Bara en tiondel kvar av rekordbudet på Bidlet

Bidlet var en av de hetaste aktierna på den svenska inofficiella aktiemarknaden under början på året. Handeln inleddes den 31 januari och ombesörjdes av Hagströmer & Qviberg. På kort tid gick kursen genom taket när intresset för e-handelsbolag blev allt starkare. Bidlets ledning gick också ut med beskedet att bolaget skulle noteras officiellt under våren.

Kursen nådde nivåerna kring 1500 kronor i mitten på mars då aktien handelsstoppades. Den 27 mars kom budet från brittiska konkurrenten QXL som värderade Bidlet till 4,7 miljarder kronor. Ett rekordbud med tanke på att Bidlet bara omsatte 34 Mkr under 1999.

Men läget blev snabbt ett annat. QXL:s aktieägare reagerade negativt på budet och tillsammans med den radikala nedvärderingen av e-handelsbolagen under april och maj påbörjades en kursnedgång som fram till idag nästan har utraderat QXL:s börsvärde. Aktien har backat med 93 procent från toppkursen i mars fram till idag. Börsvärdet är nu 3,1 miljarder kronor. Det ska jämföras med värderingar på över 40 miljarder i början på året.

För Bidlets aktieägare fanns det ingen återvändo. Värdet på deras innehav följde utvecklingen i QXL. En aktie i Bidlet motsvarade 27,75 aktier i QXL enligt budet. Av de 4,7 miljarderna i börsvärde i mars återstår idag bara lite drygt 500 Mkr. Trots det var det aldrig tal om att avbryta affären med QXL.

Anledningen var att Bidlet stod på randen till en finansiell kris. Den 30 april hade bolaget förbrukat mer än hälften av aktiekapitalet och för att undvika likvidationskrav tog styrelsen ett lån på 84 Mkr för att stärka kassan.

Långivaren var QXL och som säkerhet pantsatte Bidlets styrelse bolagets immateriella rättigheter, allt från varumärket till källkoden i bolagets auktionssystem.

QXL höll därmed redan i april Bidlet i ett järngrepp. Men småägarna fick inget veta. Först i juni, nästan två månader senare, berättade Bidlet om de finansiella problemen och QXL-lånet i prospektet till aktieägarna.

Affären och lånekonstruktionen drevs igenom av Bidlets styrelse som enhälligt rekommenderade de övriga aktieägarna att acceptera budet. Någon bolagsstämma krävdes inte för att godkänna affären.

”Bidlets styrelse har noggrant gått igenom QXL:s erbjudande och finner det fördelaktigt för både aktieägarna och företaget. Styrelsen rekommenderar därför att aktieägarna accepterar QXL:s erbjudande”, hette det i ett pressmeddelande i mars.

Styrelsen kontrollerades av huvudägarna mediekoncernen SBS, Aftonbladets riskkapitalbolag Hierta Ventures, Kjell Spångbergs ägarbolag Emerging Technologies och svensk-brittiska riskkapitalbolaget European Digital Partners.

Enligt avtalet från i mars skulle QXL först köpa huvudägarnas aktier vilka motsvarade 50,4 procent av aktiekapitalet. Därefter skulle QXL gå ut med motsvarande erbjudande till de övriga ägarna i Bidlet.

Det första steget slutfördes formellt den 3 juli sedan QXL:s aktieägare godkänt affären. Därefter inleddes teckningsperioden för det publika erbjudandet som löpte ut 18 augusti.

För den Bidlet-ägare som inte godkände affären återstod bara att sälja aktierna på marknaden, vilket för de flesta innebar en svidande förlust. När Bidlet slutligen avnoterades från HQ:s inofficiella lista den 29 augusti hade kursen sjunkit till 180 kronor.

QXL kontrollerar idag 98 procent av aktierna i Bidlet. De Bidlet-ägare som fortfarande inte har accepterat erbjudandet har fram till den 20 oktober på sig att skriva på. Betalningen är precis som i mars 27,75 aktier i QXL för varje Bidlet-aktie.

QXL noterade på fredagen en ny årslägstakurs på 7 kronor.