Deutsche Bank
Bankveteranen: ”Sverige måste tänka på att gå med i euron”
Det pratas om att ”grabba tag i möjligheter” som krisen skapar. Kan du vara litet mer specifik – var finns de där möjligheterna?
“Fram tills nu handlade det mycket om auktioner, där det också fanns ett dual track för säljarna, om börsen gjorde en annan värdering. Vilket resulterade i att många valde börsen. Nu har du ett annat system där inte många är ute och säljer utan köparen måste hitta möjligheterna. Det händer när börskurserna går ner så kraftigt som nu och man kan komma åt fina bolag till ett bra pris.”
Vilka är de mest spännande sektorerna?
“Där det finns intjäningsförmåga och avkastning. När inflationen var låg så bestämde aktiemarknaden värdet. Man sålde idéer och så kom investerare in. Nu måste företagen kunna finansiera sina skulder och då krävs mer än bara en idé. Därför har ju tech-bolagen gått ner medan de med inkomst har stått stadigare. Så snart räntorna går ner så kommer idé-sidan att gå bättre igen. Det är en pendel som går fram och tillbaka hela tiden.”
Och när går räntorna ner då?
“Mitten av nästa år. Men negativa räntor ska vi inte tillbaka till. Om du har mycket pengar och måste betala för att ha dem hos centralbanken så det är osunt. Pengar kan inte vara en skuld.”
Du har nämnt att en ny situation råder vad gäller tillgången på företagsinformation.
“Ja, det är en intressant aspekt i dagens läge, att köparna har sämre information. I de auktionsprocesser som dominerat hittills finns all information tillgänglig i ett memo som jurister och andra utarbetat noggrant. Idag, när köparen tar initiativet, lägger man bud med mindre information.”
Så man köper i blindo, säger du?
“Man får förlita sig på andra saker än ett samlat memorandum. Det handlar om att man ser en bra avkastning i ett bolag, men även branschkännedom blir enormt viktigt.”
Du har nämnt att styrelserna kan vara långsamma eller oävna att dela med sig?
“Jag säger så här: vid en strukturerad process är alla förberedda, men om det kommer ett bud utifrån så bestämmer köparen villkoren i första skedet, medan firman reagerar. Styrelsen öppnar inte upp från start, som i en bredare process.”
Om man nu inte har full information, vilka nitar är det störst risk att man åker på?
“Som sagt ger det en enorm fördel för branschkännare. Det förändrar spelreglerna så att till exempel konkurrenter har en stor fördel. Riskkapitalister har mycket information men det är svårt att slå Philip Morris kunnande om Swedish Match.”
Den utvecklingen borde vara till fördel även för nischade PE-firmor?
“Alla riskkapitalbolag är ruskigt kunniga; alla har specialister. Men för att ta Philip Morris som exempel igen så har de 30 000 anställda som dyker upp varje morgon och bara håller på med tobak. De kan hela värdekedjan från början till slut. Det är svårt för ett riskkapitalbolag med tio anställda att springa ikapp.”
Ingen oro för de svenska bankerna
Vi har pratat om effekter av dagens situation på riskkapitalbolagen, men hur ser det ut med effekter på svenska banker?
“Först och främst är alla banker mycket stabilare än tidigare, det såg finanskrisen till. En helt annan värld av regleringar har lett till högre kapitalkrav än för 15 år sedan. Den andra saken som har förändrats är att man är mer förberedd med olika scenarion. Vid förra krisen skedde allt väldigt snabbt – boom, bang. Den här gången handlar det om en utveckling.”
Man klarar alltså ränteeffekten på tillgångarnas kreditvärde?
“Det finns många nya kapitalstarka spelare förutom bankerna som tar på sig finansiering med högre risk. Finansfirmor, lånefirmor och andra. Akelius gick ju in och köpte en stor post i Castellum nyligen, det var ju helt nytt. Det är en dynamik som balanserar och är i ständig utveckling. Om vissa vinner på branschkunskap så finns det andra som sitter på pengarna och kan agera, till exempel fondbolag och pensionsfonder.”
Innebär det att svenska bankers högre price-to-book värde jämfört med europeiska banker är rättvisande?
“De har haft en bra utveckling under många år, så absolut, de är relativt sett starka. Under finanskrisen var de skandinaviska bankerna inte lika hårt drabbade som många av de internationella. Det har varit en mycket sund utveckling i Skandinavien som helhet under många år, med många intressanta bolag som har gått bra, vilket har en positiv inverkan på bankerna. Så jag ser svenska banker eller nordiska banksystemet som mycket stabilt.”
Sedan vill Olsson prata valutor.
“Visst är det intressant att kronan är en av de få valutor som gått sämre än pundet i år? Och det har ingenting med förtroende i Skandinavien att göra, utan med att små valutor – förutom schweizerfrancen – under senare år fått det allt svårare på en internationell marknad. Det har inget med den här krisen att göra, men är en viktig utveckling. Man söker sig till stora, starka valutor, helt enkelt, främst dollarn men även euron.”
Är det marknadens önskan om ett slags valutakonsolidering?
“Ja, precis. De mindre valutorna har haft det svårare och därför försvinner många av dem de facto – flera har ju uppgått i euron. En svag krona försvagar möjligheterna för svenska bolag att agera på internationella marknaden om man inte har stora mängder euros och dollar, men det har inte alla. I längden måste man tänka igenom det här med kronan. Det är ju en nackdel om bolagen inte vill föra tillbaka vinster till ett Sverige med konstant svag krona. Och vad gör mindre bolag som inte kan spela valuta- och produktionsorts-spelet?”
Vad borde Sverige göra då, om vi dras med ett slags långvarig small currency discount?
“Man måste tänka på euron.”
Tänka på?
“Ja, alltså gå med i euron. I längden.”
Sammanfattningsvis, hur ser du på dagsläget?
“Jag känner tillförsikt. Jat tycker det är viktigt att se sig omkring här i stan och känna stämningen. Allt som rör sig, allt som är på gång. Det har jag sagt hela tiden, när alla var så negativa kring brexit för ett par år sedan: Storbritannien kommer att klara sig bra. Även Norden kommer att stå stadigt i dagens kris. Men naturligtvis sker vissa förskjutningar och då gäller det att anpassa sig och se möjligheterna.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.