BANKERNA: Sämre resultat

De fem stora bankerna ökade sina vinster med nära 30 procent1996 sedan alla visat rekordresultat. Bakom resultatutvecklingenfanns fallande räntor, ökade provisioner från den livligaaktiemarknaden och fortsatt fallande kreditförluster. Alla utomS-E-Banken visade dessutom låga kostnadsökningar i fjol, ellerrent av sjunkande kostnader.

Resultatutvecklingen har riktat ljuset mot branschen, som aldrigvarit hetare på börsen. Men mest är det fusionsfebern som driverkurserna. Handelsbanken har fått igenom affären med Stadshypotekoch Sparbanken Sverige ser till sist ut att lyckas släpaFöreningsbanken till altaret. Det har också kommit signaler frånolika håll om att samtalen mellan Nordbanken och S-E-Banken böråterupptas.

Den senaste tidens kraftiga kursuppgångar för bankerna kanknappast motiveras med stigande resultatförväntningar. Tvärtomfinns det skäl att utgå från att 1996 var ett exceptionellt braår. Innevarande år lär knappast bli lika bra. Denna bedömningavspeglas i Affärsvärldens vinstprognoser i Aktieindikatorn somi stort sett genomgående indikerar resultatförsämringar förbranschen.

Det finns flera skäl. Ett är att det finns en hel delengångseffekter som förskönar resultaten för 1996. Ett annatskäl är att det är rimligt att räkna med att räntorna bottnarunder 1997. Pessimisterna förutser räntehöjningar mot slutet av1997 och under 1998. Det slår negativt mot bankernas resultat.Vidare försämras räntenettot av ökade kostnader i och med attavgiften för insättningsgarantin fördubblas i år. I absoluta talär det Sparbanken Sverige och Nordbanken som drabbas hårdast avhöjningen, relativt sett är det Föreningsbanken. I fjol betaladede fem största bankerna tillsammans nära nog 800 miljoner kronor.I år blir det således bortåt 1,6 miljarder kronor. Även press påräntemarginalen, särskilt inlåningsmarginalen, påverkarräntenettot negativt.

Dessutom står bankerna inför en puckel när det gällerdatakostnaderna de närmaste åren. Därtill kommer att utrymmetför att sänka kreditförlusterna har minskat kraftigt närbankerna nu är nere på förlustnivåer kring 0,5 procent avutlåningen eller lägre. Det är egentligen endast Föreningsbankensom har en bra bit kvar till en normal nivå.

På plussidan finns framför allt två saker. Det ser ut som omvolymutvecklingen förbättras, men risken är att det går långsamt.Positivt är också att provisionerna utvecklas väl, inte minsttack vare den pigga börsen, de många nyintroduktionerna och detstora intresset för fondsparande. En tredje faktor somåtminstone verkar på sikt är den produktivitetsförbättring somtekniken för med sig. Av alla rekordresultat från bankerna stårinte oväntat Nordbanken för det i särklass högsta, såväl absolutsom relativt. Banken redovisade en vinst på drygt 7,4 miljarderkronor, eller över 29 kronor per aktie. Avkastningen på egetkapital nådde nästan 28 procent.

Resultatet var bättre än väntat. Fjolåret var emellertid ettosedvanligt bra år och allt talar för att det bör ske ennormalisering under 1997, men höstens aktieinlösen gör ändå attdet blir lättare för banken att hålla lönsamheten uppe, eftersomeget kapital har minskat. Affärsvärldens vinstprognos för 1997är 27 kronor per aktie.

Styrkan i Nordbankens resultat är framför allt att banken, tillskillnad mot den tilltänkta fusionspartnern S-E-Banken, förmåratt hålla kostnaderna i schack. De minskade i fjol med enprocent, trots att bankledningen satt av 120 miljoner kronor förEMU-relaterade IT-kostnader.

Däremot stod intäkterna totalt sett stilla, trots attnettoresultatet av finansiella transaktioner mer än fördubbladestill 1,4 miljarder kronor. Huvudsakligen är det fråga omvärdeökningar – realiserade och orealiserade – i de finansiellaomsättningstillgångarna till följd av räntefallet. Totalt varvärdestegringen över 1,7 miljarder kronor, men bankledningen harpassat på att utnyttja den starka resultatutvecklingen för attförtidsinlösa skulder. Detta har kostat i det närmaste 600miljoner kronor, men ger i gengäld lägre upplåningskostnader iframtiden.

Nordbanken har det största räntenettot av alla banker, nära 10,7miljarder kronor, trots att det minskade i fjol med sju procent.Visserligen ökade utlåningen och marknadsandelarna växte, mendetta har uppenbarligen inte kompenserat marginalförsämringen.Även höstens akteiinlösen påverkar räntenettot negativt. Denstatliga insättningsgarantin kostade Nordbanken drygt 200miljoner kronor i fjol.

De redovisade kreditförlusterna har halverats till låga 650miljoner kronor, vilket motsvarar 0,3 procent av utlåningen.Detta är emellertid en underskattning av den verkligaförlustnivån, eftersom en återföring med 300 miljoner kronor aven tidigare gjord reservering drar ned den. Exkluderasåterföringen låg förlustnivån i fjol på 0,4 procent. Ävenbokslutet från Handelsbanken överträffade förväntningarna.Banken redovisar en vinstökning med 33 procent till 6,7miljarder kronor, eller ca 21 kronor per aktie efter faktiskskatt.

Vinsten var väsentligt högre än marknaden hade räknat med.Avvikelsen beror huvudsakligen på att banken har, som aviseradesi prospektet, tagit i anspråk en del av sin anläggningsportföljför att finansiera köpet av Stadshypotek. Det rör sig omobligationer till ett bokfört värde av 16 miljarder kronor.Dessa värdepapper såldes efter årsskiftet. Inför dettaomklassificerade banken obligationerna i slutet av 1996 tillomsättningstillgångar, något som skett med finansinspektionensgoda vilja. En sådan omklassificiering får inte ske utan vidare,enligt reglerna krävs att det inträffat en väsentlig händelse.Inspektionen har godtagit att kontantbudet på Stadshypotek, värt23 miljarder kronor, är en sådan väsentlig händelse.Resultateffekten av omklassificieringen uppgick till ca 620miljoner kronor, eller nära två kronor per aktie, som framkommersom övervärde under posten nettoresultat av finansiellatransaktioner. Bortsett från denna engångseffekt ökade vinsten iHandelsbanken med över en miljard, eller med ca 20 procent, tillinte fullt 6,1 miljarder kronor, eller ca 19 kronor per aktie.Under innevarande år tillkommer rörelsen i Stadshypotek. Dennakonsolideras för första gången i bokslutet per sista mars 1997.

Banken har tidigare indikerat att Stadshypotek ger ettomedelbart tillskott till vinsten per aktie om 15 procent(räknat på fjolårsresultaten). Affärsvärldens vinstprognos lyderpå 22 kronor per aktie för 1997.

Fortfarande är det Handelsbanken som har den bästaintäktsutvecklingen av de stora bankerna, även bortsett frånomklassificeringen. Tidigare steg kostnaderna ganska snabbt,huvudsakligen till följd av expansionen i Norden. Nu ärökningstakten betydligt lägre.

Det samlade resultatet i den nordiska bankrörelsen ökade med 20procent till 180 miljoner kronor. Lönsamheten är god ellermycket god, utom i Danmark där verksamheten är under uppbyggnad.Även i Handelsbanken ökar värdepappersprovisionerna snabbt, ifjol med nära 30 procent. Handelsbankens Markets,investmentbanken i banken, gör nu ett resultat som närmar sig enmiljard kronor (efter ersättning till kontoren).

En kontrollerad kostnadsutveckling har också Sparbanken Sverige.Dess kostnader minskade något för jämförbara enheter. Resultatetökade med 20 procent till 5,3 miljarder kronor, eller ca 14kronor per aktie. Det var något bättre än väntat. Styrelsen villhöja utdelningen 50 öre mer än tidigare aviserats, det vill sägatill 5,50 kronor från 3,50 föregående år.

Liksom Handelsbanken visar Sparbanken Sverige en ökning avvinsten före kreditförluster. I övriga storbanker har dettaresultat minskat eller i praktiken stått stilla.

På papperet ökade Sparbanken Sverige sina koncernintäkter medtre procent. Det beror framför allt på att provisionsnettotstigit med nästan 30 procent, men här förrycks jämförelserna avatt kapitalförvaltaren Robur inte konsoliderades i fjol. Menäven bortsett från detta ökar provisionsintäkterna på flerafronter. Robur växer, liksom livförsäkringsverksamheten, låtvara att denna inte är så stor ännu. Dessutom får banken mer ochmer genomslag för sin prisfilosofi som innebär att kundernabetalar för de tjänster de utnyttjar.

Räntenettot är däremot oförändrat. Här är att notera attSparbanken Sverige betalar den största avgiften av bankerna tillinsättningsgarantin, hela 228 miljoner kronor i fjol, vilketförsämrar räntenettot med lika mycket. Följaktligen drabbasbanken också hårdast när avgiften fördubblas innevarande år.Affärsvärldens prognos för 1997 tar inte hänsyn till denplanerade fusionen med Föreningsbanken. Vinstprognosen iindikatorn är för 1997 oförändrad, det vill säga 13 kronor peraktie.

Fusionspartnern Föreningsbanken överträffade ocksåförväntningarna något. Vinsten ökade med 14 procent till 1.160miljoner kronor, eller 3,90 kronor efter faktisk skatt.Affärsvärlden räknar med att sjunkande kreditförluster ledertill en resultatförbättring 1997, men högre skattebelastning göratt vinsten per aktie inte påverkas.

Banken har fortfarande de största kreditförlusterna av de storabankerna. I fjol var förlustnivån 1,2 procent av utlåningen.Sparbanken Sverige noterar som jämförelse 0,4 procent. ÄvenFöreningsbanken håller kostnaderna nere, huvudsakligen genom attpersonalkostnaderna har minskat. Däremot var intäktsutvecklingennegativ. Totalt medförde detta att resultatet förekreditförluster minskade med nio procent. Sjunkandekreditförluster förklarar därför mer än hela vinstökningen iFöreningsbanken.

Utdelningen mer än fördubblas till 1,25 kronor per aktie.Genomförs affären med Sparbanken Sverige som planerat kommeraktieägarna i Föreningsbanken dessutom att få en bonus på 4kronor per aktie.