Birgersson: ”Entreprenörer för fega i Sverige”
I en enkätundersökning sammanställd av nätverksföretaget Founders Alliance, Svenskt Näringsliv och konsultfirman Headworker har 911 svenska entreprenörer sagt sitt för första gången om utvecklingshinder, finansiering, framtidsplaner och en hel del annat. Gemensamt för de nya företagarna är att samtliga satsar på en expansiv tillväxt. Många slutsatser har vi dock hört förr.
Det handlar om finansiella svårigheter i uppstarten av det nya företaget, liksom utvecklingshinder som krånglig lagstiftning där skattemyndigheten målas upp som entreprenörernas största fiende.
De främsta åtgärdsförslagen i syfte att förbättra entreprenörskapet i Sverige är sänkta skatter och enklare lagstiftning. Men att tro att skattelättnader skulle lösa vårt framtida tillväxtbehov är att göra det lätt för sig, menar entreprenörsveteranen Jonas Birgersson.
“Jag blir lite trött när jag hör samma argument om sänkta skatter för att gynna entreprenörskapet i Sverige. Det är klart att vissa saker kan förbättras via nya skatteregler, men den viktigaste biten är det som ger oss konkurrensfördelar gentemot andra länder”, säger han.
Primärt handlar det om att anpassa skattesystemet efter det som i framtiden ska nära vår välfärd, nämligen produkttillväxten, menar upphovsmannen till vår nationella bredbandsdröm och grundaren till Framfab.
“Vi kan inte höja BNP:n om vi inte får en produktivitetsökning i Sverige. Ett sätt vore att skattetekniskt göra det mer fördelaktigt att sätta in pengarna i nya tillväxtbolag än att privatkonsumera upp dem. Exempelvis skulle Östen Mäkitalo, Åke Lundqvist och Nils Rydbeck, som jag då tycker är de tre personerna som vi har mest att tacka för när det gäller mobiltelefoniutvecklingen i Sverige, fått del av de hundratals miljarder i nya intäkter och nya arbetstillfällena som de skapade”, säger Jonas Birgersson, numera vd för Labs2.
Percy Barnevikdebatten om att det är fult att vilja tjäna pengar går igen även bland de unga företagarna.
Av de tillfrågade entreprenörerna menade endast fem procent att stark privatekonomi var en viktig drivkraft i entreprenörskapet. “Många definierar privatekonomin i termen att de ska kunna köpa fem bilar och två sommarstugor. Men det handlar mer om chansen att förverkliga andra drömmar efter det att du gjort ett antal operativa gärningar, som att hjälpa unga entreprenörer på väg upp och därmed även bidra samhällsekonomiskt”, förklarar Jonas Birgersson.
Men att sticka ut hakan i tid och otid liksom Framfabs grundare är något flera entreprenörer tolkar som ett utvecklingshinder. Över 30 procent menade att media påverkar entreprenörskapet negativt.
“Det är många som är rädda för att göra det de kallar för en Birgersson. De ser att får en väldigt positiv skjuts uppåt när det går bra och att man då tillskrivs en lagom mängd övernaturliga egenskaper för att sedan få man en rejäl buklandning där i princip allt är ens egen fel när det inte går bra. Men entreprenörskap handlar om att gå mot strömmen när ingen tror på dig. De entreprenörer som bara springer i Svenskt Näringslivs kjolfåll är inte entreprenörer utan det är folk som vill ha ett spännande liv och kul utmaningar serverade av någon annan.”
Leila El-Sherif
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.