Bankanalytiker: ”Jag tror att Nordea flyttar”

Sommarens rapportperiod går mot sitt slut och alla svenska storbanker har hunnit redovisa sina rapporter för årets andra kvartal. Handelsbanken, SEB och Swedbank slog analytikernas förväntningar, medan Nordeas rapport var något av en besvikelse sett till förhandsprognoserna.

Andreas Håkansson, bankanalytiker på Exane BNP Paribas, tror att analytikerkåren underskattar hur bra det går för den svenska bankmarknaden just nu – och att det är anledningen till att majoriteten av bankerna överraskade marknaden positivt med sina rapporter.

– Tillväxten i Sverige är fortsatt god, marginalerna är stabila och aktiemarknaderna har hjälpt till under kvartalet. Så det är ett flertal faktorer som har gått åt rätt håll, säger Andreas Håkansson.

Att Nordeas resultat hamnade något under förväntningarna beror, enligt Andreas Håkansson, delvis på att banken har stor exponering mot de andra nordiska länderna, där bankmarknaden inte är lika stark som i Sverige.

– Det har inte varit utlåningstillväxt i Danmark på fem år. Den finska ekonomin har haft en svag tillväxt de senaste fem åren, även om den växer lite mer nu. I Norge har det sett bättre ut, men där har man haft problem med oljemarknaden. Så det skiljer ganska mycket mellan de fyra nordiska länderna, säger Andreas Håkansson.

Trots att Handelsbanken slog förväntningarna för det andra kvartalet föll aktien ett par procent direkt efter att kvartalsrapporten hade släppts. Andreas Håkansson var något förvånad över den omedelbara nedgången, även om han tycker att aktien är för högt värderad och att kursen därför bör sjunka över tid.

– Både Handelsbanken och Nordea är dyra och ska ner, medan Swedbank och SEB är billiga, säger han.

Inför rapportperioden var det många som förväntade sig att Nordea skulle komma med ett besked om huruvida man väljer att flytta sitt huvudkontor från Sverige eller inte. Detta dröjer dock, då Nordea istället meddelande att ett slutgiltigt besked kommer i september. 

Den senaste tiden har Nordea i viss mån lyckats pressa både den svenska och den danska regeringen att överväga sina respektive länders medverkan i EU:s bankunion, då banken har varit tydlig med att denna fråga är central för placeringen av huvudkontoret.

Den svenska regeringen har meddelat att utredningsarbetet om ett svenskt medlemskap kommer att vara klart först under 2019. Politiska processer av denna typ tar lång tid och inte heller Danmark lär ha lämnat något besked i bankunionsfrågan redan i september när Nordea planerar att kommunicera sina framtidsplaner.

Andreas Håkansson tror dock att varken Danmark eller Sverige kommer att få husera Nordea i slutändan.

– Helsingfors är nog det absolut mest troliga alternativet, säger han.

Tror du att de kommer att flytta?

– Ja, det tror jag.

Varför tror du att de drar ut på beskedet så länge då?

– Det är en bra fråga. Jag tror att de kanske har underskattat vilken stor process det är att flytta huvudkontoret, att gå igenom alla legala bitar och så vidare.

I och med att Finland är med i eurosamarbetet är landet automatiskt en del av EU:s bankunion, vilket alltså ser ut att ge landet en konkurrensfördel i fråga om placeringen av Nordeas huvudkontor.

Swedbanks vd Birgitte Bonnesen har tidigare ställt sig skeptisk till om det vore en bra idé med ett svenskt medlemskap i bankunionen. Enligt henne vore det komplicerat för ett land som inte har euron som valuta, och därmed inte har något att säga till om i ECB:s penningpolitik, att vara del av en union som reglerar ens banksystem. Andreas Håkansson håller med.

– Det skulle vara väldigt komplicerat och det skulle antagligen skapa stora förändringar vad gäller kapitalregler och övriga regelverk för bankerna, så det är ingen liten övning. Jag tycker att Sverige fungerar bra som det är idag, så jag ser egentligen inget värde i att gå med i bankunionen, säger han.

Tycker du att det är rimligt att Nordea värderar bankunionen så högt?

– Nordea är ju en så pass stor bank, som dessutom är stor på flera marknader, och fördelen med att vara med i bankunionen är att man slipper oförutsägbarheten från politiker vad gäller nya regelverk och avgifter. Om man är med i bankunionen har man spelplanen klar för sig, och det är ju en fördel för alla inblandade parter.