Bäddat för lugn sommar

Under den senaste tiden har det varit märkvärdigt lugnt på deinternationella ränte- och valutamarknaderna. Inte ens defranska socialisternas seger i parlamentsvalen satte någradjupare spår på de finansiella marknaderna.

Frågan är nu om marknaderna har svalt litet väl mycket, eller omlugnet kommer att bestå även framöver. Ofta är det ju så att enhel del negativa nyheter kan sväljas under en period, men tillslut blir det för mycket och då blir det någon till synes ganskaobetydlig och kanske till och med väntad händelse som ställertill med kaos och får trenderna att vända. Så var det 1987 näruppgifterna om ett oväntat stort underskott i den amerikanskahandelsbalansen fick börserna att rasa. Att höjningen av denamerikanska korträntan i februari 1994 fick räntorna världenöver att vända uppåt kan också förklaras på ett liknande sätt.Tiden var mogen och höjningen av den amerikanska styrräntan blevutlösande faktor.

Men just nu finns det faktiskt en hel del som talar för att viefter 1990-talets turbulens har kommit in i en lugnare period.Det viktigaste skälet till att de finansiella marknaderna hållersig så lugna är den låga inflationen och de historiskt settmycket små inflationsskillnaderna. Det innebär att växelkursernainte behöver röra sig så mycket för att kompensera förskillnaderna i inflationstakt. Med stabil och låg inflationstaktfinns det inte heller någon anledning att vänta sig dramatiskarörelser i de långa räntorna.

Hur stabil är då inflationen? I Europa förefaller risken för attinflationen skulle bli mycket högre än väntat närmast obefintlig,åtminstone på något års sikt. Även om exporten har vänt uppåt ärju konjunkturen generellt sett fortfarande ganska svag.Arbetslösheten är skyhög och även om tillväxten skulle bli litethögre än väntat bör det vara långt kvar till överhettning.Penningpolitiken är visserligen ganska expansiv med lågakorträntor, men den balanseras av en stram finanspolitik. Liksomhär i Sverige är det svårt att tänka sig att den privatakonsumtionen skulle börja öka kraftigt, eftersom inkomsternafortfarande hålls tillbaka av strävan att få nerbudgetunderskotten till tre procent och eftersom arbetslöshetenär så hög.

BLAND DE STORA LÄNDERNA ÄR DET FRAMFÖR ALLT USA OCHStorbritannien som riskerar överhettning. Ännu så länge har juinflationen hållit sig förvånansvärt låg, men i båda ländernahar arbetslösheten fallit till mycket låga nivåer och risken äruppenbar att löneökningar och inflation tar fart om tillväxtenblir fortsatt stark. Men i USA har det faktiskt kommit en deltecken på att tillväxten har lugnat ner sig. Ingenting tyder påatt första kvartalets tillväxt på nästan sex procent håller isig och prognoserna för andra kvartalet ligger betydligt lägre,på ett par procents tillväxt. Detaljhandeln har minskat undertvå månader i följd och byggandet (antal påbörjade lägenheter)minskade i maj för tredje månaden i följd. Den senaste tidensstatistik har därför inneburit att nästan ingen längre tror attcentralbanken höjer styrräntan vid nästa möte i början av juli.Oron för överhettning i den amerikanska ekonomin kan nog skjutasåtminstone fram till hösten.

Det som förmodligen kan ställa till en del oro är EMU. Även omreaktionerna på det franska valet var förvånansvärt lugna, såser EMU-planerna litet skakigare ut än förut. Nästan allaprognoser pekar fortfarande mot att både Tysklands ochFrankrikes budgetunderskott hamnar över tre procent i år. IFrankrike är det efter valet ännu mera oklart hur det skall gåtill att få ner budgetunderskottet till tre procent.Marknadernas tolkning tycks vara att EMU trots detta blir av,men att euron blir svagare än man trodde tidigare. Det har fåttdollarn att stärkas mot de europeiska valutorna under de senasteveckorna.

Den tyska budgeten presenteras den 10 juli och då skall alltsåden tyska regeringen lämna besked om hur man skall få nerbudgetunderskottet till tre procent. Spekulationer införbudgeten och/eller en oväntat svag budget kan säkert ställa tillmed en del rabalder.

Osäkerheten är dock betydligt större när det gäller Frankrike.Regeringsförklaringen innehöll inga besked om hur det skall gåtill att sänka budgetunderskottet från förra årets 4,2 procenttill 3,0 procent och budgeten läggs fram först i september.Regeringsförklaringen innehöll ingenting som de finansiellamarknaderna har anledning att glädja sig åt. Arbetstiden skallsänkas, inga fler skall sägas upp inom den offentliga sektorn,momsen kommer troligen att sänkas, det skall bli svårare attsäga upp folk överhuvud taget och minimilönen skall höjas.Bortsett från momssänkningen är detta bara åtgärder som gårstick i stäv med vad ekonomer brukar rekommendera för att fåekonomin att fungera bättre. Och ingenting sägs om hurbudgetunderskottet skall komma ner till 3,0 procent. Det finnsalltså all anledning att hålla ett öga på utvecklingen iFrankrike.