Bankvärlden möbleras om

Nästa vecka ska 400 personer ta plats i vad som blir världens näst största kontorsbyggnad för finansiella tjänsteföretag. Samtliga svenska storbanker, ett flertal internationella spelare och många startupbolag ska inrymmas i Waterfront-byggnaden mittemot Stockholms centralstation.

Stockholm Fintech Hub ska vara ett innovationslabb för fintechbolag. Men till skillnad från många andra mötesplatser och accelatorer har man aktivt engagerat hela sektorn. Nordea skickar exempelvis dit 20 personer från enheter som på ett eller annat sätt sysslar med innovation.

– Vi kommer att ha startuper, banker, aktörer som Visa och tillsynsmyndigheter som Finansinspektionen och Datainspektionen i samma hus. Alla vill ha ut något av varandra, och nu kommer de vara på samma ställe, säger Matthew Argent, vd för Stockholm Fintech Hub och mannen bakom initiativet.

Att finansiella bolag är heta just nu illu­streras av att Matthew Argents hubb efter åtta månaders verksamhet redan samlar närmare 300 startupbolag och omkring 50 investerare.

För två år sedan var Stockholm på andra plats i världen när det gällde att locka kapital till fintechbolag. I dag har den svenska huvudstaden halkat ner till fjärde eller femte plats, beroende på hur man räknar, trots att Stockholm och Sverige, vid sidan av Frankrike, dragit störst nytta av Brexit räknat på investeringar. Matthew Argent säger att det inte handlar om att Stockholm tappat fart utan att många marknader ökat tempot.

I Sverige finns flera internationellt uppmärksammade fintechbolag, exempelvis betaltjänsterna Klarna och Izettle. Här finns även betaltjänstföretag som Bambora som den förre ägaren Nordic Capital sålde till franska Ingenico för cirka 15 miljarder kronor i somras.

Matthew Argent har ett hektiskt schema. Snart följer möte med finansmarknadsminister Per Bolund och en presentation för representanter för EU-kommissionen. Dessutom ska han öppna nya finanshubbar i Göteborg och Malmö.

– Varje vecka har vi delegationer från Kina, Japan eller Singapore som kommer hit för att lära sig mer om vad vi gör i Stockholm, säger Matthew Argent.

Det är inte bara bland finansiella startup-bolag det råder hög aktivitet. I början på året gjorde Nordic Capital och familjen Dinkelspiel ett utköp av nätbanken Nordnet från börsen, i en affär värd 6,7 miljarder kronor. Samma private equity-bolag förvärvade fonddistributören Mfex i september. Ett annat private equity-bolag, EQT, köpte nischbanken Bluestep Bank i somras.

Det heta klimatet står i bjärt konstrast mot läget för åtta nio år sedan, då finanskrisen satte djupa spår i världsekonomin, inklusive i Skandinavien. Det blev en kännbar och kostsam påminnelse om finansbranschens risker. Men trots att den finns i färskt minne har flera spelare engagerat sig djupare i branschen.

Vad är det då som gör att investerare, banker och nischaktörer är så lockade?

Många som Affärsvärlden talat med pekar på regleringar som en drivande faktor.

En sådan är ett EU-regelverk kallat PSD 2 som kortfattat innebär att banker och finansaktörer i EU måste öppna sina tekniska gränssnitt och lämna ut kunddata till tredje part om kunden efterfrågar det. Därmed kan data som tidigare tillhörde banken hämtas av kunder och lämnas till konkurrenter, som i sin tur kan använda den i exempelvis olika ekonomi-appar.

Enligt Finansinspektionen kommer PSD 2 rullas ut i mitten på nästa år, vilket innebär att alla nu gör sig redo. Matthew ­Argent ser en påtaglig skillnad mot hur det var vid samma tid för ett år sedan.

– Alla banker har lanserat så kallade ”open bank”-initiativ och samarbetar med fintechbolag. De ses inte längre som konkurrenter. Förr ville startup-bolagen ta bankernas marknadsdelar, nu har de förstått att det är lättare att nå ut till miljontals kunder via bankerna än att försöka bygga en egen kundbas.

***

Bland finansiella tjänstebolag är det en investerare som varit särskild aktiv under en längre tid och det är Nordic Capital.

Private equity-bolaget gjorde sitt första förvärv i sektorn redan 2004 genom köpet av det svenska betalningstjänsteföretaget Point. Därefter följde en rad affärer. I dag har man i portföljen internetbanken Nordnet, konsumentlångivaren Resurs Group, som har börsnoterats och där man således minskat innehavet, och inkassobolaget Intrum Justitia, efter att det fusionerats med Nordic Capitals tidigare innehav Lindorff.

– Det är en hel industri där en del av kartan och flera affärsmodeller ritas om. Det är en rätt komplex industri med mycket regleringar. Samtidigt är det en fördel att ha varit aktiv länge. Man får en trygghet och möjlighet att fokusera, säger Christian Frick, partner och chef för finansiella tjänster-teamet på Nordic Capital.

Han konstaterar att den finansiella tjänstesektorn är väldigt stor och därför har firman valt att fokusera på tre undersektorer: sparande och kapitalförvaltning, konsumentutlåning och inkassoverksamhet. Ett annat raster som firman lägger på i sin analys av bolag i den finansiella sektorn är positionen i värdekedjan – huruvida det är en producent, distributör eller tjänsteleverantör.

Ett konkret exempel på tjänsteleverantör är Mfex, en ganska okänd europeisk plattform för fonddistribution som Nordic Capital förvärvade i september.

– Dagen vi annonserade affären handlade nästan vartannat samtal jag fick om vad Mfex är för något. Vi har följt bolaget under en längre tid och ser att de är verksamma i en väldigt intressant nisch, men väldigt få utanför sektorn kände till verksamheten, säger Christian Frick och beskriver det som en mellanhand åt fondbolagen och distributörer.

– De sitter som ett nätverk mellan säg Nordnet och ett fondbolag, säger han.

Den långa tiden i branschen har gjort att Nordic Capitals rådgivningsteam följer bolag i fyra fem år före ett förvärv. Enligt Frick står Mfex ­inför en geografisk expansion.

– Vi ser konsolideringsmöjligheter på paneuropeisk basis. Det är något som Nordic Capital kan, och där kan vi bidra med en professionalisering av verksamheten och ­bistå med struktur och former för accelererad tillväxt, säger Christian Frick.

Enligt Frick påskyndas mycket i sektorn också av regleringar som Mifid 2, som i ­Sverige träder i kraft efter årsskiftet. ­Enligt de nya reglerna ska kunderna framöver få mer information om vilka avgifter och kostnader olika fondval medför. Dessutom finns ett provisionsförbud för oberoende råd­givare. Till exempel har fondbolag tidigare betalat tredje part som slussat kunder till dem.

– Mifid 2 kommer att vara en positiv drivkraft för till exempel Mfex och Nordnet, säger Christian Frick.

***

I somras förvärvade EQT den svenska nischbanken Bluestep Bank från riskkapitalbolaget Bregal. Banken hade vid utgången av 2016 en låneportfölj på 13 miljarder kronor, cirka 19 000 bolånekunder och 200 anställda. Utlåningen sker främst till kunder som storbanker ratar på grund av svag kreditvärdighet. Antingen på grund av kredit­anmärkningar, avsaknad av fast inkomst, tidigare konkurser eller liknande.

Bluestep tar därför en högre ränta än storbankerna.

Fjolårets räntenetto motsvarar cirka 4,5 procent av utlåningsvolymen. Som en jämförelse uppgick Swedbanks räntenetto under samma period till cirka 1,6 procent.

Via EQT:s presstjänst meddelar firmans ansvarige partner Albert Gustafsson att det ännu är för tidigt att ge en fördjupad bild av bolagets ambitioner för Bluestep.

Mer det är tydligt att dessa mindre banker är särskilt heta bland private equity-bolag. Altor förvärvade en fjärdedel av norska Skandiabanken våren 2014. Den norska banken är sedan 2015 fristående från sin svenska namne och heter numera Sbanken i Norge. Affären värderade banken till cirka 4,9 miljarder kronor.

Mera nyligen, i oktober i år, köpte Sampo 7,6 procent av den noterade nischbanken Nordax. Den finländska finanskoncernen, som är storägare i bland annat Nordea, köpte samma månad 19,9 procent av danska Saxo Bank. Bolaget har också tidigare investerat i det danska betaltjänsteföretaget Nets.

Nordax har knappt 150 000 privat­kunder i Sverige, Norge, Finland och Tyskland. Storleksmässigt är det ungefär lika stort som Bluestep Bank med en utlåning på 12,8 miljarder kronor vid utgången av 2016.

Vad Sampos ordförande Nalle Wahlroos ämnar göra av Nordax är inte helt klart.

– Vi har som policy att inte kommentera enskilda investeringar, uppger Sampos ­ir-chef Jarmo Salonen.

Bara en vecka efter Sampos inhopp i Nordax klev Nordic Capital in i bolaget. I dag är Nordic Capital bolagets enskilt största ägare med strax under 10 procent av aktierna samt med option på ytterligare drygt 12 procent av aktierna. Private equity-firman anser att ­bolaget har stor potential.

– De är aktiva i ett attraktivt marknadssegment med en stabil tillväxt där vi ser möjligheter för Nordax att växa ytterligare genom ett ökat fokus på bland annat digitalisering och produktutveckling, uppgav firmans vd Kristoffer Melinder till Realtid i samband med köpet.

Investmentbolaget Öresund, aktieägare i Nordax sedan början på 2016, har en position motsvarande drygt 5 procent av bolaget. Öresunds Mats Qviberg spekulerar i ägarkollegernas motiv.

– Det säger sig självt att det inte kan finnas 29 nischbanker. Ta bara Volvo Finans – det borde ju bli uppköpt. Men banksystemet är så trötta. Jag tror Nalle Wahlroos tycker att Nordea borde leda utvecklingen, men Nordea har väl fullt upp med flytten från Sverige. Så Sampo har fått ta det.

– Nordic Capital är ju en mindre organisation och mer snabbrörlig. Nu antar jag att de också ser samma sak. Man behöver ju inte vara Einstein för att fatta att en fragmenterad marknad borde konsolideras.

Är det bäddat för ägarstrid I Nordax?

– Det är det väl redan, säger Qviberg, som tillägger att rätt aktiepris är svårt att utsäga just nu.

– Det är lite rörligt mål.

***

Betaltjänsteföretag är särskilt heta. Så nyligen som 2014 ville startupbolaget Izettle förvärva Euroline, men Nordic Capital rodde hem den affären och integrerade bolaget med andra betaltjänster i portföljen under namnet Bambora Group.

– Betaltjänsteaktörer är i en hausse. Det är väldigt höga värderingar på bolagen. Det är samtidigt en viktigt marknad, för du befinner dig nära kunden och du skaffar dig en slutkundsrelation, säger Linus Singelman, chef för Group Commerce på Swedbank.

Just Swedbank valde att förvärva betaltjänstbolaget Payex i augusti i år, vilket innebar att banken gav sig in på en ny marknad för betallösningar inom e-handel samt fakturering, reskontrahantering och inkasso. Prislappen för Payex var 1 268 miljoner kronor, enligt bankens q3-rapport.

– Vi är väldigt stora på kortinlösen, den femte största i Europa. I takt med att handeln flyttar ut online behöver vi fånga transaktioner och nya betalsätt i nya kanaler, förklarar Linus Singelman, som bland annat ansvarar för Payex på Swedbank.

Swedbank sticker ut genom att göra ­förvärv, medan andra storbanker valt en annan väg. Handelsbanken har i all tysthet lanserat något av en intern startup kallad Ecster. Betaltjänsten erbjuder e-handlare checkout-lösningar, funktioner som kon­kurrerar med till exempel Klarna och Bambora.

Andra storbanker, som Nordea, har valt en annan väg. Nordea har nyligen inlett utvecklarsamarbete med Danske Bank. År 2015 sålde Nordea sin betallösning kallad NMA till danska Nets för 230 miljoner euro. Något som motiverades med att stora investeringar stundar.

– Regelförändringarna och den snabba tekniska utvecklingen i sektorn kräver både en större skala och betydande investeringar från leverantörer av kortinlösentjänster, sa Nordeas chef för Retail Banking, Lennart Jacobsen, i samband med affären.

Linus Singelman på Swedbank säger att olika scenarier vägdes inför förvärvet av Payex.

– Vi har tittat på att avyttra betallösningsverksamheten, som många gjort. Eller göra så lite som möjligt och mjölka affären så länge det går. Eller som vi gjort, att lägga till de pusselbitar vi saknar och bli en konkurrenskraftig spelare, oavesett kanal. Handlarna, alltså de företag som vi har som kunder, det är viktigt att vara nära dem. Om du avyttrar kommer du på sikt för långt bort, säger Linus Singelman.

Swedbank har valt att hålla Payex på armlängds avstånd, som separat dotterbolag, just för att bevara bolagets specialistfokus och innovationskraft. Kanske också hålla dörren öppen för en försäljning längre fram, om den nuvarande strategin ändras.

Konkurrensen lär hårdna bland aktörer som Klarna, Payex, Izettle, Trustly och Qliro. Enligt uppgifter i branschmedier har Qliro tagit bort sedvanliga transaktions­avgifter för handlare för att stimulera affärer. Samtidigt är det tänkbart att investerare vill driva en konsolidering bland betaltjänst­företagen.

Det amerikanska private equity-bolaget Hellman & Friedman la nyligen bud på Nets, en affär värd cirka 44 miljarder kronor. Bolaget har stora marknadsandelar i Norge och Danmark, och har visat stort intresse för Sverige. Det är inte osannolikt att de till­trädande ägarna gör tilläggsförvärv. Nets vd Bo Nilsson fokuserar redan på den svenska marknaden.

– Vi pratar i dag med alla svenska stor­banker. Min bedömning är att vi kommer att ro iland affärer, sannolikt någon form av outsourcingupplägg, men att det dröjer ett till två år, sa han i en DI-intervju ­nyligen.

***

Även i de mest trögrörliga delarna av finansbranschen, som kapitalförvaltning, har det gjorts ett flertal affärer. Nämnda Altor, som köpte investmentbanken Carnegie för snart tio år sedan, fick vid förvärvet också fondbolag och kapitalförvaltning. I fjol gjorde ägaren en tydligare uppdelning från investmentbanken genom att placera kapitalförvaltningsbolagen Carnegie Fonder, danska Carnegie Asset Management och Nordic Cross, som är nystartat med avhoppare från finanshuset Catella, i nya Caram. Caram förvaltar cirka 22 miljarder euro. Under samma paraply finns även OPM, en firma som erbjuder olika typer av hedgefonder.

Stenbecksfärens investmentbolag Kinnevik äger i dag 16 procent av Betterment, en så kallad robotrådgivare eller automatiserad kapitalförvaltare. Det är USA:s största fristående robotrådgivare, som, enligt Kinnevik, förvaltare närmare 11 miljarder dollar.

Innehavet har man haft sedan 2016 och i somras investerades ytterligare 65 miljoner dollar, motsvarande mer än en halv miljard kronor, vilket värderar bolaget till 6,7 miljarder kronor. Totalt har Kinnevik skjutit till motsvarande drygt en miljard kronor. I en annan del av samma sfär finns e-handelsverksamheten Qliro, som 2014 skapade ett dotterbolag med en betalplattform kallad Qliro Financial Services. Bolaget konkurrerar med Klarna och andra betaltjänster. Ägarna tog nyligen ett strategiskt beslut att sälja verksamheter inom Qliro och fokusera på de finansiella tjänsterna.

***

En rad initiativ drar genom svensk banksektor, främst drivet av nämnda PSD 2, EU:s nya betaltjänstdirektiv som ska börja efterlevas i EU:s medlemsstater under nästa år. Tredjepartsföretag kan alltså snart ha tillgång till kontodata som banker i dag hanterar åt sina kunder, under förutsättning att kunden godkänt detta.

Emma Strömfelt, (tidigare Heimonen) chef för digital innovation på Swedbank, talar om värdet för dem av att öppna upp banken för att utvecklingen går så fort.

– Det vore naivt att tro att man kan bygga allting själv, säger hon och lyfter fram samarbeten som man ingår med en del startupbolag. Det handlar inte främst om investeringar utan partnerskap.

– Vi är en viktig partner för de här bolagen.

Nordic Capitals Christian Frick förklarar att Nordnet har ett liknande förhållningssätt.

– Vi är helt rörande överens med ledningen om att Nordnet ska ha den bästa kundupplevelsen och den högsta utvecklingshastigheten i sin bransch. Ska man ligga i framkant får man inte tro att man har de bästa idéerna själv, säger han och beskriver hur Nordnet därför ska agera som en plattform åt finansiella startupbolag med bra idéer men liten kundbas.

– Vi har närmare 650 000 kunder i Norden. Det är tydligt att man kan erbjuda en win-win-­situation, säger han och lyfter fram Tink som man redan samarbetar med.

Spar-appen Tink har även lockat Sven Hagströmers Creades, SEB Ventures, Nordea och nischbanken Collector. Dessutom finns samarbeten med Handelsbanken, SBAB och Swedbank. I oktober i år värderades bolaget till 920 miljoner kronor, uppger Peter Dahlgren, vd på Nordnet, som investerade samtidigt.

Christian Frick på Nordic Capital konstaterar att regleringar och regelverk för vissa kan vara en hämsko, men att deras metod är att vända på frågeställningen.

– Det är oerhört viktigt att se hur regelverk påverkar bolag. Vi försöker se möjligheterna som skapas, säger han.

Han lyfter fram köpet av Nordnet och den resa som man inlett med nätbanken.

– Mifid 2 kommer skapa en helt annan transparens mot kund, kring vilka avgifter man tar ut. När avgifter tydliggörs kommer Nordnets låga avgifter vara ännu mer konkurrenskraftiga, säger han.

Tillsammans med den andra storägaren, Öhman, har man därför lagt fram en ny strategi för bolaget som innebär att man ska bredda affären till att försöka nå större kundgrupper med nya funktionaliteter.

– Historiskt sett har Nordnet riktat in sig mot kunder som är bekväma med att fatta beslut själva. Men den stora massan är inte bekväma med det, säger han.

Nyligen lanserades en investeringsrobot, Robosave, som är tänkt att fungera brett. Den ska utifrån kundens önskemål och ­riskprofil göra automatiska köp- och sälj­affärer i börshandlade fonder.

Robosave saknar inte konkurrenter på området. I år har det i Sverige lanserats en rad liknande tjänster. Nätbanken Avanza har rullat ut Auto och två fristående tjänster kallade Fundler och Lysa. Den sistnämnda är uppbackad av forna Avanza-vd:n Nicklas Storåkers.

I ett bredare perspektiv finns också aktörer som Opti, som jämför fonder, samt spar-appen Dreams, och nämnda ekonomiapp Tink.

Framöver kommer slaget ändå handla om vems tjänster som ska dominera. Där kommer storbankerna vara närmast jämbördiga med nystartade app-företag. Trots det väljer många samarbete framför konkurrens, enligt Matthew Argent på Stockholm Fintech Hub.

– Det finns många skäl till detta. Ingen vill ju ha 27 olika appar som alla har olika finansfunktioner. Man vill ha kanske två tre stycken. Det kan vara en bank, Klarna, eller Tink, säger han.