Bioteknikskolan – del 1

Den senaste tiden uppgång för bioteknik och forskningsbolag på Stockholmsbörsen kan te sig förvånande för den som har Maximkraschen färsk i minnet. Men det är stor skillnad mellan bioteknik och internetkonsulter, mobilt internet och nätsajter.
24 januari 2001 11:08

Något slut på forsknings- och bioteknikbolag är det alls inte tal om. Tvärtom, på senare år har en allt större del av vinsterna från den medicinska utvecklingen kommit forskarna, snarare än läkemedelsbolagen, till del

Fenomenet är en del av den pågående värdeförskjutningen från läkemedelsbolagen till bioteknikföretagen. Tom McKillop på Astrazeneca och Fred Hassan på Pharmacia är snart mindre kända i Sverige än Mattias Uhlén, professor i mikrobiologi på KTH och en av grundarna till bland annat Pyrosequencing och Bengt Ågerup, forskaren bakom Q-Meds framgångsrika hyaluronsyra.

Båda har på kort tid blivit miljardärer på sina medicinska upptäckter. I Sverige finns cirka 150 forskningsprojekt på bolag. Några av den nådde börsen förra året, några kommer ut när finansmarknaderna återigen visar intresse.

Bioteknikindustrins framfart diskuterades på en lunchföreläsning på Finansanalytikernas förening förra veckan. Föredragshållare var Björn Odlander, läkare och en av grundarna till den svenska bioteknikfonden Health Cap.

”Bioteknik håller på att etablera sig som en bransch att räkna med på världens aktiebörser. Utvecklingen har förändrat förutsättningarna för hela läkemedelsindustrin. När finansmarknaden är villig att finansiera hela spektrat från tidig forskning till kliniska studier i sen fas blir det allt mindre kvar för läkemedelsbolagen att tjäna pengar på”, säger Björn Odlander.

Redan idag kommer huvuddelen av de nya preparat som anmäls för klinisk prövning hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, från bioteknikföretag.

Börje Ekholm, ansvarig för Investor Growth Capital, är inne på samma linje när han säger nej till investeringar inom it och telekom men ja till bioteknik. Nasdaq talar sitt eget tydliga språk. Nasdaqs bioteknikindex har inte sjunkit i samma takt som resten av Nasdaq-aktierna. På Stockholmsbörsen har bioteknik-aktier stått emot när VA:s teknologiindex gått kräftgång. Statistik från The Bernstein Report of Biobusiness visar vad det handlar om.

– Under förra året drog amerikanska bioteknikföretag in 36 miljarder dollar, mer än fyra gånger så mycket kapital som drogs in året innan. Av beloppet hamnade knappt nio miljarder dollar hos nya börsnoterade bolag medan drygt elva miljarder kronor togs in av redan börsnoterade bioteknikbolag.

– En smalare titt på bara Nasdaq visar hur det ökade intresset för sektorn utvecklats. Under 2000 ansökte 63 börsnoterade bioteknikbolag om pengar. De fick i genomsnitt hundra miljoner dollar var. 1999 var relationen 10 företag som sökte drygt 60 miljoner dollar var. 1994 sökte 23 börsnoterade bolag i genomsnitt 17 miljoner dollar var.

– I Europa är mönstret likartad även om finansmarknaden tagit fart senare. Under år 2000 drog branschen in totalt 5,5 miljarder dollar, fem gånger mer kapital än året innan. Av pengarna hamnade 2,3 miljarder dollar i bolag som för första gången sökte sig till börsen och 1,1 miljarder dollar i nyemissionen redan noterade bolag, tio gånger mer kapital än året innan. 1995 fick branchen totalt 160 miljoner dollar, varav hälften gick till nya börsföretag och 20 miljoner dollar till redan noterade bolag.

Sverige ligger bra till i den här utvecklingen. Under fjolåret gjordes flera börsnoteringar av nya företag som Pyrosequencing och Tripep medan redan noterade bolag som Maxim, Karobio och Medivir gjorde nyemissioner. På Stockholmsbörsen finns ett femtontal bolag med inriktning på läkemedelsforskning och bioteknik. Tillsammans har de ett värde på cirka 20 miljarder kronor, det trots att kurserna mer än halverats för samtliga bolag.

I absoluta tal ligger svensk bioteknikindustri på fjärde plats i Europa. Uppsala har idag fler sysselsatta inom bioteknik än vad Pharmacia hade innan fusionen med Upjohn, skrev tidningen Affärsvärlden i höstas. Och på landets högskolor exploderar antalet teknikparker med mål att var tionde forskningsprojekt ska förädlas till bolag, enligt Veckans Affärer. Karolinska Institutets riskkapitalbolag kommer i år att hantera 60-70 idéer.

Svenska Bioteknik, forskning och medicinbolag sedan årsskiftet*

Active +6 Artimplant -5 Biacore -15 Biogaia +14 BioPhausia +66 Biora +79 KaroBio -3 Maxim +33 Medivir +18 Perbio -12 Precise Bio 0 Pyrosequencing -12 Q-Med +18 Tripep -5

*exklusive rena medicinteknikbolag som Gambro, Elekta, Getinge och Nobel Biocare

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.