Bakslag för grön vätgas – nästan var fjärde projekt skrotades 2024

I dagarna tvärnitade norska NEL. Bolaget är en av världens ledande tillverkare av elektrolysörer för att produktion av grön vätgas. Nu stoppar de tillfälligt produktionen på grund av bristande efterfrågan.

“Marknaden för förnybar väteproduktionsteknik har växt långsammare än väntat”, uppger NEL i ett pressmeddelande.

Sedan maj ifjol har aktien rasat över 70% på Oslobörsen.

Stora planer

Det är nu fem år sedan som EU-kommissionen presenterade en vätgasstrategi för Europa. Den slog fast att grön vätgas är en huvudingrediens i Europas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet 2050.

”Grön vätgas kommer att spela en central roll i den klimatneutrala ekonomin, och här har Europa en nyckelposition som en pionjär inom området ren vätgas”, sa kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Den gröna gasen är tänkt att ersätta fossila bränslen inom industrin, för att producera olika syntetiska elektrobränslen och för att lagra el från förnybara energikällor.

Samtidigt som strategin presenterades öronmärkte EU 430 miljoner euro för att subventionera utbyggnaden.

Trots de massiva subventionerna har de gröna vätgasprojekten inte tagit fart och det senaste exemplet med det norska företaget NEL:s fabrik är bara ett i mängden.

Nu visar en undersökning från energikonsultföretaget Westwood att 23 vätgasprojekt i 11 europeiska länder antingen avbröts eller sköts upp under 2024.

I ren kraft skulle de nedlagda projekten ge en grön kapacitet på totalt 29 gigawatt, vilket i effekt motsvarar 20% av EU:s alla pågående vätgasprojekt.

Finns ingen marknad

Hårdaste smällen har Norge tagit. I september avbröts jätteprojektet ”Clean Hydrogen to Europe”, som drevs av energijätten Equinor tillsammans med oljegiganten Shell.

Tanken var att producera blå vätgas (klimatvänligare än fossil grå vätgas) som sedan skulle transporteras ned till Tyskland via pipelines.

Det finns ingen marknad, uppgav representanter för de båda bolagen, när de meddelade att projektet skulle läggas ned.

Men även Sverige har fått se flera gröna vätgasprojekt läggas ned under fjolåret, vilket Afv rapporterat om i flera artiklar.

Störst uppmärksamhet fick det danska energiföretaget Ørsteds beslut att lägga ned projektet ”Flagship One” i Örnsköldsvik, som även Bill Gates, tidigare VD för Microsoft miljardinvesterat i.

I Örnsköldsvik skulle bolaget tillverka fartygsbränsle med hjälp av grön vätgas. Men även i detta fall uppgav företagsledningen bristande marknadsförutsättningar för att driva projektet vidare.

Även Unipers beslut att lägga ned satsningen på att tillverka grönt flygbränsle i Långsele väckte stor uppmärksamhet.

”Långselefabriken bedöms inte som tillräckligt affärsmässig för oss”, sa Unipers Sverigechef Johan Svenningsson i en kommentar.

Höga kostnader

Och det är just de höga tillverkningskostnaderna som är den främsta orsaken till att olika gröna vätgasprojekt slopas, konstaterar Westwood.

Det innebär att projektutvecklarna inte kan säkra en efterfrågan, vilket i sin tur är avgörande för att projekten ska kunna få finansiering.

Så hur ser det ut framöver för den gröna vätgasen och dess användningsområden?

Allt fler verkar uttrycka en viss tvekan.

”Jag skulle säga att framtiden för den gröna vätgasekonomin i Europa ser osäker ut just nu, och vi är definitivt förbi hajpfasen. 2024 har faktiskt varit något av en reality check, inte bara för grön vätgas, utan för Europas energiomställning som helhet, sa Marta Mancheva, hållbarhetsanalytiker på fondföretaget Morningstar nyligen.

En färsk rapport från Bloomberg New Energy Finance (BNEF) pekar på att kostnaderna för att tillverka grön vätgas kommer att vara höga under en lång tid framåt.

I dagsläget ligger priset på mellan 3,74 och 11,70 dollar per kilo beroende på tillgången till förnybar energi och kostnaderna för elektrolysörer, konstaterar BNEF.

Som jämförelse kostar grå vätgas, som produceras från fossila bränslen utan koldioxidinfångning, i genomsnitt mellan 1,11 dollar och 2,35 per kilo idag.

Går vi 25 år fram i tiden, till 2050, visar BNEF:s beräkningar att priset för att tillverka grön vätgas väntas ligga på mellan 1,60 dollar och 5,09 per kilo dollar.

Det är mer än tre gånger så mycket än vad BNEF:s kalkyl visade för bara 12 månader sedan.

”De höga produktionskostnaderna för grön vätgas, utan subventioner eller incitament, innebär att det fortsatt kommer att vara svårt att dekarbonisera sektorer som kemikalieproduktion och oljeraffinering, med hjälp av elektrolysbaserad vätgas som drivs av förnybar energi”, uppger Payal Kaur, analytiker på BNEF, i en kommentar.

Flera sektorer går mot strömmen

Men det finns några regioner där den gröna vätgasen kan bli konkurrenskraftig framöver, enligt BNEF.

I Kina, Indien och den amerikanska delstaten Texas kan priset för att tillverka grönvätgas sjunka tillräckligt mycket för att den ska bli konkurrenskraftig relativt snart, tack vare gynnsamma förhållanden för utbyggnaden av förnybar energi och lägre produktionskostnader.

De länder Westwood tittade närmare på är Belgien, Frankrike, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Spanien, Portugal, Italien och Sverige.

Läs också: Experter sågar EU:s vätgasstrategi: ”Dyraste sättet att minska utsläpp”