Björk stannar – om han vill

Både Skanskachefen Claes Björk och hans kollega Hans-Peter Keitel i tyska Hochtief är ifrågasatta. Men till skillnad från sin tyske kollega lär Björk själv få bestämma sitt öde.

När Skanskas koncernchef Claes Björk och hans presschef en eftermiddag nyligen tittade ut genom fönstret på 8:e våningen på huvudkontoret i Stockholm fick de se något som väckte deras irritation. På huset mittemot skyltade nämligen dotterbolaget Reinhold stort med sitt eget namn – trots att bolaget sedan länge är omdöpt till Skanska.

En ny nesa för koncernledningen. Efter möglande hus i Hammarby sjöstad, och vinstvarningar till följd av förluster i Polen sticker ett dotterbolag upp.

Händelserna har fungerat som en väckarklocka för Björk och hans medarbetare. Kontrollen ska öka. I Danmark fick två chefer sparken därför att de struntat i att använda företagets räknemaskiner.

På ekonomiavdelningen har fler controllers anställts samtidigt som rapporteringsvägarna förkortats drastiskt. En annan nyhet är att personalen ska få sätta betyg på sina chefer. Allt som allt är det fråga om åtgärder som kanske skulle kunna återställa aktiemarknadens förtroende för Claes Björk.

USA-modell passar inte Europa

Men är bristande kontrollsystem verkligen Skanskas huvudproblem? Nej, problemet ligger troligen i försöket upprepa framgången i USA på den europeiska marknaden. Att det gick bra i USA beror inte minst på den relativt homogena företagskulturen där. Det har varit lätt att få dotterbolagen att dra åt samma håll. I Europa är kulturskillnaderna större. Inte nog med att man talar olika språk, även synen på företagsledning skiftar mellan länderna. I en sådan miljö är Skanskas strategi att kombinera snabb tillväxt med stor beslutsautonomi ute i dotterbolagen dömd att misslyckas. I stället borde Skanska dra i nödbromsen för fortsatt expansion i Europa och ägna all kraft åt att integrera de nyförvärvade bolagen.

För Claes Björk står därmed en längre fas av konsolidering på dagordningen, och frågan är om han verkligen är rätt man för uppgiften. Ända sedan tiden som chef för Skanska i USA har Björk gjort sig känd som en ledare bra på att skapa tillväxt. Passar han i rollen som konsoliderare?

Bra byggchefer svensk bristvara

Skanskas styrelse lär dock knappast vilja göra sig av med Björk. Tillgången på kompetenta ledare inom byggbranschen är ytterst liten och är också en av förklaringarna till att rekryteringen av ny vd hos konkurrenten NCC drog ut på tiden.

Hans-Peter Keitel, koncernchef på tyska byggjätten Hochtief, har däremot att kämpa med helt andra problem än kollegan Björk. Just som Hochtiefs huvudägare, energiföretaget REW, bestämt sig för att sälja sin ägarandel har nämligen den tyska byggjätten fått allvarliga problem på hemmamarknaden. Den tyska byggmarknaden är inne på sitt sjunde år av recession, och länge såg det ut som om bolaget skulle klara sig bäst i branschen. Men så är alltså inte längre fallet. I tysk press rapporteras om misslyckade byggprojekt och om missnöjda medarbetare. Även bland tyska

aktieanalytiker är känslorna blandade. En del anser exempelvis att Hochtief tagit för lång tid på sig med att plocka fram samordningsvinster från förvärvade bolag. Halvmesyrer med andra ord. Det är därför inte lika säkert att även Keitel själv kommer att få bestämma över sitt framtida öde.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.