Fem SBB-miljarder upp i rök för Ilija Batljans olycksbroder i Dragfast

Ett mindre Malmöitiskt fastighetsbolag vid namn Dragfast AB låter inte som en storspelare på börsen. Men genom sin roll som sjätte störste ägare i SBB hamnar ägaren Marjan Dragicevic med söner i blickfånget. Nu främst eftersom Dragfasts finansiella situation uppvisar vissa likheter med Ilija Batljans skuldtyngda ägarbolag Health Runner och Ilija Batljan Invest.

SBBArtikel

Noll substansvärde även i Batljans toppägarbolag Health Runner AB

Med 2,9% av kapitalet och 10,5% av rösterna i SBB rankar Dragicevic bara under en handfull andra ägare, bland andra Batljan själv, Blackrock och Sven-Olof Johansson. I Dragfast är Marjan Dragicevic 100%-ig ägare, men flankeras av sönerna Markus och Mikael i styrelsen.

Röstfördelen i SBB får Dragfast genom en post på 36M A-aktier, bredvid 11M B-aktier, till ett sammanlagt börsvärde idag på 160 miljoner kronor – en spottstyver jämfört med de 7 miljarder man kunde skylta med 2021. Ett rejält fall som från toppen som förklaras båda av SBB:s kursras och ett minskat ägande.

SBBArtikel

Stamaktien i Ilija Batljan Invest AB har ett substansvärde på 0 kronor

Hög skuldsättningsgrad

Enligt årsredovisningen för 2022 gjorde Dragfast en förlust på 1,5 miljarder kronor ifjol, varav 1,1 miljarder beror på nedskrivningar av värdepapper och resten på aktieköp i bland annat Logistea, SBB och Oscar Properties. Från 2021 till 2022 nära nog halverades balansomslutningen, från knappt 4 miljarder kronor till 2 miljarder.

Ändå ger det en rosigare bild än den verklighet börsen tycker sig se. Trots 1,1 miljarder i nedskrivning framstår ett redovisat värde på Dragfasts noterade portfölj om 1,7 miljarder kronor som ett luftslott jämfört med börsens värdering på 380 miljoner kronor.

I Dragfast finns utöver SBB-aktierna även andra innehav värda 222 miljoner, enligt Holdings, samt en verksamhet som äger vindkraftverk.

Av beräkningen nedan framgår att belåningsgraden i bolaget, om man använder aktuella börssiffror, ligger på höga 64%. Enligt senaste årsredovisningen hade Dragfast vid årsskiftet aktier för 600 Mkr och en kapitalförsäkring värd 350 Mkr pantsatta till långivare. Sannolikt hänger de stora försäljningar Dragfast genomfört sedan årsskiftet ihop med att långivarna krävt att börja få tillbaka en del av sina pengar i takt med att värdet på de pantsatta värdepapperna sjunkit.

Säljsug

I motsats till oron kring hur Batljans privata finansiella situation kan påverka SBB, innebär Dragfasts ansträngda läge ingen omedelbar fara för andra än dem själva. Förutom, förstås, den säljsignal det ger om Dragicevics tvingas minska sitt ägande ytterligare. Sedan maj har man redan sålt 32M aktier till ett värde av knappt 200 miljoner kronor. Enligt våra beräkningar hamnar Dragfast belåningsgrad idag runt 64%. Även om detta är ett stort steg i rätt riktning är lånenivån fortfarande så hög att utlånande banker kan se skäl att kräva vidare försäljningar.

Det har också hjälpt bolagets ställning att man omedelbart sålde de tilldelade Neobo-aktier Dragfast tilldelades vid noteringen i februari. Vid avknoppningen från SBB fick man runt drygt 5% av aktierna i det nya bolaget, men sålde alltså inom kort.

Utöver Dragfasts SBB-post, äger även Marjan Dragicevic 1,8% av börsbolaget privat, motsvarande ett värde på drygt 100 miljoner kronor. Av de Neobo-aktier detta innehav genererade, såldes 80%.

Köper och säljer

Dragicevics privata SBB-aktier ingår i en portfölj i storleksordningen 300 miljoner kronor, tillsammans med bland andra Storytel och Doxa. Förutom SBB är dock det största innehavet fastighetsbolaget Cibus.

Under året har det rört sig i portföljen. Samtidigt som Dragfast sålt av SBB, har bolagsgrundaren privat nettoköpt aktier i en handfull bolag, bland dem Doxa, Storytel och Oscar Properties.

Att Dragfasts huvudägare varit en aktiv handlare och nettoköpare på börsen under de senaste månaderna kan ha två tolkningar: Antingen är det ett tecken på en stark huvudägare med torrt krut bakom bolaget. Eller så liknar läget det i SBB, där en rad okända garantier, optioner och löften tvingar ägaren till affärer han egentligen inte vill göra.

Biffiga killar

Malmö-familjens första inträde i det Batljan-styrda bolaget skedde i samband med grundandet 2016. Därifrån investerade man vidare tills Dragfast nådde positionen som näst störste ägare i SBB. 2019 ägde man nära 10% av kapitalet, till ett aktievärde som då låg på 1,6 miljarder kronor. När kursen stod som allra högst 2021 uppgick det till hela 7 miljarder kronor.

Men i takt med att fastighetsmarknaden gått ner har Dragfasts engagemang minskat till dagens sjätteplats på ägarlistan.

Under hela resan – från ett familjeföretag i Malmö till mångmiljardbolag, och på god väg tillbaka ner igen – har familjen Dragicevic hållit låg profil och mycket litet information finns tillgänglig om dem. Till Fastighetsvärlden sa Marjan Dragicevic 2019:

“Jo, man är stolt och man kämpar på. Men det är mitt bolag som är huvudägare inte jag själv. (…) Jag är ändå en rätt så blygsam person.”

Det vi vet är att Marjan Dragicevics inkliv i näringslivet skedde genom ett råvaruindustriföretag, S-Kon Kött, som levererade råvaror till korvfabriker. Enligt uppgift köpte han aktier i flera bolag för vinsten, främst inom fastighetssektorn. Han tycks också ha direktägt ett par fastigheter i Malmö under början av 2000-talet, bland dem det så kallade AG-Favörhuset på Värhemstorget, enligt Sydsvenskan.

Ett av de större aktieköpen var i Dagon, där Dragicevic blev en av de tio största ägarna. 2012 köptes sedan Dagon för runt 1,5 miljarder kronor av Klövern, där Rutger Arnholt i samma veva blev VD efter att ha klivit av i Corem.

Tufft åk med Ilija

Försäljningen gav Dragicevics både pengar och ett namn i inom fastigheter, som senare stärktes av deras koppling till Ilija Batljans högprofilerade bolag.

Men utöver gemensamheten i ett ursprung från forna Jugoslavien, är den mest uppenbara likheten mellan fastighetsmogulerna idag dessvärre den höga skuldsättningen i deras respektive ägarbolag.

Från noll till sju till två miljarder på en handfull år är en berg-och-dalbanetur som kräver goda nerver.