Bitcoin-rusch

KRÖNIKA. Den japanska staden Hirosaki, belägen på norra Honshu, känd för sitt 1600-talsslott, sina ­äppelodlingar och sina körsbärsträd, har försökt sig på ett nytt sätt att söka pengar för att bevara stadens historiska attraktioner.

Sedan några veckor tillbaka tar Hirosaki emot donationer i bitcoin.

Enligt Kenju Suzuki, offentliganställd, är transfereringar av bitcoin både smidigare, snabbare och billigare än om man använder traditionella valutor. Men påfundet är lika mycket ett sätt för folk att få upp ögonen för staden och lägga den på sin lista över tänkbara turistmål, skriver Japan Times.

Den japanska staden är inte ensam om att den senaste tiden omfamna bitcoin. Den amerikanska finanskoncernen Fidelity ­Investments vill integrera kryptovalutan i sin verksamhet. Senare i år kommer Fidelitys kunder att kunna följa kursutvecklingen på företagets hemsida, förutsatt att valutan ligger i depå hos amerikanska Coinbase, den ledande handels­platsen för bitcoin. I förra veckan meddelade Fidelity att de till och med beslutat acceptera bitcoin som betalningsmedel i sin kafeteria.

Bitcoin lanserades för åtta år sedan och hyllades snart av en mindre grupp entusiaster. De tjusades av tanken på en valuta som inte krävde en centralbank. I bitcoins värld hade ingen ­enskild institution makt över valutans ­värde. Den makten låg gemensamt hos dem som var med i nätverket.

Men genom åren har belackarna också varit många. Att ersätta ett fungerande betalsystem är inte enkelt. Bitcoin har också uppmärksammats för att ha använts av kriminella nätverk. Och när den japanska bitcoin-handelsplatsen Mt Gox gick i konkurs år 2014 var det många som trodde att bitcoins saga var all. Mt Gox stod för 70 procent av all handel i kryptovalutan och när det uppdagades att ett stort antal bitcoin stulits från kundernas konton halverades värdet på bara några månader. I Sverige bidrog konkursen i bitcoingrävaren KNC Miner till att lägga ytterligare sordin på den tidigare hajpade stämningen.

Bitcoin har dock trotsat skeptikerna. Och det senaste året har kryptovalutans värde stigit från 500 dollar till nästan 2 500 dollar. Sedan årsskiftet pekar priskurvan rakt upp.

Bakom köpen ligger främst asiater: ­kineser, japaner och sydkoreaner. De köper ­valutan till långt över det globala snittet. Förklaringarna är flera.

Många köper av en så enkel anledning som att de tror att priset kommer att fortsätta upp. På spekulation helt enkelt. Nyhetsbyrån Reuters skriver att flera analytiker säger att låga räntor och upptrissade aktiekurser gör att investerare söker sig till alternativa investeringar som guld. Eller kryptovalutor.

Även andra faktorer spelar in. För kineserna kan bitcoin fungera som ett sätt att föra valuta ut ur landet. Och i både Japan och Sydkorea har regelverk som hanterar bitcoin kommit på plats. Japanska myndigheter har godkänt bitcoin som ett legalt betalningsmedel. Det har fått antalet handelsplatser att växa.

En annan faktor som spelar in är att det finns ett tak på antalet bitcoin.

– Plötsligt inser alla att det bara kommer att finnas 21 miljoner bitcoin och att detta kanske är sista chansen att ta sig in på marknaden, och det är vad som ligger bakom dessa stora prisökningar, säger Leonhard Weese, investerare i bitcoin och ordförande i The Bitcoin Association Hong Kong, till Reuters.

Men även om bitcoin-priset stiger mot himlen är det sannolikt inte som valuta som bitcoin har sin framtid. Det tror inte ens de mest hängivna entusiasterna. Amerikanen Olaf Carlson-Wee var Coinbases första ­anställda. I dag driver han en hedgefond som investerar i kryptovalutor.

– Det var ett stort misstag att den ens jämfördes med valutor, har han sagt till tidningen Wired.

I synnerhet i västvärlden, där betalsystem är välfungerande, är de existerande valutorna svåra att utmana, menar Carlson-Wee. Både legalt och regulatoriskt kommer det att ställas höga krav.

Som så många andra hänvisar han i stället till blockkedjetekniken som bitcoin bygger på. Det är i den som värdet ligger.

Blockkedjan kan användas för att spåra betalningar och bidrar därmed till både effektivitet och säkerhet i betalningssystemen. I dag har storbanker som UBS och Credit Suisse och rådgivaren PwC alla initierat projekt som använder sig av tekniken.

Tekniken kan användas till mer än bara betalningssystem. Därför har det de senaste åren dykt upp ett stort antal andra kryptovalutor. Den mest kända efter bitcoin är ether. Det är valutan i Ethereum, som togs fram 2013 av forskaren och programmeraren Vitalik Buterin och lanserades 2015. Ethereum är en plattform baserad på blockkedjeteknik. Plattformen kan användas av vem som helst för att bygga olika applikationer.

Blockkedjetekniken använder en decentraliserad databas. Det innebär att makten över systemet, exempelvis ett betalningssystem, ligger i nätverket och inte hos en mäktig institution. Nätverket och tekniken garanterar tilliten och säkerheten.

Ethereums storhet ligger i så kallade ”smarta kontrakt”, där okända aktörer kan sluta avtal med varandra på ett säkert sätt.

I princip kan alla tjänster som i dag är centraliserade decentraliseras. Tydligast är det i sektorer som använder sig av mellanhänder: betaltjänster, överföringar, försäkringar och fastigheter. Där kan mellanhänderna rationaliseras bort. Men tekniken kan även användas för att bygga system för att rösta, för uppkopplade prylar eller för att dela musik.

I januari 2016 sjösatte elva banker, bland annat Barclays, UBS och HSBC, ett projekt baserat på Ethereum-protokollet.

Om värdet på bitcoin har stigit mycket den senaste tiden så är det ingenting mot vad Ethereums valuta ether har gjort. ­Priset har gått från 8 till över 170 dollar bara i år. Bitcoins marknadsvärde är i dag drygt 34 miljarder dollar, Ethereums är nästan 16 miljarder.

Det är svårt att avgöra vad som är hajp och vad som är verklighet. Blockkedjans potential är tveklöst väldigt stor, men det återstår att se om den kan förändra de etablerade och i många fall robusta system av alla sorter som finns i dag.