Bioteknikskolan – del 2

Värdexplosionen för bioteknikbolagen sammanfaller tidsmässigt med explosionen för teknologiaktier men har egentligen ganska lite beröringar med den sektorn. Beröringspunkterna är kapitalbehovet och glädjen av att utnyttja internet för att snabba upp kommunikationen.

Istället är det två andra krafter som drivit fram sektorn:

1.Stordriftsfördelar i marknadsföring och försäljning av läkemedel har drivit fram en konsolidering av i läkemedelsindustrin. Inom forskningen verkar stordriften dock inte fungera som väntat. Forskningsresultatet från de femton största läkemedelsbolagen talar sitt eget tydliga språk. I branschen talas det om att leverera tre nya läkemedel per år. I verkligheten har det blivit 0,5. Forskningsbudgetar på planerade 250-500 miljoner dollar per läkemedel har samtidigt vuxit till 700 miljoner dollar per läkemedel.

2.Den snart slutförda kartläggningen av den mänskliga arvsmassan – genomet – har satt fokus på branschen. Nya möjligheter öppnar sig för att hitta bättre läkemedel till lägre kostnad.

3.Bioteknikindustrin vilar på solid vetenskaplig bas med decenniers forskning i ryggen. Här finns inga oprövade affärsidéer eller radikalt nya affärsmodeller. Och företagen i branschen befinner sig i olika cykler, en del med helt ny forskning, en del i färd med att lägga sista handen på en registreringsansökan till läkemedelsmyndigheten.

Vad som hänt är bara att tiden då bioteknikbolagen tvingades in i partnerskap med de stora läkemedelsbolagen för att finansiera forskning blivit allt färre i takt med att finansmarknaden valt att ställa upp med kapital. Nytt är att finansmarknaden valt att ställa upp med riskkapital allt senare i utvecklingssteget. När väl läkemedelsbolagen bjuds in har därmed prislappen på produkten – i form av royaltysatser till bioteknikföretagen – stigit ordentligt.

Utvecklingen har inte lämnat de stora läkemedelsbolagen helt overksamma. Världens största läkemedelsbolag Pfizer verkar ha dragit i nödbromsen efter samgåendet med Warner Lambert förra året. Forskningsbudgeten på 4,5 miljarder dollar ska framöver fördelas på åtta självständiga forskningsenheter, medan utvecklingsarbetet helt centraliserats. GlaxoSmithKline, med världens näst största forksningsbudget, går steget längre och har skapat helt självständiga forskningsenheter med eget resultatansvar.

Men det verkar inte stoppa bioteknikbolagens framfart på aktiemarknaderna. FSA, den övervakande myndigheten på Londonbörsen lade förra veckan fram nya regler för att underlätta aktienotering av nystartade bioteknikföretag. Bland annat försvinner kravet på att kunna redovisa produkter i sen utvecklingsfas inför notering. Istället ska det räcka med att offentliggöra information om forskningens status.

Det är enkelt att spå de stora läkemedelsbolagens totala förvandling från forskare till marknadsapparater. Så total behöver utvecklingen förstås inte bli. I en studie från Cambridge Pharma Consultancy förklaras problematiken bakom läkemedelsbolagens låga produktivitet. Allt större forskningsbudgetar har skapat en fokus på storsäljare, så kallade blockbusters eller megabrands. Men riskerna i forskningen har inte alls värderats lika högt som intäktsmöjligheterna, framhåller Cambridge-studien. Resultatet har blivit en forskning som styrts hårt i en ensidig riktning men med många misslyckanden i portföljen.