”Behövs motkraft till ägarna”

– I Sverige säger vi att vi älskar frihandel. Men är det okej att kineser rundar svenska regler när de investerar i Sverige? Är det okej att tyskägda lastbilsbolag köper våra lastbilsbolag, när inte vi kan köpa deras? Är det frihandel?

Sophie Nachemson-Ekwall svarar snabbt nej på sina retoriska frågor.

– Det är inte frihandel. Det kallas arbitrage och förstör tilltron till marknadsekonomin.

Från att ha varit journalist på Finanstidningen, Affärsvärlden och Dagens Industri sadlade hon om efter 20 år för att börja forska om bolagsstyrning på Handelshögskolan i Stockholm 2007.

Hon sitter även i Aktiespararnas bolagskommitté, Styrelseakademin Stockholm och har nyligen varit redaktör och huvudskribent för Aktiespararnas nya ägarbok.

Under året har hon råkat i luven på Aktiemarknadsnämnden. Hon hävdar att nämnden varit för passiv i turerna kring Knorr-Bremses fientliga och utdragna bud på verkstadsbolaget Haldex. Att det ­råder regelarbitrage har också blivit tydligt i samband med turerna runt Rezidor, anser hon.

– De är tråkiga exempel på vad som händer när nya spelare inte vill följa den praktik av tillit som under lång tid utvecklats bland aktörerna på den svenska kapitalmarknaden, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

– När Aktiemarknadsnämnden tolkar uppköpsreglerna har de lagt för lite vikt på beteenden som skadar tilltron till kapitalmarknaden. Vårt system med självreglering har visat sig göra det lätt för aktörer som ­letar kryphål.

Sophie Nachemson-Ekwall återkommer till att ägarnas inflytande i svenska bolag är extremt jämfört med i andra länder.

I en uppköpssituation har svenska börsbolag inte samma motkraft som börsbolag i Tyskland, där facket har en stark röst, eller England och USA där styrelsen har större makt.

– I svenska bolag sitter aktieägarna alltid i förarsätet. Och det får följdeffekter. I samband med uppköp stiger ofta aktiekursen. Det blir alltför lockande för aktieägarna att sälja av, även om bolagen går bra och skulle kunna tillföra värde under lång tid fram­över. Att alltid sälja, som många institutionella investerare gör, är inte sunt för svensk ekonomis utveckling, säger hon.

För att skapa mer av långsiktighet och lika spelregler behövs förändrade lagar och regler på flera fronter, resonerar hon.

– Nu pågår en diskussion i EU om institutionernas uppdrag, och den borde plockas upp mer i Sverige.

En annan konsekvens av att svenska bolag är i händerna på aktieägarna, enligt Sophie Nachemson-Ekwall, är att EU-direktiv som har tagits fram inte är anpassade efter svenska förhållanden. För att hänga med i utvecklingen behöver de svenska uppköpsreglerna utvecklas. Styrelsens ansvar behöver stärkas så att även andra intressenters önskemål tas i beaktande.

– Styrelsens roll att se till bolaget, och inte primärt aktieägarna, skulle stärkas om ­aktiebolagslagen reviderades så att det svenska vinst-begreppet fick ett tillägg som pekade på att det rör sig om uthållig vinst.