Bennets läxa: Betalade 1,6 miljarder – insynspersonerna köpte för en bråkdel

Under tisdagen kunde Affärsvärlden avslöja att insynspersoner i Getinge har kammat hem 844 miljoner kronor på syntetiska optioner som ställts ut av huvudägaren Carl Bennet 2018. Getinge-optionerna följer på ett likartat program i Arjo som lanserades 2017 och betalades ut under 2021. Där blev den totala utbetalningen 778 miljoner kronor.

GetingeArtikel

Carl Bennet betalar 844 miljoner till Getinge-topparna

Anmärkningsvärt för båda optionsprogrammen är att det är bolagets huvudägare, Carl Bennet, som ställt ut optionerna och därmed betalat optionsinlösen till cheferna. Detta tilltag är ovanligt då det oftast är bolagen i fråga som står för incitamentsprogram till sina anställda.

Ytterligare en beaktansvärd detalj är att optionerna har löpt utan tak. En syntetisk option ger inte rätt till en aktie, utan ger i stället kontant ersättning som varierar beroende på den underliggande aktiens kursutveckling.

När optionsprogrammen utfärdades sattes lösenpriset i Arjo respektive Getinge 22% högre än dåvarande snittkurs. Lösenpriset blev 29,60 respektive 101,50 kr. När det var dags att lösa in optionerna, i mars 2021 respektive 2022, stod aktierna i 119 respektive 369 kr. Den totala lösensumman blev 1,6 miljarder kronor för de 33 optionsinnehavarna, varav de insynsregistrerade listas nedan, som fyra år tidigare tecknat optioner för sammanlagt 40,3 miljoner kronor.

”BORDE HAFT TAK PÅ OPTIONERNA”

Det är alltså Carl Bennet som betalar ersättningarna ur egen ficka, via det egna bolaget Carl Bennet AB. Det är stora utbetalningar av en enskild ägare med förhållandevis låg andel av bolagets aktiekapital. I Getinge har Carl Bennet 50% av rösterna, men bara drygt 20% av kapitalet. Innehavet är idag värt drygt 12,5 miljarder kronor.

När Affärsvärlden når Bennet är han tydlig med att det är en privat affär, utan inblandning från externa parter.

”Det är jag som gjort ett privat erbjudande till nyckelpersoner. Inte en sekin har det kostat aktieägarna! Till och med kostnaderna för upplägget står Carl Bennet AB för.”

Incitamentsprogrammen har uppkommit för att kunna konkurrera mot andra aktörer, exempelvis riskkapitalbolag som ofta har förmånliga optionsprogram för nyckelpersoner i de delägda bolagen.

”Jag har världsledande företag där jag vill behålla nyckelpersoner och då erbjuda möjligheter som exempelvis private equity kan ge. Som du noterar har ju flera nyckelpersoner stannat väldigt länge. Bygger man företagsgrupper i världsklass måste man tänka till när det gäller att hålla kvar sina anställda.”

Övriga aktieägare i Getinge och Arjo, som står för 80 respektive 75% av kapitalet, har alltså 1,6 miljarder skäl att tacka Bennet. För Bennet själv blev dock incitamentsprogrammen en dyrköpt läxa. Han ångrar att han inte begränsade uppsidan i optionerna.

“Man gör alltid erfarenheter, även i denna typ av projekt. Jag borde haft tak i optionsuppläggen. Det har vi i de nya programmen som rullar.”

DÅLIG ÅTERVÄXT

Trots saftiga optionsutbetalningar i de båda bolagen har det varit skralt med aktieköp från insynspersonerna. Endast 37,5 miljoner kronor av de utbetalda 1,6 miljarderna har återinvesterats i de egna bolagen.

Getinges VD Mattias Perjos fick 155 miljoner kronor för sina optioner i mars 2022. Men trots kassatillskottet, och ett efterföljande kursfall på 38%, har Perjos endast köpt aktier för 4,2 miljoner. Arjos VD Joacim Lindoff ligger något före i insynsligan. Efter att han i mars 2021 plockade ut 150 miljoner i sitt optionsprogram har han köpt aktier för 8,1 miljoner kronor. Men då har han också ett försprång på ett år.

Bennet tycker att insynspersonerna borde ha köpt mer aktier för optionspengarna.

BRÅKET I LIFCO

Det är inte första gången som ersättningarna till Carl Bennets chefer uppmärksammas. 2019 slutade Lifcos mångårige VD Fredrik Karlsson efter att ett stort bråk kring ersättningsvillkoren uppstått. Karlsson, med en årsinkomst runt 58 miljoner kronor, var då en av börsens bäst betalda VD:ar och blev enligt egen uppgift “fly förbannad” när Carl Bennet ville försämra hans ersättningsvillkor. I samband med den omtalade konflikten fick Fredrik Karlsson sparken, efter 21 år på VD-posten.

Då fanns inget optionsprogram i Lifco, men programmen i Arjo och Getinge hade rullats igång bara månader tidigare. Både Carl Bennet och Fredrik Karlsson nekar till att bråket i Lifco skulle ha något med optionsuppläggen i Arjo och Getinge att göra.

Sedan Karlssons sorti 2019 har Carl Bennet även ställt ut optioner i Lifco. Programmet sjösattes våren 2021 och löper i fyra år. Optionerna har denna gång försetts med tak. Maximalt kan Carl Bennet behöva betala ut 135 miljoner kronor. Lifcos chefer får därmed bara en bråkdel av vad kollegorna på Getinge och Arjo fick.

Klart är att Carl Bennet länge varit en generös ägare. Numera i begränsad version.