Avskaffa regleringen av advokatreklam

Uppsatsen jämför det amerikanska respektive det svenska advokatsamfundets reglering av advokatreklam och utvärderar dem från ett konsumentperspektiv. Studien utgår från konflikten mellan advokatsamfundens restriktiva hållning till reklam inom ramen för deras självreglering kontra den ekonomiska empiri som påvisar ett samband mellan reklaminskränkningar och högre advokatkostnader.

Framväxten av advokatsamfundoch deras respektive tillsyn av den juridiska tjänstemarknaden har haft en avgörande betydelse för särregleringen av advokatreklam. I USA infördes ett förbud under 1900-talets början vilket upphävdes först efter avgörande i USA:s Högsta Domstol 1977. Därefter inträdde en liberaliseringsperiod fram till 1995 när ett majoritetsskifte i domstolen ånyo medförde en tolerans för delstatliga restriktioner.

Även det svenska advokatsamfundet förbjöd ursprungligen sina medlemmar att göra reklam för sina tjänster. Efter misslyckandet med att etablera ett advokatmonopol vid införandet av nya Rättegångsbalken, öppnade samfundet successivt för en mer tillåtande syn på reklam i syfte att möta konkurrensen från icke-advokater. I och med EU-inträdet begränsade gemenskapsrättens konkurrensregler advokatsamfundens möjlighet att särreglera men vissa reklamregler har ändå bibehållits.

I avsaknad av aktuelladisciplinärenden används amerikanskt inspirerade typfall för att utröna vilka handlingar som skulle kunna föranleda disciplinpåföljd. En analys av advokatsamfundets regleringsmöjligheter i relation till konkurrens- och marknadsrätten, visar att disciplinpåföljder baserade på reklamreglerna huvudsakligen är otillåtna.

USA har bibehållt ett separat system för advokatreklam i de etiska reglerna. USA:s Högsta Domstol har inte prövat advokatreklamsmål efter 1995, vilket har medfört en stor diskrepans mellan de olika delstatliga regleringarna. Den mer restriktiva synen i USA har motiverats med att advokater inte kan tillåtas göra reklam på samma villkor som andra näringsidkare eftersom det skulle urholka advokatprofessionens anseende.

En ekonomisk analysav den amerikanska regleringen visar att den inte kompenserar för de informatonsproblem som kännetecknar juridiska tjänster. Förutom de inneboende moral hazard-problemen regleras advokaterna hårdare än andra intressenter i en process. Därmed försämrar samfundet möjligheten för klienter att få sina intressen tillgodosedda. Det svenska systemet innehåller fragment av tidigare regleringar vars giltighet är tveksam.

Advokatsamfundet har valt att behålla vissa reklamregler i de advokatetiska reglerna och samtidigt uttala att de i huvudsak är verkningslösa. Genom regleringen har advokatsmfundet bibehållet ett skenbart regleringsmandat som i författarens mening inte är önskvärt eller juridiskt hållbart.

Juridiska tjänster kännetecknasav att det är svårt för köparen att utvärdera sina behov såväl före som efter köpet. Utan tillgång till information för jämförelse, är det svårt, i synnerhet för en ovan köpare, att bilda sig en uppfattning om vem som skulle vara ett lämpligt ombud i ett givet fall.

Sedvanliga marknadsregleringar fordrar att reklam ska vara vederhäftig och inte vilseledande, vilket ökar värdet av informationen på marknaden och därför gagnar köparen. Att däremot införa generella krav på god smak, förbjuda användandet av ett visst medium eller utforma otydliga reklamregler, ökar sökkostnaden för köparen. Därmed blir det svårare att jämföra erbjudanden, vilket medför att advokatbyråerna kan ta ut högre priser och därmed gynnas av obehövliga reklamregler.

Advokatsamfundet utgör enintresseorganisation för advokater och är därför olämpligt som regleringsorgan. Därför är det författarens uppfattning att samfunden inte bör tillåtas reglera marknadsfrågor inom advokattjänstebranschen. Avslutningsvis konstaterar författaren att av de två systemen är det amerikanska något bättre än det svenska eftersom kraven i de amerikanska vägledande reglerna är tydliga och minimalistiskt utformade.

Eftersom särregleringar eller strängare krav på advokater än på andra näringsidkare medför sämre konkurrens på marknaden och högre priser, bör inskränkningar endast förekomma när de löser ett marknadsspecifika tillkortakommanden.

De föreliggande reklamregleringarnatar vare sig fasta på eller löser de förekommande problemen, varför jag rekommenderar att reklamreglerna tas bort från de etiska reglerna i såväl USA som i Sverige.

Jur kand Johan Almer

Studien rör det tidigare svenska regelverket som reviderades 2009. Reklamreglerna har dock bibehållits i det nya regelverket och Johan Almers rekommendation kvarstår.