”Att vara barberare är mitt liv”

Att låta en kvinna raka en man var för de flesta otänkbart när Sarah Hamizi vid millennieskiftet öppnade sin första barberarsalong i Paris. Hon var pionjär som kvinna i det dittills mansdominerade yrket. I dag driver hon fem salonger under namnet La Barbière i den franska huvudstaden, har författat flera böcker om sitt arbete och etablerat sig som en av de främsta inom yrket, både i Frankrike och utomlands. Varje år vänder sig modemärken som Chanel och Dior till henne med nya hud- och hårvårdsprodukter för män, för att få hennes åsikt före lansering.

– Precis som många av de främsta modeskaparna har varit män som klätt kvinnor finns det en styrka i att som kvinna klippa och raka män. När en man kommer in i min salong är det första jag tänker: Hur kan jag göra för att han ska tilltala mig? säger Sarah Hamizi där hon står på barberarsalongen Bertin Poirée, ett stenkast från kvarteret Châtelet och floden Seine i Paris hjärta.

Hennes dröm om att bli barberare föddes redan som liten, i byn Kabylie i norra Algeriet. Där växte Sarah Hamizi upp med sin familj i ett hus på landsbygden. Vid fint väder brukade hennes farfar gå ut i trädgården och hänga upp sin spegel på den stora eken. Hon och hennes syskon slog sig ner runtom och beskådade honom när han omsorgsfullt slipade sin kniv, fick tvålen att löddra med det varma vattnet och fördelade raklöddret över ansiktet med borsten. Sarah Hamzi minns fortfarande doften av tvålen, ljudet av kniven mot huden och det fläckfria slutresultatet.

– Det var en ritual för honom och jag älskade att se på. För mig var det skönhet. Men när jag berättade för mamma att jag ville bli barberare sa hon att det inte gick, att det var ett yrke för män.

Det senare skulle hon få höra många gånger efteråt. Men när hon tog studenten i Paris i slutet på 1980-talet höll hon ännu fast vid sin barndomsdröm. Efter diplom från en frisörutbildning sökte hon en plats på en barberarsalong för att lära sig yrket. Överallt möttes hon av skepsis, men till slut hittade hon en barberare som tog henne under sina vingar. Sedan Sarah Hamizi öppnade sin första egna salong för tjugo år sedan har det hänt mycket i branschen. Dels är det i dag fler tjejer än killar på Paris främsta frisörskolor som vill vidareutbilda sig till barberare. Dels har antalet salonger exploderat och efterfrågan skjutit i höjden.

”Precis som många av de främsta modeskaparna har varit män som klätt kvinnor finns det en styrka i att som kvinna klippa och raka män.”

När hon började var det i regel bara äldre män som gick till barberaren. I dag kommer män i alla åldrar – från tonåringar och uppåt. Sarah Hamizi upplever att män har blivit mer medvetna om hur mycket de kan förändra sitt utseende med ett välvårdat skägg eller en mustasch. Hon anser att homosexuella män till stor del har visat vägen, men också att kvinnor sakta men säkert har börjat utbilda sina män i att exempelvis använda vårdande krämer för att inte få fnasig hy och att ta bort hårstrån som sticker ut på fel ställen som näsborrar och öron.

– Min morfar skvätte bara på lite rakvatten, min pappa började använda återfuktande kräm och mina bröder gör både ansiktsmasker och behandlingar.

Trots att hon under våren öppnar tre nya salonger i Paris och egentligen har händerna fulla med administrativa göromål jobbar hon fortfarande som barberare 1,5 dag i veckan och kan inte se sig själv sluta klippa hår – någonsin.

– Om jag slutar så dör jag. Jag vill höja det här hantverksyrket till en konstart. Precis som en målare drar det där sista penseldraget som gör tavlan komplett så tar jag bort det sista hårstrået som gör slutresultatet perfekt. Att vara barberare är för mig inte bara ett jobb, det är mitt liv.