Autopiloten

SAS blivande vd Rickard Gustafson bläddrade nyligen i gamla klasskataloger tillsammans med sin båda söner. Då hittade han ett klasskort från gymnasiet där alla hade vit blus eller vit skjorta med svart slips. Alla utom han. Han hade helt vanliga kläder.

Ändå är 46-åringen absolut ingen rebell. Visserligen satt han ofta rätt långt bak i klassrummet och var inte frökens kelgris, men han var inte stökig heller. Nej, det där med kläderna kanske hade mer att göra med hans stora portion integritet. Det går aldrig att få Rickard Gustafson att göra något han själv inte tror på. Och av någon anledning gillade han tydligen inte klädkoden den gången i skolan.

– Han skulle aldrig hamna i en Enronskandal, säger en före detta kollega med syftning på det amerikanska energibolaget som kollapsade 2001.

I vanliga fall håller Gustafson en låg profil. Så låg att när han blev utsedd till chef för Scandinavian Airlines sade de flesta: Rickard vem?

Han är chef för dansk-svenska Codan/Trygg-Hansa – som ägs av det noterade brittiska försäkringsbolaget RSA.

Nästa samtalsämne på golfbanor och lunchkrogar var givet: Hur hade SAS styrelse hittat honom?

Enligt SAS ordförande Fritz Schur var inte Vagn Sörensen, som har varit ordförande för Codan/Trygg-Hansa och hög chef på SAS, inblandad. I stället var det rekryteringsfirman Egon Zehnder i Köpenhamn som fann Gustafson, som är mer känd i Danmark än i Sverige.

– Den första jag frågade om det var en bra idé var Jens Erik Christensen, säger Fritz Schur.

Christensen sitter i SAS styrelse och är före detta vd för Codan/Trygg-Hansa.

– Rickard Gustafson är mycket bra på analys och finans. Han har jobbat på konsultföretag och kommer från ett vd-jobb där han har gjort mycket med kundrelationerna. Både Codan och SAS har många affärskunder. Han är en bra chef, säger Fritz Schur.

Trygg-Hansa har visserligen tagit sig upp lite i Svenskt Kvalitetsindex rankning av kundnöjdheten bland försäkringsföretagen, men bolaget har långt kvar till toppen.

Mingelhataren

Det finns flera förklaringar till att Rickard Gustafson är en sådan doldis i Sverige. Bland annat att han inte är så förtjust i mingel, kändisträffar och småprat. Inte ens på jobbet.

– När man ska ändra en kultur ska man möta folk i ögonhöjd och också gärna gå runt och prata med medarbetarna om hur det går med deras liv. Det kämpar jag lite med. Jag trivs i stora sammanhang och i en talarstol, men jag är inte bra på småprat, jag tycker att det lätt verkar så falskt och onaturligt. Nå, nu frågar chefen hur det går med frun, är han också verkligen intresserad? sade Rickard Gustafson i fjol till den danska tidningen Jyllands-Posten.

Ja, Gustafson är så osynlig att vissa anställda på försäkringsbolagets lokala svenska kontor utanför Stockholm inte ens vet vad chefen heter. Han kommunicerar bland annat via ett brev till cheferna varannan vecka, inte till alla anställda, och så skriver han en ledare i personaltidningen. Andra hävdar att kommunikation – till skillnad från småprat – är en av Rickard Gustafsons styrkor. Han har drivit en stor kulturförändring på försäkringsbolaget då han har fört ihop den svenska och danska delen till en skandinavisk kultur.

Men han stänger även gärna in sig på sitt rum i möten – väldigt långa möten. Han är demokratisk, lågmäld, lyhörd, empatisk och lyssnande. Han delegerar mycket och blir förvånad om folk inte levererar. Vissa anser att han är lite konflikträdd och har svårt att ge underpresterare sparken, andra att han är rak och tydlig.

Lagledare är ett ord som återkommer. Han tar inte poäng på någon annans bekostnad. Och flera personer höjer honom till skyarna som den bäste chef de någonsin haft.

– Han är en desktop-person som har långa beslutsmöten på rummet. Han är inte den som går en runda i huset och klappar folk på axeln. Han är ganska opersonlig, en effektiv maskin, ja väldigt mycket maskin, säger en person som jobbat med honom.

Att låta alla säga vad de tycker sägs också vara SAS sätt att jobba på, men det robotlika kan bli en kulturkrock på SAS. När flygbolagets legendariske chef Jan Carlzon skulle flyga åkte han ut två timmar före avgång och småsnackade med dem som jobbade på Arlanda, lyfte väskor och hjälpte till att servera kaffe. De anställda kände att de jobbade för Jan Carlzon. Jan Stenberg, en annan SAS-chef, gjorde tvärtom. Han ville sova när han flög, inte prata, vilket inte föll i god jord. Allt enligt en källa.

De SAS-anställda vill gärna ha ett personligt tilltal och Rickard Gustafson är trevlig mot personalen när han flyger. Men han är vanligen inte den som talar med bönder på bönders vis. Han jobbar genom siffror, inte genom människor. Fördelen med det är att han alltid försöker rekrytera den som är bäst för jobbet, oavsett kön, kultur eller ursprungsland. Power point är en favorit. Han spenderar mycket tid på hur interna presentationer och interna rapporter ska framföras och genomföras.

Men med sina närmaste medarbetare är han mer personlig. I fjol köpte han en elektronikpryl i julklapp till alla i ledningsgruppen, med ett personligt kort till var och en. Och han betalade själv eftersom Trygg-Hansa har som policy att inte ge julklappar. Han håller också reda på födelsedagar och ringer om någon är sjuk för att höra hur det är.

– Rickard är väldigt mån om att folk ska trivas och ha det bra socialt, säger en person som jobbat med honom.

Ett annat skäl till att Rickard Gustafson har seglat tämligen obemärkt fram är att han har gjort karriär i ett internationellt bolag, GE Capital, som det inte skrivs mycket om i Sverige. Och nu är han vd för ett onoterat bolag som heller inte får stor uppmärksamhet i medierna.

Inte ens fjolårets Trygg-Hansa-skandal, då Finansinspektionen hade allvarliga synpunkter på bolaget och utdelade 5 miljoner kronor i böter, skapade några stora rubriker.

– Vi tog kritiken på stort allvar, och rättade till det som FI anmärkte på så snabbt vi kunde. Myndigheten har bekräftat att den är nöjd med de åtgärder vi vidtog, sade Rickard Gustafson till Dagens Industri i samband med utnämningen till SAS-chef.

Prylnörden

Ingen kan egentligen komma på något anmärkningsvärt med Rickard Gustafson som person. Jo, en sak. Han är barnsligt förtjust i elektronikprylar. Han har alltid den senaste leksaken, nyligen var det en Ipad. Hemma i den arkitektritade höga vita trävillan i Täby har han slängt ut all gammal elektronik och i stället installerat saker från Apple.

Dessutom brukar han kunna häva ur sig filmcitat på middagar. Och på en middag med bolagets högre chefer på Reisen hotell på Skeppsbron i Gamla stan i Stockholm lämnade han sina medarbetare för att kasta smörgås i Strömmen med en gammal kollega. Duon brukar göra det när de träffas. Men annars, tja, inget speciellt.

– Han har en väldigt jämn profil. Han sticker inte ut. Han har hyfsat hög kvalitet, men inte superspets någonstans. Det är ett tryggt val, säger en före detta kollega.

– Han är ödmjuk. Han skryter aldrig. Han är troligen inte den mest intressanta personen att skriva ett porträtt på. Han är en rak, vanlig kille, säger hans chef Simon Lee, ordförande för Codan/Trygg-Hansa samt chef för RSA:s enhet International.

– Om du var på en fest med honom skulle du inte lägga märke till honom. Han är anonym som individ och har kanske ingen jättestor egen personlighet, säger en person som har jobbat med honom.

Han har inga divalater, är inte fåfäng, drivs inte av materiella ting, har ingen dyr klocka och bryr sig inte så mycket om vilka kläder han har på sig.

– Om du träffade honom på stan kunde du lika gärna tro att han var tjänsteman på Domänverket, säger personen som jobbat med honom.

Uppväxten

Rickard Gustafson (fast med två s enligt folkbokföringen) föddes i Täby år 1964. När han var fyra flyttade familjen till ett radhus i Vallentuna. Han är mittenbarn i en brödraskara på tre. Greger, som är två år äldre, jobbar på Skandia och Filip, fyra år yngre, på Nordea.

Rickard Gustafson upplever att det var en trygg, kärleksfull familjemiljö. Pappa var personalchef i ett amerikanskt bolag och mamma var först hemmafru och sedan förskollärare.

För Rickard Gustafson, som är noga med att hans namn stavas med ett s, var det främst idrott som gällde. Han spelade fotboll och badminton, men framför allt levde han för handbollen där han nådde division 2. Numera verkar han dock inte vara känd i handbollskretsar, till skillnad från Ericssonchefen Hans Vestberg som spelat handboll på elitnivå ända in i nutid.

Under högstadietiden var han övertygad om att han skulle bli gymnastiklärare. Även nu håller han sig i form, springer fem, sex kilometer i skogen hemmavid och har varit engagerad i hälsoveckan på Codan/Trygg-Hansa. Han har sprungit det interna Codanloppet, fem kilometer på Själland, och tillsammans med ledningen har han också sprungit Bellmanstafetten i Stockholm. Dessutom åker har skidor utför – väldigt bra, sägs det. Han har även provat på att köra speedway, skogsrally och snöskoter.

Och han vill alltid vinna. Även om det bara gäller strandvolleyboll på en säljkonferens måste han vinna. Irriterande nog springer någon annan i ledningsgruppen fortare.

När det gäller maten är det dock si och så med hälsotänkandet. Då han jobbar intensivt kan han glömma att äta lunch, vilket kan bli jobbigt för hungriga medarbetare. Men när han ser alltför trött ut kommer hans assistent med en smörgås.

I skolan hade han lätt för sig och hade ganska bra betyg genom att bara lyssna och vara där.

Han gick ut naturvetenskaplig linje på Åva gymnasium i Täby med ett snitt på 4,4, när de två sämsta ämnena räknats bort. Sämst var treor, i franska, psykologi och bild. Självfallet hade han femma i idrott. I klassen under gick blivande statsministern Fredrik Reinfeldt och i en annan klass gick den blivande komikern och programledaren Kristian Luuk.

På somrarna var Rickard Gustafson på KFUM:s läger i Brevik utanför Norrköping och senare blev han ledare där. När han var tonåring var han med i Sjövärnskåren och tillbringade tre somrar i rad på Dalarö skans, där han och de andra bodde rätt primitivt i ett hus med stampat jordgolv. Det utmynnade i skepparexamen. Han gillar fortfarande sjön och har kört en del motorbåt, en Buster av aluminium, men han har ingen båt just nu.

I lumpen låg han vid flottan i 15 månader och tänkte bli officer. Men han muckade i december och nästa intagning var inte förrän i september, så intresset hann svalna. I stället började han plugga industriell ekonomi i Linköping.

– Jag var intresserad av ekonomi och teknik och hade som vanligt svårt att bestämma mig, så jag valde en kombination, sade han till Jyllands-Posten.

En av kursarna hette Christina Westerlind och hon blev så småningom hans fru. Hon kommer från Karlstad, är managementkonsult och jobbar på Forefront.

Rickard Gustafson gick ut med många fyror och femmor i betyget, men hade trea, det vill säga godkänd, i bland annat Analys 3, Ekonomisk grundkurs 1, Digital teknik, Mekanik 1 och Programutveckling.

Ut i vida världen

Som den ambitiösa person han är började Rickard Gustafson som konsult på Andersen Consulting (numera Accenture). Här lärde han sig att sätta upp mål och mäta, något som han fortfarande hela tiden gör. Och det ska vara konkreta, vinstbaserade mål, inte ideella mål eller dubbla agendor. Han var påläst och noggrann och aktiv i företagets sportförening.

– Han är en klassisk McKinsey- eller Andersen Consulting-typ, en affärsmänniska. Han är snabb, har affärsnäsa och driv, ser inget som omöjligt, men är samtidigt uppdaterad på detaljer, säger en före detta kollega.

På GE lärde han sig det han kanske är allra bäst på: internpolitik. Han vet vem han ska förankra olika saker med.

– Han gör det på rätt sätt, med rätt individer och i rätt ordning, säger en person som arbetar med honom.

– Det som gör honom extremt duktig är att han är kundfokuserad och bygger relationer med ägare, styrelser och hela nätverket runt omkring, säger en före detta kollega.

År 1999 tog han med sig familjen för att jobba för GE i Stamford, Connecticut, i USA. Barnen var små och hans fru var hemma. År 2000 flyttade familjen vidare till GE i London och där jobbade hustrun för Ericsson.

– Som många moderna män har jag den grundhållningen att båda parter ska bidra i ett parförhållande. Man kan inte förvänta sig att den ena parten ska sköta allt arbete … men det är svårt att kombinera två karriärer, sade han till Jyllands-Posten.

På GE träffade han även bolagets legendariske chef Jack Welsh och kan berätta spännande anekdoter om honom. Dessutom blev han duktig på engelska.

Men han bestämde sig för att avsluta den internationella karriären och rota sig hemma. Sedan år 2001 är Stockholm basen.

Så småningom började RSA dra i honom. Chefen Andy Haste hade jobbat på GE och kände till Rickard Gustafson. Han sägs ha gillat hans resultatorientering. År 2006 blev Rickard Gustafson chef för privata försäkringar hos Codan/Trygg-Hansa. Rätt snart avgick Jens Erik Christensen som vd av privata skäl och då knackade, enligt Jyllands-Posten, Rickard Gustafson på Vagn Sörensens axel och anmälde sitt intresse för toppjobbet.

– Jag ska inte döma om det är rätt eller fel, men faktum är att GE – till skillnad från RSA som Codan är en del av – inte sänder tydliga signaler om att man gärna vill ha starka, lokala chefer, sade Rickard Gustafson till den danska tidningen Börsen år 2008.

En person som jobbat med Rickard Gustafson hävdar dock att RSA håller Codan/Trygg-Hansa i strama tyglar:

– Rickard Gustafson har fungerat som en jättelik controller i Skandinavienbolaget… Rickard kanske är trött på att vara så hårt styrd hela tiden från London. En budpojke i den skandinaviska verksamheten.

Enligt Simon Lee har svensken byggt en stark ledningsgrupp, ökat vinstmarginalen och kundfokus samt minskat det cykliska i företagsförsäkringar.

Rickard Gustafson pendlar mellan kontoren i Stockholm och Köpenhamn och förstår båda kulturerna, liksom de brittiska och amerikanska. Något han kan ha nytta av i det skandinaviska flygbolaget.

SAS nästa

– Han får säga hej då, vi syns om fem år, till sina barn när han blir SAS-chef, säger en person som har jobbat med honom.

Andra säger att han aldrig skulle offra familjen. På helgerna sitter han på läktaren då sönerna spelar handboll.

– Jag kommer alltid att välja min familj, om det kommer till en slutlig prioritering, sade han till Jyllands-Posten.

– Till exempel, när min yngsta son Eric ringer och säger: “Hej pappa, du är aldrig hemma, du är alltid borta. Den och dens pappa var på handbollsträningen, men du är aldrig med, varför är du inte med?” så gör det ont i hjärtat, sade han också.

Rickard Gustafsons nuvarande chef tror på honom.

– SAS-jobbet är en utmaning för honom, men han har lika goda chanser som någon annan att lyckas. Han lär sig fort och en verksamhet är i princip likadan som en annan. Det gäller att använda sunt förnuft och bygga starka lag, oavsett om det är inom bank, försäkring eller flyg, säger Simon Lee.

– Jag gör så gott jag kan och räcker det inte kan jag inte göra mer. Men då har jag i alla fall försökt, sade Rickard Gustafson till Jyllands-Posten om hur det var att få toppjobbet på försäkringsbolaget.

Hur det går på SAS vet ingen, han har ju inte ens tillträtt. Men en sak är klar. Rickard Gustafson har, som nämnts, vinnarskalle. När han flyger ställer han sig etta i kön vid gaten så att han är den som kliver på planet först – trots att han liksom alla andra redan har en biljett med ett platsnummer.

Äkta familjeman

Ålder: 46.

Aktuell: Blir ny vd för SAS senast i mars 2011.

Bor: I villa i Täby.

Kör: BMW X5, en tjänstebil.

Familj: Hustrun Christina Westerlind Gustafson, sönerna Axel, 15, och Eric, 12.

Fritid: Äkta familjeman, sitter på läktaren när sönerna spelar handboll på helgerna. Springer, åker skidor.

Gustafsons lilla röda: Han har alltid med sig en röd anteckningsbok där han skriver upp vad som inte gick bra och vad som ska följas upp.

Personlighet: Robotlik på jobbet.