Asienkrisen fyller ett år

Asienkrisens första år har inte dragit ner tillväxten i USAoch Europa alls.

Under det senaste året har det varit gott om braskande rubrikerom krisen i Asien. Tidvis har det rått riktig krisstämning ochrädslan för att även de västliga industriländerna ska dras ner ien allvarlig nedgång har funnits hela tiden.

Fortfarande har nästan alla prognoser en brasklapp om enförvärrad Asienkris. Men helt klart är att effekterna på USA ochEuropa hittills inte alls har blivit allvarliga. Visserligen harvissa branscher och företag drabbats, några av dem hårt – menför ekonomierna som helhet är bilden en helt annan.

LAGOM DÄMPNINGI varje fall för USA kan man till och med säga att Asienkrisenkom ganska lägligt. Den amerikanska ekonomin balanserar ju pågränsen till överhettning, så en viss avmattning i exporten varsnarast av godo. Om inte krisen hade dämpat exporten hade mantvingats kyla ner ekonomin genom att höja räntan. Effekterna påexporten är tydligast i USA. En orsak är naturligtvis attdollarn har stärkts kraftigt medan de europeiska valutornasnarast är undervärderade. I exempelvis Tyskland tycks enstarkare konjunktur i resten av Europa dessutom ha uppvägtminskningen i efterfrågan från de asiatiska länderna. Den tyskaexporten har under januari till maj i år legat mer än tioprocent högre än motsvarande period förra året. En vissavmattning i orderingången från exportmarknaderna tyder möjligenpå att exporten blir svagare framöver. Men det handlar inte allsom något ras för exporten.

GUNGOR OCH KARUSELLERDe negativa effekterna på utrikeshandeln i USA och Europa har ihög grad uppvägts av att lägre priser och räntor har stimuleratden inhemska efterfrågan. I USA har både investeringar ochprivat konsumtion ökat mycket snabbt, medan det i Tysklandframför allt är investeringarna som har tagit fart. Världensfattigare och mera råvaruberoende regioner har däremot smittatsav krisen, framför allt genom fallande råvarupriser. Detta harfört med sig tendenser till ökande underskott i utrikeshandeln,som har satt press på valutorna och tvingat fram högre räntor.

Sammanfattningsvis kan man säga att prognosmakarna verkar haöverskattat de negativa effekterna och underskattat de positivaför USA och Europa. Kanske har effekterna totalt sett ocksåöverskattats. Asien har inte haft en så dominerande inverkan påkonjunkturen i USA och Europa som man lätt får intryck av inyhetsrapporteringen. Årets tillväxt i EU-länderna och USA serinte alls ut att bli lägre än vad man trodde för ett år sedan.Tvärtom har tillväxtprognosen för 1998 till och med revideratsupp för USA och ligger kvar på ungefär samma nivåer som för ettår sedan i Europa.

OECD HÖJEROECD:s prognos i juni 1997 var att USA:s ekonomi skulle växa med2,0 procent och EU:s med 2,7 procent i år.

I juni i år hade prognosen för den amerikanska ekonomin höjtstill en tillväxt på 2,7 procent, medan prognosen för EU-ländernainte hade ändrats alls. Och OECD:s prognos för USA ligger dåändå lågt jämfört med andra prognosmakare. Enligt tidningenEconomists sammanställning i augusti ligger genomsnittsprognosenfrån ett tjugotal prognosmakare för närvarande på 3,3 procentsBNP-tillväxt i USA i år och på knappt tre procents tillväxt ibåde Frankrike och Tyskland. Allt annat än kris alltså. Men detkanske bara är en tidsfråga innan de negativa effekterna taröver? Det kan naturligtvis bli ännu tuffare för många europeiskaoch amerikanska företag när de asiatiska länderna börjar fåordning på sina kreditmarknader igen och deras export kommerigång på allvar. Hittills har ju exporten från de asiatiskaländerna begränsats av svårigheter att få krediter.

INGET SKRÄCKSCENARIOMen en återhämtning i de asiatiska länderna kan ändå inte varanågot skräckscenario. För det första bör det innebära attsituationen på de asiatiska ränte- och valutamarknadernastabiliseras. För det andra skulle det säkert också innebära attimporten av västerländska varor ökade.

Vad skulle hända om den asiatiska krisen förvärradesytterligare? Investmentbanken Goldman Sachs (GS) menar att enförvärrad Asienkris förmodligen inte skulle drabba USA ochEuropa särskilt hårt. För det första framhåller GS ekonomer attvi redan har sett det mesta av effekterna av Asienkrisenhittills.

En förvärrad Asienkris med ytterligare nedrevideringar av BNP–tillväxten i de krisdrabbade länderna skulle lika litet somAsienkrisen hittills drabba USA och Europa särskilt hårt.Eftersom USA:s och EU:s export till Asien bara uppgår till tre,fyra procent av BNP finns det ingen anledning att tro attytterligare nedrevideringar av tillväxten där skulle drabbavästvärlden särskilt hårt.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.