Björkmanaffären: Snaran dras åt

“Det finns alldeles för mycket pengar att göra för samvetslösa, fiffiga och skrupellösa typer.”
Orden är Johan Björkmans egna i en tidningsintervju från sent 1980-tal, då han precis blivit vd för bankirfirman Carnegie. Det var det krassa omdömet om den bransch som varit hans under ett helt yrkesliv.

Vd-posten var en revansch för Björkman som på 1970-talets belagts med yrkesförbud sedan
oegentligheter uppdagats på den bankirfirma,
Jacobson & Ponsbach, han då ledde.
Uttalandet passar också in i den bild som kommit att växa fram av honom och som han delvis själv odlat, den av en oberoende, oförvitlig, hyperintelligent rådgivare i bakgrunden som håller integritet och etik högre än egen vinning.
I dag är den bilden närmare att rämna än någonsin tidigare under hans över 30-åriga karriär.
Nyheten att Johan Björkman gripits och tagits till förhör om misstänkta insideraffärer och påstådda skattebrott har skakat om hela Sveriges finansiella etablissemang.

Och i måndags brast fördämningarna när han i praktiken fick sparken som ordförande i Tredje AP-fonden av biträdande finansminister Gunnar Lund.
Johan Björkman har hittills kategoriskt nekat till alla anklagelser.
Men Affärsvärldens granskning väcker en lång rad obesvarade frågor. Flera av dem besvärande för Björkman.
Affärsvärlden har kartlagt Björkmans karriär och hans tidigare affärer. Vi har pratat med ett stort antal affärsbekanta, kollegor, vänner och kanske en och annan fiende. Vi har också läst gamla artiklar och granskat aktieböcker med nya glasögon.
Fram träder två olika bilder av Johan Björkman. Å ena sidan en respekterad man med högstående etik och moral. Å andra sidan en person med förkärlek för “översmarta” lösningar, och som alltid ser till att själv tjäna pengar på de affärsupplägg han föreslår sina uppdragsgivare.

Först den aktuella affären. Upprinnelsen till härvan är tyska logistikjätten Deutsche Posts bud den 11 december 1998 på schweiziska speditionsföretaget Danzas. Med en premie på 30 procent värderades Danzas till 1,1 miljarder dollar.
Den schweiziska börsövervakningen observerade en rad märkliga aktieaffärer i Danzas tiden före budet. Bland de stora aktörerna fanns BZ Bank, kontrollerad av schweizaren Martin Ebner.
En av affärerna hade gjorts av en stiftelse med säte i Liechtenstein som köpt in sig med en stor post i Danzas veckorna före budet. När affären offentliggjordes såldes aktierna samma dag, vilket gav en vinst på 60 miljoner kronor. Det innebär att stiftelsen satsat minst 190 miljoner kronor i affären.
Enligt vad Affärsvärlden erfar heter den aktuella stiftelsen Balun Foundation, som funnits åtminstone sedan början av 90-talet.
De schweiziska myndigheterna intresserade sig för Balun och begärde rättshjälp i Liechtenstein för att ta reda på vem som låg bakom den, det vill säga vem som hade rätt till dess tillgångar.
Beskedet från Liechtenstein blev så småningom: Johan Björkman. Han var vid den aktuella tidpunkten ensam så kallad beneficial owner i Balun Foundation. Termen betyder egentligen “ekonomiskt berättigad” och innebär att Björkman var den som hade rätt till avkastning från stiftelsens pengar.
Detta anses vara helt klarlagt via dokumentation som den schweiziska åklagaren Daniel Tewlin fått tillgång till, enligt Affärsvärldens uppgifter. Johan Björkmans advokat Bertil Södermark bekräftar kopplingen till stiftelsen.
– Han har haft en position i stiftelsen, det är ju det här det handlar om. Exakt vilken och varför det är så ska jag försöka ta reda på. Johan har ju gett mig en förklaring och den måste jag kontrollera.
Johan Björkman uppger däremot att han inte hade någon som helst kunskap om Balun Foundations aktieköp i Danzas. Han förnekar också att stiftelsens tillgångar är hans.
Stiftelser i Liechtenstein används i första hand för att undvika beskattning. Enligt experter Affärsvärlden talat med är det relativt vanligt bland svenskar med större tillgångar.
Stiftelseformen ger mycket god anonymitet. Stiftelsen är en egen juridisk person utan officiell koppling till grundaren.

Enligt Affärsvärldens uppgifter pekar Johan Björkman istället ut den schweisiske finansmannen Martin Ebner och BZ-gruppen som ansvariga bakom stiftelsens affärer. Direkt efter förhöret hos Ekobrottsmyndigheten ringer också Björkman till Martin Ebner.
Enligt Bertil Södermark lämnade Johan Björkman stiftelsen “i slutet på förra året” och att den därefter har likviderats. Det var ungefär vid samma tidpunkt som det schweiziska justitiedepartementet skickade över en begäran till Sverige om att påbörja en insiderutredning mot Johan Björkman.
Björkman ingick i Martin Ebners inre cirkel och hjälpte till att starta dennes finansimperium. 1985 grundar Carnegie, där Johan Björkman var aktiv, BZ Bank tillsammans med Martin Ebner genom att skjuta till 70 miljoner kronor för 40 procent av aktierna. Ebner äger då 20 procent.

Johan Björkman är fortfarande ordförande i BZ Trust, som kontrollerade majoriteten i Martin Ebners fyra olika investmentbolag, alla med Vision i namnet, som utgjorde stommen i imperiet.
Björkman var också under en period ensam firmatecknare i BZ Trust samt delägare i BZ-gruppen. Han har själv hävdat att han sedan slutet av 1990-talet sålt i stort sett alla aktier i BZ.
BZ Bank är sedan tidigare utpekad för inblandning i Danzashärvan. Inför affären var banken en av de största aktörerna i aktien, som senare börsstoppades.
Uppgifterna om hans inblandning kommer i sämsta tänkbara läge för Martin Ebner. Han är sedan tidigare föremål för en annan insiderutredning i Schweiz, där åtal väckts i en domstol i Zürich. Det gäller affärer i den italienska däcktillverkaren Pirelli.
Det finns fler kopplingar mellan Balun Foundation och BZ-gruppen. Stiftelsen dyker upp som stor ägare till det schweiziska bolaget Rieter omkring 1999-2000, enligt uppgifter från årsredovisningen för 1999. Balun hade aktier i Rieter värda cirka 395 miljoner kronor (beräknat på snittkursen 1999).
Det ser ut som en typisk Ebner-affär med flera intressenter som saminvesterar. Andra storägare i Rieter var vid tidpunkten BZ Group, Credit Suisse Group – Martin Ebners huvudbank – samt Rolex Foundation, som ofta figurerar som ett av BZ:s viktigaste förvaltningsuppdrag. BZ Group hade aktier för 2,76 miljarder kronor och Credit Suisse för 418 miljoner kronor.

Till detta kan läggas att Rieter ägs indirekt av bland andra finansfamiljen kring Andreas Reinhart, en gammal affärsbekant till Ebner och Björkman som var med och startade BZ Bank.
Det kan finnas fler gemensamma affärer mellan Balun och BZ. Att Balun syns i Reiter beror på att ägandet där överskred 5 procent av aktierna. Baluns tillgångar kan alltså ha varit mångfalt högre.
Finns det då någon anledning att tro att Björkman eller Ebner skulle haft information om Deutsche Posts kommande bud på Danzas?
Klart är i alla fall att bägge vid tidpunkten hade stora möjligheter att skaffa sig kunskap om omstruktureringen av den europeiska speditionsbranschen som då pågick. Ett par fakta talar för det:

# Mellan juni och november 1997 var Johan Björkman registrerad som styrelseledamot i ASG, i dag Danzas-ASG. Ett av Ebners bolag, Gas Vision, var då storägare i ASG. Under den här tiden diskuterades möjliga förvärv, bland annat av Danzas. Det är idéer som även Johan Björkman och Martin Ebner tar del av.

# Rådgivare till Deutsche Post vid köpet av Danzas var schweizaren Lukas Mühlemann från Credit Suisse. Lukas Mühlemann och Credit Suisse hade vid den här tiden nära relationer till Martin Ebner. Ebner var dels storägare i banken, dels gjordes gemensamma investeringar som i Rieter. Credit Suisse var också Ebners största långivare, något som bidrar till att Lukas Mühlemann hösten 2002 tvingas lämna Credit Suisse.
Ebner och Björkman umgås alltså nära med en person som har full insyn i affärerna.
Det är fullt möjligt att Martin Ebner gjort affären i Danzas utan Johan Björkmans vetskap.
Det hindrade i så fall inte Johan Björkman att
fortsätta arbeta med Martin Ebner ända fram till idag.

För Johan Björkman kan emellertid anklagelserna om skattebrott bli ett större problem än den eventuella insideraffären.
Uppenbart är att Balun Foundation förfogade över mycket stora summor pengar. För att kunna göra en reavinst på 60 miljoner i Danzas krävs en insats på 190 miljoner kronor. Och via innehavet i Rieter drygt ett år senare vet vi att den då innehöll minst närmare 400 miljoner kronor.
Varifrån kom i så fall pengarna? En rimlig tolkning är att det var arvoden från BZ-gruppen. BZ hade ett mycket förmånligt bonussystem som byggde på hur aktiekurserna i Visions-bolagen gick. Mellan 1996 och 2001 betalades enligt årsredovisningarna 16 miljarder kronor ut som fördelades mellan direktörerna i sfären. Huvuddelen gick till Martin Ebner, men Johan Björkman torde i egenskap av ordförande i BZ Trust, ledamot i två av Vision-bolagen samt ägare, ha kvitterat ut en betydande del.

Men Johan Björkman har aldrig deklarerat för tillgångar på hundratals miljoner kronor utomlands. Hans tillgångar i Sverige består främst av aktier i Skanditek och en del andra bolag, totalt cirka 400 miljoner kronor, i och för sig inga småpengar (se rutan ovan).
Frågan är viktig för åklagaren. Om stiftelsen i Lichtenstein innehöll 400 miljoner skulle svensk förmögenhetsskatt uppgå till 6 miljoner per år. Den som medvetet placerat sina pengar i en utländsk stiftelse för att undkomma skatt kan ha gjort sig skyldig till grovt skattebrott – något som kan rendera i ett flerårigt fängelsestraff.
Den springande punkten är om det går att bevisa att det var Björkman som kontrollerade pengarna. Själva syftet med en stiftelse är att den saknar formell ägare. Men för åklagaren räcker det att visa vem som har haft rätt till avkastningen för att personen ska vara skatteskyldig enligt svensk lag.
Redan tidigare har svenska skattemyndigheter intresserat sig för Johan Björkman.
Sedan september 2000 är han skriven på en gård i Warwickshire i England. Den 19 juni i år slog dock skattemyndigheten fast att Björkman var skattskyldig i Sverige och ett mål pågår just nu i länsrätten eftersom Björkman överklagat. För skattemyndigheten har han uppgett att han saknar fast bostad i Sverige och att hans bas är England och Mallorca. De senaste två åren han skattat i Sverige uppgav han att förmögenheten var noll kronor.

Trots sina många svenska styrelseuppdrag skriver Björkman i en inlaga till skattemyndigheten att “jag är av uppfattningen att jag inte har väsentlig anknytning till Sverige”.
“Att jag efter min utflyttning sitter i ett antal svenska styrelser konstituerar i sig inte att jag har ett väsentligt inflytande över dessa företag”, skriver han.FYRA FAKTORER SOM ÖKAR PRESSEN PÅ BJÖRKMAN

1 Minst 400 mkr i Balun
Johan Björkman binds hårdare än vad som tidigare konstaterats till stiftelsen Balun Foundation i
Liechtenstein. Enligt dokument har han ensamrätt till avkastningen i stiftelsen. Dessutom har stiftelsen innehållit minst 400 mkr, mycket mer än tidigare känt. Björkman lämnade påpassligt stiftelsen i höstas – när härvan rullades upp.

2 Nätverket kring Danzas
Allt fler omständigheter kring Danzasaffären ger upphov till frågor. Affärsvärlden kan visa att Björkman och hans partner Martin Ebner hade möjlighet till god insyn i Danzas, bland annat via köparen Deutsche Posts finansiella rådgivare Lukas Mühlemann på husbanken Credit Suisse.

3 Nya skattemisstankar
Skattehärvan kring Johan Björkman växer. Miljonerna i Balun redovisades aldrig för skattemyndigheterna i Sverige. Därmed misstänker åklagaren att han undanhållit miljonbelopp i förmögenhetsskatt. Björkman säger indirekt att pengarna är Ebners. Men behöver verkligen en schweizare skatteplanera i Liechtenstein?

4 Gamla affärer i nytt ljus
Ett antal gamla affärer kan beskådas i ny dager efter avslöjandena. Det är slående hur ofta Johan Björkman sitter på olika stolar, hur snabbt han växlar mellan rollen som privatperson och förtroendevald och hur vanligt det är att han gör känsliga affärer med närstående bolag.

___________________

KOMPISTRION KRING DANZAS

Lukas Mühlemann,vd Credit Suisse.
Rådgivare till Deutsche Post vid köpet av Danzas 1998. Långivare, rådgivare och vän till Martin Ebner.

Martin Ebner, ägare BZ-gruppen
Storägare och låntagare i Credit Suisse. Vän till Lukas Mühlemann. Äger BZ-Bank som gjorde stora affärer i Danzas före budet.

Johan Björkman, styrelseledamot i BZ-gruppen
Vän till Martin Ebner. Satt 1997 i styrelsen
för transportkoncernen ASG där BZ
var storägare. Där diskuterades bland
annat ett förvärv av Danzas.