Bioteknik lockar spioner

– I dagsläget är det för lätt att komma åt konfidentiell företagsinformation, säger Björn Wennerberg, säkerhetschef på Astra Zeneca i Norden.

I takt med att de externa hoten växer mot företagen har de också rustat sig för att försöka stå emot olika typer av intrång. I många fall är skyddet tillräckligt, men hur ofta som hackers eller spioner lyckas ta sig in i datasystemen går inte att få reda på eftersom de ofta inte lämnar några spår efter sig.

– Vi registrerar många intrångsförsök mot vår brandvägg varje dag, från hackers, det kan vara mer än hundra per dag, men det förekommer också att andra företag försöker att hacka sig in i våra system. Vilka det är vill jag inte uttala mig om, förklarar Björn Wennerberg på Astra Zeneca.

Bengt Ågerup, vd för och huvudägare till estetikföretaget Q-Med, utgår från att intrångsförsöken i datasystemen är vanligt förekommande på företaget.

– Vi räknar med att amerikanska konkurrenter gör intrångsförsök. De vill ha reda på lanseringsplaner och tekniska svagheter i våra produkter som de kan utnyttja, säger Bengt Ågerup, som också berättar att utomstående försökt göra intrång i hans dator via hans mejlkonto.

Bolaget har ännu inte implementerat kryptering på mejlen, vare sig för styrelsen eller dotterbolagens vd:ar. Mot den här bakgrunden arbetar nu Q-Med med att förstärka säkerheten kring just e-posten.

– Vi prioriterar detta och är synnerligen medvetna om problematiken, säger Bengt Ågerup.

Q-Med har tidigare blivit utsatt för att en person i USA bad att få sluta av familjeskäl. I stället för att ta ledigt under en period, som han sagt, gick han direkt till ett konkurrerande företag.

Q-Med lämnade därefter in en stämning eftersom mannen skrivit under på att han inte skulle ta en ny anställning i ett konkurrerande bolag inom en viss tidsperiod.

– Mannen hade tagit med sig priser, kliniska resultat och kunder, ja, hela vår affärshemlighet, säger Bengt Ågerup, och konstaterar att det inte är ovanligt att företag köper över nyckelpersoner och att det alltför ofta sker under bedrägliga former.

Q-Med har nyligen också drabbats av att en nyckelperson på företaget blivit av med sin dator och viktiga papper. Bengt Ågerup utgår från att det var ett beställningsjobb. Datorn och handlingarna låg på ett hotellrum och var plötsligt borta. Det fanns inga spår efter något inbrott.

Att besökare kan komma över intern information eller placera ut olika typer av avlyssningsutrustning är ett annat problem som företagen måste hantera. Astra Zeneca tar de externa hoten på största allvar. Den som besöker bolaget kan inte gå fritt från en punkt till en annan utan en besöksmottagare följer med hela tiden.

Astra Zeneca har också haft problem med att anställda glömmer sina datorer eller får dem stulna, men också slarvar med den dagliga säkerheten.

Av den anledningen lägger företaget ner mycket energi på att öka de anställdas medvetenhet vad gäller just säkerheten. Astra Zeneca har en speciell internutbildning och håller informations- och avdelningsmöten för att de anställda ska vara uppmärksamma på vikten av att inte tumma på de säkerhetskrav bolaget har.

När det gäller infiltratörer så har företagen mycket svårt att skydda sig. I slutändan bygger en anställning på ett förtroende, men Astra Zeneca granskar vissa personer som ska anställas till nyckelpositioner mycket noga. Bland annat kontrollerar företaget om de finns registrerade i straffregistret.

– Den som vill bete sig illojalt kan göra det och få med sig mycket information, säger Björn Wennerberg.

Bioteknikbolaget Karo Bio är också ett högintressant företag för konkurrenterna. För att värja sig mot infiltratörer har de organiserat företagets datasystem så att alla anställda inte kan få tillgång till all information.

– Det finns olika nivåer för tillgängligheten. När en person loggar in på datasystemet så får denne tillgång till endast en viss del av all information på företaget, endast det som är nödvändigt i dennes arbete, säger Björn Nilsson, vd för Karo Bio.

Att också övervaka vem som gör vad på företagets interna nätverk har blivit allt vanligare när det gäller känslig information.

Vid domarna mot Ericssonspionerna förra året kunde åklagaren lägga fram bevis från Ericssons dokumentdatabas som visade exakt vilka hemliga dokument som en av de misstänkta hade hämtat och när detta hade skett.nullnullnullnull