Bättre koll på plånboken

»När Stig Malm deltar i en investeringstävling i teve, bevisar det bara att det har hänt mycket med attityderna till finansiellt sparande«.

Så beskriver Richard Wahlund, professor på Handelshögskolan i Stockholm, vad som hänt med vårt ekonomiska beteende under 1990-talet. Att vara intresserad av aktier och förmögenhetstillväxt är inte längre fult, utan aktie- och fondsparande har blivit en folkrörelse. Ju fler aktie- och fondsparare som finns, desto större informationsflöde kring placeringar och plånboksfrågor. Två av tre svenskar sparade redan före premiepensionsvalet i aktier eller fonder.

De senaste veckorna har finansreklamen riktad mot privatpersoner nått oanade höjder. Skälet är givetvis att det är första gången som 4,4 miljoner människor ska välja vilka fondförvaltare som ska få ta hand om 2,5 procent av vår allmänna pension.

Attrahera kunder

När bredare lager av befolkningen tar del av den värdeökning som skapats på finansmarknaderna, försöker bolagen att hitta nya sätt att attrahera kunderna. Mer reklam, och inte minst ekonomijournalistikens segertåg i media under 1990-talet, har bidragit till göra människor medvetna om vikten av en finansiell strategi.

»När vi undersökte hushållens finansiella strategier 1993 var det 45 procent av hushållen som saknade strategi, icke-sparare med pengar på ett bankkonto, som skulle kunna förvaltas bättre. 1999 hade andelen sjunkit till 19 procent«, säger Richard Wahlund.

Vid ekonomiska forskningsinstitutet, EFI, vid Handelshögskolan i Stockholm har hans forskningsteam under lång tid intresserat sig för människors ekonomiska beslutsfattande.

I rapporten »Finansiella strategier i förändring«, konstaterar Richard Wahlund, Jonas Gunnarsson och Helena Flink att strategierna inte har varit konstanta över tiden. Människor byter strategi under livets gång. Med andra ord blir det svårare för politikerna att förutse vilka effekter exempelvis en skattesänkning skulle få på hushållens sparande. Och det blir svårare att marknadsföra och distribuera produkter med hög träffsäkerhet.

»Och det här är bara början. Hushållens finansiella strategier kommer att fortsätta att förändras«, säger Wahlund, som pekar på att pendeln har svängt under senare delen av 1990-talet, vilket inte bara beror på den goda konjunkturen.

Öppna ögonen

Förutom att låga bankräntor och en stark börsutveckling bidragit till att öppna ögonen på icke-sparare, som ser att det finns bättre alternativ att förvalta sitt pund, har media och reklambyråer dragit ett strå till stacken.

Mellan 1993 och 1999 tredubblade bankerna och försäkringsbolagen sina marknadsföringsbudgetar, och i år kommer de att slå rekord. Enligt tidningen Resumé kostar årets pensionskampanjer i genomsnitt 30-50 miljoner kronor i de tio största bolagen.

Självklart påverkas vi som konsumenter av reklam, precis som av annan information. Bara för att människor blir medvetna om att det är bra att spara eller betala av sina skulder, är det inte säkert att de egentligen begriper innebörden av riskspridning, ränta, inflation eller av hur fondavgifter urholkar sparkapitalet över tiden. »Kunskaperna varierar oerhört mycket«, säger Richard Wahlund.

Men det är aldrig för sent att lära sig. Under livet förändras ofta det enskilda hushållets sammansättning och den finansiella strategin med den. Ju längre tiden går, desto mer erfarenhet kan vi samla på oss om sparande och investeringar.

Bristande kunskaper

Tyvärr förblir det så att det finns en grupp människor som inte fattar de beslut som skulle vara mest lönsamma för dem. Det kan vara av ekonomiska skäl, eller på grund av bristande kunskaper. Till exempel barnfamiljen med små marginaler som förlorar tusenlappar varje år på att ha bundna bolån, eller unga kvinnor med låg lön som inte vågar satsa hela sin premiepension i aktiefonder.

De senaste åren har bolånekunder vågat välja bolån med rörliga räntor i högre grad. Och budskapet om valmöjligheterna när det gäller räntorna har nått ut till breda folklager, inte bara de mest välbeställda och välutbildade i storstäderna

»Men man kan inte säga att det finns stora skillnader mellan olika delar av landet. Folk ser och hör samma nyheter överallt«, säger Cecilia Hermansson, ekonom som ansvarar för Föreningssparbankens Boindex, ett »ha-råd-index« som mäter hushållens köpkraft. Men fortfarande är det utsatta grupper, ensamstående, barnfamiljer och pensionärer som inte har någon finansiell strategi. Även den som hänger med halvhjärtat tar risker.

»Den som inte söker information, får informationen senare, och har sannolikt svårt att hitta rätt timing«, säger Richard Wahlund.