Astra-Zeneca: Fusionera för att kompensera

Läkemedelsindustrin är pressad. Det kostar alltmer att ta framnya mediciner och tillväxten är lägre än tidigare eftersom mångaländer stramar åt anslagen till sjukvården. Det går därför attförutse en strukturomvandling mot färre och större företag.En skillnad mot andra branscher är att det inte är de ledandeoch mest framgångsrika läkemedelsföretagen som är drivande istrukturomvandlingen. Ett samgående i läkemedelsbranschen, iform av förvärv eller fusion, är ett svaghetstecken och ettbevis på att den egna produktportföljen inte räcker till för ettfortsatt självständigt liv.Att slå samman läkemedelsbolag är besvärligt. Det kan finnasrationaliseringsvinster att hämta i produktion och försäljning.Men det blir lätt fokus på att jaga kostnader i stället för attöka intäkterna, vilket leder till att ett förvärv brukar följasav flera. Inom forskningen finns inga storskalefördelar. Tvärtomhar det visat sig att de mest briljanta idéerna ofta kommer frånmindre företag, som lättare kan skapa en kreativforskningsmiljö. I stora organisationer uppstår lätt enbyråkrati som hämmar nyskapandet.Ofta uppnås inte planerade besparingar i nybildade koncerner.Besparingarna äts upp av satsningar som krävs för att inte kommaefter konkurrenterna.

Fusionsvågorna

Det har gjorts en rad sammanslagningar genom åren. Redan på1970-talet slogs bolag ihop. Ciba och Geigy, båda från Schweiz,blev ett. Amerikanska Warner-Lambert tog över Parke-Davis, ochtyska Hoechst blev majoritetsägare i franska Roussel Uclaf.Men den stora uppköpsvågen kom 1988-90 då vi bland annat ficknya storhetersom Bristol-Myers Squibb och Smithkline Beecham. Det var lugntnågra år, sedan kom nästa våg 1993-95 med en rad affärer. De trestörsta var American Home Products köp av American Cyanamid,Glaxos förvärv av Wellcome och fusionen mellan Pharmacia ochUpjohn. Under 1996 aviserades storfusionen mellan Ciba ochSandoz, som blev nya Novartis. 1997 köptes tyska BoehringerMannheim av Roche.

Tre floppar i svit

Fjolåret började med en rad misslyckade fusioner. Först skulleSmithkline Beecham och American Home Products gå samman. Detsprack. Smithkline Beecham gjorde sedan ett nytt försök medGlaxo Wellcome. Det misslyckades också. Så kom beskedet påförsommaren om den hittills största fusionen, mellan AmericanHome Products och Monsanto. Den affären sprack i mitten av oktober.Året avslutades i december med tre större sammanslagningar:Aventis (Hoechst och Rhone Poulenc), Sanofi-Synthelabo samtAstra-Zeneca. Vi får se om dessa tre lyckas bättre.Att det är företag med problem, som varit aktiva istrukturomvandlingen, framgår när man granskar hurmarknadsandelarna utvecklats. Under de senaste 30 åren finns detinget exempel på att fusioner eller större förvärv lett till enökning av marknadsandelarna. Tvärtom har företagen en lägremarknadsandel efter samgåendet än vad de hade tillsammans före,som visats av läkemedelskonsulten Barrie James. Det gälleroavsett om man granskar de sammanslagningar som gjordes på1970-, 1980- eller 1990-talet.När Ciba och Geigy gick ihop 1970 hade de 3,2 procent avläkemedelsmarknaden, 25 år senare när det var dags för en nyschweizisk fusion var andelen nere i 2,5 procent. Även Novartishar fortsatt att tappa. Smithkline och Beecham hade tillsammans3,4 procent vid fusionen, i dag är andelen knappt 3 procent.Pharmacia och Upjohn hade 2 procent när de gick ihop och i dag1,8 procent. Glaxo och Wellcome hade 4,9 procent och i dag 4,4procent.I början på 1970-talet var schweiziska Roche, tack vare detlugnande medlet Valium, världens största läkemedelsbolag, mätt iförsäljning. Nu platsar företaget nästan inte bland de tiostörsta, trots en rad förvärv. Hoechst, som också köpt på sigföretag, var störst i slutet på 1970-talet och låg på niondeplats innan det planerade samgåendet med Rhone-Poulenc.

Eliten

De som förmår växa organiskt tar marknad och är långsiktigakursvinnare på börsen. Till denna skara hör främst ett antalamerikanska företag: Merck, Pfizer, Johnson & Johnson, EliLilly, Abbott, Schering-Plough, Amgen. Men också svenska Astrahar hittills kunnat räknats dit, från 1 till 2 procent avläkemedelsmarknaden under 1990-talet. Annars är de få europeiskaläkemedelsbolag som klarat av att växa av egen kraft. Enförklaring kan vara att den amerikanska marknaden är större ochväxer snabbare, vilket gör det lättare att förbli självständigom man är framgångsrik i sin produktveckling.