Bidde det inte mer?

Häromveckan ordnade ABB kapitalmarknadsdagar i Zürich. Syftet var att skapa en positiv stämning kring bolaget inför noteringen på New York-börsen. Men resultatet blev i stället ökat tvivel på ABB:s framtidsutsikter och ledningens förmåga att leva upp till marknadens krav.

ABB:s bokslutsrapport redovisades för första gången enligt den amerikanska redovisningsstandarden US GAAP (Generally Accepted Accounting Principles). Tidigare använde bolaget den internationella redovisningsstandarden IAS (International Accounting Standards). De nya redovisningsprinciperna ledde till ett kraftigt försämrat resultat för ABB. Enligt de gamla reglerna redovisar ABB ett resultat på 1.959 miljoner dollar, medan de nya reglerna leder till ett resultat på 1.385 miljoner dollar. De främsta orsakerna till skillnaden är att investeringar och omstruktureringskostnader hanteras olika. Förenklat kan man säga att investeringar och omstruktureringar i högre grad kostnadsförs samma år som de sker enligt US GAAP. Då belastar de å andra sidan inte resultatet det påföljande året.

I rapporten går det att läsa att “ABB eftersträvar en årlig intäktsökning på minst 6 procent till och med 2005. Målet är att öka EBIT-marginalen med i genomsnitt 15 procent per år för att år 2005 uppnå 12 procent”. Den målsättning som angavs så sent som i höstas var en årlig intäktsökning på mellan 6 och 7 procent. Och att rörelsemarginalen (eller EBIT-marginalen) på 12 procent skulle nås redan år 2003. De förändrade finansiella målen skapade stor förvirring på aktiemarknaden. Sanningen är nog den att de flesta såg förändringen som en vinstvarning. Det var också det budskapet som kablades ut av nyhetsbyråerna.

Förvirring om mål

Enligt bolagets nya redovisningsstandard (US GAAP) måste ABB förbättra sin rörelsemarginal med 6 procentenheter för att nå det uppsatta målet 2005. Enligt de gamla redovisningsprinciperna (IAS) skulle rörelsemarginalen behövt justeras upp endast med 3,3 procentenheter.

Det är nonchalant av bolaget att inte kommunicera de förändrade målen tydligare i bokslutskommunikén eller på den efterföljande presskonferensen. Aktiemarknaden tolkade det som att målen sänkts. Men enligt nytillträdde VD:n Jörgen Centerman justerades målen egentligen upp till en rörelsemarginal på cirka 14 procent enligt de gamla redovisningsprinciperna (IAS). Tidpunkten då målen ska nås skjuts i alla fall två år framåt i tiden.

Tvivel om New York-notering

ABB tänker notera bolagets aktie på New York-börsen under andra kvartalet i år. Informationen kring noteringen är knapphändig från bolagets sida. Men syftet med noteringen är att bredda investerarbasen, öka genomlysningen av bolaget och att förbättra likviditeten i aktien. Ett annat syfte till noteringen är att förenkla för medarbetarna i USA att äga aktier. Det ska också underlätta införandet av ett incitamentsprogram för personalen senare under året. Flera av de bolag som ABB jämförs med på aktiemarknaden (GE/Honeywell) finns också noterade i New York.

Efter bolagets bokslutskommuniké och kapitalmarknadsdag är det dock svårt att tro att noteringen ska bli en framgång. ABB har ingen tillväxt och den nya ledningen hade uppenbart svårt att övertyga de europeiska analytikerna om bolagets förträfflighet på kapitalmarknadsdagarna. Aktien har också sjunkit med 13 procent sedan rapporten presenterades. Jörgen Centerman sade sig tro att aktien skulle backa cirka 4 procent på de svaga omsättningssiffrorna. Det visade sig vara något i underkant. Nu återstår att se om han också missbedömt bolagets långsiktiga mål och den amerikanska noteringen.

Dåligt trots rekordstark konjunktur

I ABB:s rapport går det att läsa om ett dåligt 2000, trots en rekordstark världskonjunktur. Med krympande intäkter och en rörelsemarginal på 6 procent ska ABB locka till sig amerikanska investerare. Hur attraktivt låter det egentligen jämfört med till exempel mer snabbväxande branscher som telekom, läkemedel och media?

Det blir således en tuff uppgift för ABB:s nya ledning att övertyga den amerikanska marknaden om att ABB går en ljus framtid till mötes. De amerikanska analytikerna anses också ofta som mer kritiska än sina europeiska kolleger, vilket gör det svårare för ABB att övertyga dessa. Enligt en av ABB:s representanter i USA så har intresset varit stort från privat håll. Hur de institutionella investerarna ställer sig till bolaget är ännu för tidigt att säga. I media har noteringen inte väckt något stort intresse hittills.

ABB:s kapitalmarknadsdagar hölls i en ombyggd fabrikslokal intill ABB:s anspråkslösa kontor i Zürich, Schweiz. Under dessa dagar samlades 350 teknik- och ekonomijournalister från hela världen för att lyssna på vad ABB hade att säga. De tekniska lösningar som presenterades imponerade som alltid. Bolaget ligger långt framme vad gäller införandet av IT-lösningar i produkterna. Bland annat visade ABB upp en industrirobot som kan programmeras via internet eller en wap-telefon. Det ökar möjligheterna för effektiv service. Centerman predikade tre viktiga målsättningar: tillväxt för omsättning, vinst och kassaflöde. Det ska nås genom en kundorienterad organisation, nya marknader och ökat IT-innehåll. Störst hopp verkar ledningen sätta till omvandlingen av bolaget från en produktstyrd till en kundinriktad organisation.

Men varför har inte ABB riktat verksamheten mot kunderna tidigare? Den frågan fick Jörgen Centerman av en journalist i Zürich och han gjorde då en underlig jämförelse. “Det kan ju inte ha varit fel att ha tittat på svart-vit TV innan färg-TV lanserades”. ABB-chefen menar att var tid har sin organisation och att det gäller att anpassa organisationen efter hur marknaden utvecklas.

Överdriven förhoppning

Det är svårt att tro att den här omorganisationen, eller transformationen som Centerman hellre kallar den, ska ge så omfattande effekter som ABB hoppas på. Han framställer den nya strukturen som det mest självklara i världen. Och han verkar onekligen övertygad om att detta är rätt väg att gå. Det ligger ju dessutom i tiden enligt de flesta managementteorier.

Risk att kunden glöms bort

Tillväxteffekterna av omorganisationen kan dock bli mindre än väntat. Åtminstone i det korta perspektivet. Det är en svår uppgift att förflytta 160.000 medarbetare i rätt riktning. Och arbetet förväntas vara avklarat redan vid halvårsskiftet. Effekterna av omorganisationen kommer dock att dröja längre än så. Hur stora de blir och när de nås är ännu för tidigt att säga.

En risk i samband med större omorganiseringar är att bolag slukas av sina interna problem och glömmer kunden. Därför har Eric Drewery, tidigare chef för ABB:s verksamhet i Storbritannien, tillsatts som ansvarig för det nybildade affärsområdet koncernomvandling. “De delar av organisationen som tagit del av informationen är mycket positivt inställda till förändringarna” säger Eric Drewery. Men han säger samtidigt att det är en komplicerad uppgift. Enligt Drewery ligger förändringen också i linje med vad kunder efterfrågat. ABB:s budskap har tidigare varit mycket otydligt mot kunderna.

Följden har blivit dålig köptrohet. Av de 200 största kundernas totala inköp på de marknader där ABB är verksamt har ABB lyckats knipa endast 8 procent. Det illustreras av att majoriteten av bolagets 200 största kunder handlar produkter från endast ett av ABB:s 28 affärsenheter. Resten köper de hos konkurrenter, även om ABB också har produkterna. Det vill Jörgen Centerman ändra på genom att försöka samordna ABB:s många olika erbjudanden till kunden. Att de stora kunderna är viktiga för ABB framgår också av att de 200 största kunderna står för 30 procent av bolagets omsättning.

Den analysen kan inte vara någon nyhet för ledningen. Bolaget har redan haft många år på sig att komma till rätta med problematiken utan att lyckas. Konkurrensen är naturligtvis stenhård och de viktigaste storkunderna har professionella inköpare som pressar marginalerna. Utsikterna för tillväxten ser alltså dystra ut. Att marknaden sänkte kursen med 13 procent visar också att förtroendet för ledningens prognoser inte är speciellt stort.

Frågan är om inte delar av ABB:s verksamheter skulle må bättre som fristående bolag. Det skulle då vara lättare att skapa uthållig tillväxt på en hög nivå. Kanske är ABB ett alltför stort industribygge. Bolagets mål om förbättrade rörelsemarginaler i kombination med omorganiseringen riskerar också att leda till att ABB ännu en gång missar att leva upp till den utlovade omsättningstillväxten. Och för att citera Centerman själv: “Levererar jag inte det resultat som krävs av styrelsen, så åker jag rakt ut. Och det samma gäller för affärsområdescheferna”.

Nu är det upp till bevis för den nya ledningsgruppen om medlemmarna inte vill hamna i kylan.