Besparingar slår mot utbildningsbranschen

Stora delar av den utbildningsbransch som riktar in sig på storföretagskunderna har levt gott högkonjunktur och IT-boom, men märker nu tydligt av en avmattning i spåren av företagens nedskärningar.

”Utbildning och kompetensutveckling är sånt som snabbt får stryka på foten när företagen ska spara. Vi märker en avmattning på 20-25 procent vad gäller innevarande termin och våren 2002”, säger Lennart Dreyer, VD för IHM Business School som är en av branschens större aktörer och som förra året omsatte cirka 220 Mkr.

”Nedgången märks mest på de längre programmen, arbetsgivarna är mer benägna att satsa på ettåriga utbildningar än tvååriga. Det är även ett sätt från företagens sida att förhålla sig till de kortare anställningstiderna. Idag stannar folk i snitt 3,5-4 år på ett jobb, jämfört med några år sedan då snittet låg på 6-7 år.”

En av de tidigare stora IHM-kunder som skurit i sina utbildingskostnader är Ericsson. ”Vi kände direkt av deras nedskärningar. Ericsson slår hårt, liksom företag i uthyrningsbranschen som Proffice och Manpower – men de har ju inte längre lika mycket personal att utbilda.”

På reklam- och kommunikationsskolan Berghs School of Communication har man redan fått frysa expansionsplanerna och sparka nio av totalt 51 anställda, som följd av minskad efterfrågan. ”Vi räknar med 30 procents nedgång nu under hösten och sedan kommer vi nog att ligga på den nivån under hela 2002”, säger vice VD Mats Eriksson. Höstens nedgång gör att den omsättningsökning man hade budgeterat för uteblir, omsättningen väntas bli i nivå med förra årets på 60 Mkr.

”Vår rekryteringsbas är kommunikationsvärlden, det vill säga just de medie-, reklam- och IT-företag som just nu befinner sig i ett mycket tufft läge. Så länge man avvaktar i de branscherna går det dåligt för oss”, säger han.

På Företagsekonomiska Institutet, FEI,där man säljer utbildningar inom mer handfasta områden som bokföring, företagsanalys och koncernredovisning, ser man dock en annan sida av myntet, enligt VD Claes Ridderström. ”I sådana här kärvare tider blir det lite upprättelse för den mer kamerala sektor vi utbildar inom, ekonomichefer och ’ordning och reda’-yrken blir plötsligt lite hetare igen”, säger han. FEI med en 10 procent högre omsättning 2001 än 2000, till knappt 40 Mkr, och med att göra en 10 Mkr stor vinst. ”2002 ser lite dystrare ut än vanligt vilket kan bero på konjunkturen men även på att folk bestämmer sig allt senare – vilket varit en trend de senaste åren. Men det finns ingen anledning att ta ut någon oro i förskott. Förra lågkonjunkturen gick vi igenom opåverkade”, säger Claes Ridderström.