”Att rädda OW hade krävt 11 miljarder”

Uppåt 11 miljarder kronor, 1,5 miljarder dollar, hade krävts för att rädda oljehandelsbolaget OW Bunker från konkurs. Så mycket pengar kunde huvudägaren Altor inte skaka fram, enligt vd Harald Mix.

Vad vill du säga till dem som köpte aktier i OW Bunker i våras och som tycker att bolaget presenterades i prospektet som något annat än det var?

– Jag tycker inte att bolaget presenterades som något annat än vad det var. Man kan inte skydda sig mot bedrägeri. Vi har byggt system för att skydda oss mot förluster och det har aldrig inträffat något som har varit i närheten av detta tidigare under det decennium som vi har följt bolaget. Detta var ingen kasinoverksamhet.

Men hur kunde ni förlora 1 miljard på trading om det inte var ett kasino?

– Tittar man på historiken under de senaste fem åren så ser man att tradingen var en mycket stabil och begränsad del av bolagets verksamhet. Med de limiter som fanns i tradingen fanns inga scenarier som vi identifierat där bolaget kunde drabbas av sådana förluster.

Har investerare i OW Bunker hört av sig till Altor efter smällen?

– Nej, men vi har proaktivt inormerat flera investerare.

Har någon framfört hot om att stämma er?

– Nej.

Borde ni inte ha lyft fram riskerna i oljetradingen tydligare i prospektet?

– Bolaget beskrev aktiviteten och riskerna på olika ställen i prospektet. Arbitragetradingen var en naturlig del av affären och skapade en möjlighet att tjäna lite extra, givet de väldigt stora kundflöden som OW kontrollerade. Det var lite som bankernas valutahandel, bolaget satt på information som man kunde få lite betalt för.

Ett viktigt konkurrensvapen för OW Bunker var att lämna kredit till kunderna. Borde ni inte ha lyft fram även riskerna med de ökande kreditvolymerna tydligare?

– Kreditsidan är en väldigt viktig komponent i den här typen av verksamhet och det blir tydligt när man sätter sig in i den. Till exempel utgjorde kundfordringar den största delen av tillgångssidan i balansräkningen. Det var också därför som det fanns mycket strikta kreditlimiter som etablerats på flera nivåer ända upp till styrelsen. Historiskt har kundförlusterna varit i snitt cirka 1 miljon dollar per kvartal, det är 0,03 procent av omsättningen. OW Bunker har inte haft en mer expansiv kreditgivning än andra aktörer och dessutom försäkrat i snitt ungefär 75 procent av kundfordringarna.

Men om kreditgivningen var så strikt, hur kunde det dyka upp en kreditsmäll på 125 miljoner dollar ett enskilt kvartal?

– Tyvärr är det samma sak här. Det verkar som om någon har manipulerat systemen i syfte att komma runt limitspärrarna. Hur det har skett har jag ingen insyn i.

Varför tog ni inte ert ansvar som huvud­ägare och räddade OW Bunker genom att garantera en nyemission när problemen kom fram?

– När tradingsmällen blev känd jobbade vi dygnet runt för att få till en lösning genom att samarbeta med banksyndikatet och ta in ytterligare eget kapital i bolaget. Men när det dök upp ytterligare problem i Singapore så hade det gått så långt att förtroendet var förbrukat hos motparter som banker, kunder och leverantörer. Och när förtroendet är förbrukat i den här typen av verksamhet saknas förutsättningar att driva den vidare.

– Då var det inte heller möjligt för Altor som enskild part att kliva in och fylla hela det hålet. Det hade behövts nästan 1,5 miljarder dollar i bankfinansiering och eget kapital för att finansiera rörelsekapitalet och driva verksamheten i ett läge där alla leveranser skulle behöva betalas kontant direkt vid leverans, och så vidare. Det hade vi aldrig kunnat göra givet det åtagande vi har mot våra investerare avseende koncentrationsrisk i enskilda investeringar.

Tre av era portföljbolag har gått i putten under senare år. Vad säger du till dem som tycker att Altor inte verkar vara någon bra ägare att hålla i handen när det blåser?

– De som är bäst lämpade att bedöma hur vi är som ägare skulle jag säga är våra egna investerare. De har varit mycket lojala över tid, dels beroende på att vi alltid är väldigt transparenta, men framför allt på att vi har varit duktiga på att bygga bolag och leverera en hög och stabil avkastning.

Men den höga avkastningen kan ju bero på att ni tar större risker och att det är därför det också smäller i portföljen med jämna mellanrum.

– Om du tar större risker så är det väldigt svårt att ge så konsistent och hög avkastning som vi har gjort. Då blir det istället stora variationer mellan fonder och mellan bra och dåliga år.

Men om du jämför med era konkurrenter så har väl ni ändå haft större problem?

– Vi har nog alla haft våra tuffa situationer och om du frågar våra investerare så tror jag inte de tycker att det finns fog för ett sådant påstående.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Spotlight Stock Market