att det finns goda chanser till en positiv kursutveckling på Moskvabörsen i år. Uppgången från botten i oktober i fjol är nu 100 procent.
»Nersidan är liten, och Ryssland kan mycket väl bli den bästa marknaden i år«, säger Mark Mobius, chef för Emerging Markets på Templeton Investment Management. Analytikerna på Russian Prosperity Fund gör samma analys i sin senaste månadsrapport.
Men vetenskapsmän som Erik Berglöf, chef på Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) har svårt att se några positiva tecken: »Politiken har gått in i vänteläge, och ekonomin fortsätter att försämras«. Goldman Sachs tror i en analys av Rysslands skulder att det kommer att dröja till efter år 2005 innan BNP i dollartermer kommer att ha återhämtat sig till 1997 års nivå.
Vad ska man då tro? Motsägelsefulla budskap? Uttrycker fondförvaltarna ett önsketänkande? De har ju inte haft mycket att glädjas åt det senaste halvåret.
Scenario för politiken
1999 kommer att domineras av politik, inför parlamentsvalet i december och presidentvalet i juni nästa år (om inte förr). Det bildas nya partier, byggs partiorganisationer och politikerna är redan i full färd med att positionera sig inför valen. Fem partier kommer troligen att klara femprocentsspärren: kommunisterna, Lusjkovs parti, Lebeds parti, Javlinskijs parti samt Högerns sak, som är en planerad valallians mellan kända liberala politiker som Gajdar, Tjubajs, Nemtsov, Fjodorov och Kirijenko. Det är fler partier än vid förra valet. Detta innebär – så som valsystemet är uppbyggt – att kommunisterna kommer att få färre gratismandat denna gång, även om de gör ett bra val. Den nya duman blir mer liberal/centristisk.
Bakom detta scenario ligger några antaganden: att kommunisterna inte splittras (vilket det finns tendenser till), att liberalerna lyckas hålla ihop, och att kommunisterna denna gång inte är ensamma om att ha tillgång till en partiorganisation.
Ekonomin fortsatt dyster
Den makroekonomiska utvecklingen omfattas inte av optimismen, men situationen har normaliserats. Opinionsundersökningen antyder att folket tycker det känns bättre nu än i höstas. På kort sikt finns inte mycket att glädjas åt: budgeten – som just godkänts av parlamentet – är ingen budget utan mer ett slags riktlinje, återbetalningen av lån tvingar regeringen att sätta fart på sedelpresserna, rekonstruktionen av banksektorn är tvekande, kapitalflykten fortsätter.
Men om vi letar vidare efter positiva tecken finner vi några förhållanden som kan vara början till något positivt.
Vi finner att det börjar röra på sig en aning när det gäller direktinvesteringar. Tyska Commerzbank har startat ett dotterbolag i Ryssland, till att börja med för att ta hand om internationella affärer. Det har även gjorts ett par större investeringar i livsmedelssektorn (Nestlé och McDonald’s), som måste förlita sig på inhemsk produktion nu när importpriserna ökat kraftigt genom rubelns fall. »Investeringsklimatet är långt ifrån gott. Men regeringen och duman är faktiskt överens om att utländska direktinvesteringar är den enda vägen att få fart på Ryssland just nu, och det är nytt«, konstaterar Peter Westin som forskar i utländska direktinvesteringar på tänktanken RECEP i Moskva. Men som alltid i Ryssland är det långt mellan viljeyttring och verklighet.
Ett annat positivt tecken skulle kunna vara att striden om konkursförvaltningen av oljebolaget Sidanco ser ut att gå åt rätt håll. Sidanco ägs bland andra av ryske oligarken Vladimir Potanin och till en mindre del av internationella oljebolaget BP-Amoco. Till konkursförvaltare har just utsetts den person som förordades av BP-Amoco. Fallet Sidanco ses av många som ett viktigt test av det nya ryska konkursförfarandet.
Vidare förefaller kampen mot korruptionen ha trappats upp, och de flesta rysslandsbedömare tror att den är allvarligt menad. Denna kamp kan i viss mån underlättas av förskjutningen i maktbalansen i den ryska affärsvärlden, där några av de tidigare så mäktiga oligarkerna är på fallrepet, till exempel den ovan nämnde Potanin.
Maffians legala sida
En del av maffians verksamhet har för övrigt institutionaliserats. Den grova brottsligheten mot företagen har minskat kraftigt sedan den börjat sälja sina tjänster genom legala bevakningsföretag.
IMF harvar på med politikerna i Moskva, försöker få dem att föra »rätt« politik, i utbyte mot lån. Varför? Erfarenheterna hittills är ju utomordentligt dåliga. Skälen är två: För det första behöver Moskva nya lån för att kunna betala tillbaka gamla lån från IMF. För det andra vill västmakterna – framför allt USA – inte släppa möjligheten till en dialog med Ryssland.
I Moskva blir presidenten allt sjukare och uppges ha uppträtt förvirrat när han tog emot Tysklands förbundskansler i förra veckan. Händer mera sådant kan det leda till att presidentvalet tidigareläggs. I väntan på valen för regeringen en medelvägspolitik, som inte är lika katastrofal som många trodde för ett halvår sedan, men som inte heller leder ekonomin framåt.
Uppenbart är att det kommer att ta flera år innan ekonomin tar fart och förtroendet återvänder på fundamental grund. Men på kort sikt finns ändå en del positivt att ta fasta på för den riskvillige.
Övriga artiklar om Rysslandsfonder
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.