Banker
Bankanalytikern om rekordvinsterna: ”Peaken är nu”
Det har återigen varit ett riktigt pangkvartal för storbankerna som rapporterat rekordvinster. Lönsamheten mätt som avkastning på eget kapital har legat på mellan 16% (Handelsbanken) och 20% (Swedbank).
“Den viktigaste drivkraften är fortfarande räntenettot och inlåningsmarginalerna, samtidigt som övriga intäktsposter håller uppe väl och kreditförlusterna är låga. Kostnaderna stiger bland annat av investeringar, inflation och valuta men intäkterna ökar betydligt snabbare”, säger Magnus Andersson, bankanalytiker på ABG Sundal Collier.
“Det är ytterligare en omgång starka rapporter med all time high-vinster.”
Storbankernas första halvår
Första halvåret 2022 inom parentes.
Bank | Nettovinst i mdr kr | Räntenetto i mdr kr | RoE % |
Handelsbanken | 13,9 (9,9) | 23,2 (16,4) | 16,2 |
Nordea* | 28,8 (15,0)* | 41,4 (29,9)* | 18,4 |
SEB | 19,2 (12,2) | 23,2 (14,8) | 18,8 |
Swedbank | 16,7 (8,9) | 24,7 (13,9) | 20,4 |
TOTALT | 78,6 | 112,5 | 18,5** |
*Nordea är omräknat från EUR till SEK till kursen 11,50 kr. **RoE i snitt. Källa: Bolagsrapporter |
Kan nått piken
Han berättar att det i stort sett är samma trend sedan tredje kvartalet 2022.
Kommer det här vinstrallyt att fortsätta?
“Jag tror att vinsterna, åtminstone bankernas räntenetto, kommer hålla uppe väl under andra halvåret med stöd av fortsatt högre korträntor samtidigt som kreditförlusterna sannolikt kommer att vara fortsatt låga”, säger Magnus Andersson och tillägger:
“Däremot kommer den här kraftiga vinsttillväxten vi har sett år över år, till följd av högre korträntor, vara avtagande under resten av 2023. Och under 2024 kan vinsterna till och med komma ner något jämfört med 2023 lite beroende på hur räntor och kreditförluster utvecklas.”
Han tror att peaken nås nu under 2023.
“Uttalandena ser populistiska ut”
I veckan fick bankernas höga vinster finansminister Elisabeth Svantesson att ilskna till. Hon meddelade att hon varit i samtal med storbankerna och uppmanat dem att ta ansvar, och att hon inte utesluter att det kan behövas fler politiska initiativ för att öka konkurrensen på bankmarknaden.
“Jag tycker generellt sett att den här bankfientliga retoriken från politiskt håll är beklaglig, när det i själva verket går att få upp till 4% ränta på sparkonton även hos storbankerna. Det är bra givet att policyräntan ligger på 3,75% och STIBOR strax under 4%. Dessutom har ju storbankerna höjt räntorna på tremånaders bolån med knappt 3% i snitt. Eftersom Riksbanken höjt styrräntan till 3,75 så innebär det att bankerna knappt har någon marginal längre på den här produkten”, säger han och fortsätter:
“För flertalet hushåll med bolån är det såklart viktigare ur ett privatekonomiskt perspektiv att bolåneräntorna inte gått upp lika mycket som bankernas finansieringskostnader, än att de får en hög ränta på transaktionskontot.”
Tycker du det här är mer ett politisk spel?
“För mig ser uttalandena populistiska ut. Jag tror att Svantesson vet hur det ligger till.”
Orörliga konsumenter
Det talas ofta om att svenska konsumenter inte är så rörliga mellan bankerna. Ligger det något i det?
“Ja, det gör det. Samtidigt tror jag konsumenterna måste vara lite mer om sig och kring sig. Det stämmer att volymerna är ganska orörliga”, säger Magnus Andersson.
Påverkar det bankerna?
“Ja, ju mer som ligger kvar på konton med låg ränta, desto högre lönsamhet har ju banken. Men det pågår en migration från konton med låg ränta till konton med högre.”
Aktiekurserna har inte reagerat märkbart på storbankernas rekordvinster.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.