Årtiondets julklapp är en konsumentelektronikaktie

I pengar räknat lär digitalkameran vinna. Faktum är att när det gäller att räkna pengar lär konsumentelektronikbranschen ha en hel del att göra framöver.

De närmaste åren väntar nämligen en gigantisk digitalisering och förnyelse när flera trender konvergerar. Låt oss titta lite på vad som är på gång.

Tv-apparater. Om 50 månader, den första februari 2008, släcks det analoga tv-nätet slutgiltigt ned. Visserligen kommer det att gå att använda de gamla apparaterna fortfarande, men för detta krävs en liten box mellan antennen och tv:n.

Konsumenten har att välja på att köpa box, eller på att köpa ny tv. Det finns cirka 14 miljoner tv-apparater i Sverige enligt experternas uppskattningar och även om många sitter på kabelnät där den här frågan hanteras automatiskt, finns också många som måste köpa något.

Och om inte övergången till digitalt i marknätet vore nog så kommer dessutom det nya tv-formatet HDTV, som ger en betydligt bättre bild. OS i Aten produceras i det formatet och på SvT har man sedan länge börjat med den här typen av produktioner. Här räcker det inte med en box. Vill du se HDTV måste du ha en ny tv.

Den nya tv:n ska helst vara platt. Stora plasmaskärmar lär bli allt vanligare i hemmen i takt med att priserna fortsätter att falla. Faktum är att de fabriker som producerar “klassiska” tv-apparater nu i allt större utsträckning läggs ned.

Förr eller senare kommer radiosändningarna också att digitaliseras. Med samma effekter för radio som för tv-marknaden.

Vem köper förresten en video idag? Ingen. Nu ska det vara DVD-spelare, helst med tillhörande DVD-brännare och uttag för små minneskort som gör det möjligt för oss att titta på våra digitalkamerabilder i tv:n på ett enkelt sätt. Många av dessa dvd-spelare kan också hantera skivor med låtar i det nya MP3-formatet, vilket osökt för oss in på stereon som får en tuff match från de nya hembioanläggningarna som i allt högre utsträckning misspryder våra hem. Om de inte göms bakom gardiner och i form av allehanda projektorer, som för övrigt blir allt billigare och bättre.

Digitalkamerorna erövrar därtill bildmarknaden. Redan nästa år räknar industrin med att kameror som kräver film och framkallning bara står för 12 procent av de 850 000 kameror som man räknar med ska säljas enbart i Sverige. Därtill sprider sig den digitala videokameran allt mer in i hemmen. Det fortsätter att påverka fotoindustrin även inom det övre segmentet där en digitalbild hittills inte gått att jämföra med den klassiska kemiska processen. Tills nu, när jag inte längre kan sälja mina gamla fotohus från Nikon.

Klassiska Polaroid, som gick in i chapter 11 häromåret, är dock tillbaka och lönsamma genom att satsa på sin mycket specifika kärnnisch. Men stora lär de knappast bli. Än värre kan det gå för tillverkare av film och fotopapper.

Fuji, som säljer både film och digitalkameror, försöker motverka raset på film och papperssidan, genom att satsa stort på dels digitalkameror, men även på att producera pappersbilder av de digitalfoton som du skickar in via Internet.

Men skriva ut bilder kan man ju numer också göra i hemmen. Dagens bläckstråleskrivare producerar en sådan kvalitet på fotoutskrifterna att du inte tror dina ögon, till priset av några fattiga tusenlappar. Enligt en sagesman säljs det idag lika många kvadratmeter papper för bildutskrift hemma som det säljs fotopapper till framkallningslabben. Det stavas också en rejäl åtgång på nya skrivare. Och på bläckpatroner. När du tröttnat på den kostnaden köper du antagligen en ny färglaserskrivare. De kostar idag som en bläckstråleskrivare kostade häromåret.

För att kunna hantera dina digitala bilder, dina digitala ljudfiler och dina digitala filmer behöver du dessutom en snabbare dator med mer minne. De blir allt billigare och bättre. Varför inte en bärbar med stor skärm, superdatorprocessor, dvd-brännare och en hårddisk som åtminstone klarar dig genom nästa år? De kostar ju inte så mycket nuförtiden.

Och på tal om MP3-spelare. De är så små och lätta att man inte kan känna att den ligger i fickan nuförtiden. I år räknar analysföretaget IT Research med att det ska säljas 161 000 MP3-spelare. Det är en uppgång med 319 procent jämfört med i fjol. Vad som händer 2004 står inte skrivet i stjärnorna.

Med MP3-spelaren kan också sitta i en kamera, eller i en mobiltelefon. Mobiltelefonerna kommer också att dra sitt strå till stacken genom att lansera allt fler, mindre och vassare modeller med färgskärm, datauppkoppling och utökad funktionalitet.

Appropå mobilt. I cirka var tredje bil sitter det idag en cd-spelare. Men vad nu? Ska den kunna spela MP3-skivor också? Och ska vi ha tv i bilen? Och färddator med GPS? Ytterligare lite prylar som kommer att anses nödvändiga. Alldeles bortsett från att det återstår att klämma in en cd-spelare i 70 procent av vagnparken.

Och då har vi inte ens pratat om tv- och dataspelen som håller på att erövra stora delar av plånbokens nöjesfack.

All denna digitalisering av konsumentelektroniken händer just nu och de kommande åren. Det är många saker som konvergerar, vilket gör fältet hyperintressant. Kanske inte så mycket för alla tillverkare. De flesta av dem sitter ju med stora fabriker som tillverkar konsumentelektronikens motsvarighet till dinosaurierna. Men vissa vinner naturligtvis mark på andras bekostnad.

Däremot pekar mycket mot att omsättningen kommer att öka rejält i detaljhandelsledet. Och varför inte extra mycket så hos dem som satsar på internet som en kanal? Där vi ju handlar allt mer av våra varor.

På lång sikt borde detta innebära lyft för alla välskötta bolag som sysslar med konsumentelektronik; Netonnet, Clas Ohlson, med flera.