Argumenten som biter på politikerna

Onsdagen den 21 januari kom miljödomstolens utslag. Oljebolaget Preem får lov att påbörja sitt tremiljardersprojekt, utbyggnaden av Scanraff vid Lysekil. Därmed säkras raffinaderiets framtid och 1 000 byggjobb skapas.

Men det satt långt inne. Beskedet från domstolen i Vänersborg kom fyra år efter det att planeringen startades. Myndigheterna agerade så långsamt att nya naturskyddsbestämmelser hann träda i kraft under själva handläggningstiden. De utnyttjades av Svenska Naturskyddsföreningen, som kom med en inlaga i slutet av den rättsliga prövningen. Resultatet blev att Scanraffs miljökonsekvensbeskrivning underkändes och att byggstarten försenades med flera månader.

– Slutsatsen för vår del är att vi får vara ännu noggrannare i framtiden, säger Per Olsson, vd för Scanraff.

Exemplet visar hur viktigt det är för företag att sköta sina kontakter med myndigheter och politiska organ. Detta är i sig inget nytt. Att påverka riksdag, regering, myndigheter och den allmänna opinionen har alltid varit viktigt. Det gäller förstås särskilt i bolag som påverkas mycket av politiska beslut.

Men frågan har blivit mer aktuell till följd av den svenska tillväxtdebatten. Näringslivet satsade ju förgäves hundratals miljoner kronor för att få ett ja i euro-omröstningen. Inte heller har näringslivet fått särskilt stort debattgenomslag inför socialdemokraternas tillväxtkongress i april. Man kan alltså säga att det blivit viktigare för företagen att påverka politikerna och opinionen, men samtidigt låter framgångarna vänta på sig. En orsak kan vara att etikskandalerna sargar förtroendet för näringslivet. Oskicklighet kan vara en annan.

– Företag och intresseorganisationer är inte skickliga på opinionsbildning. Alltför många nöjer sig med att svara på remisser och delta i utredningar, säger Patrik Westander, tidigare vd för svenska Statoil och i dag chef för lobbyfirman Westander Publicitet och Påverkan.

En lobby- och pr-konsult har förstås ett intresse av att ha en sådan åsikt. Men behovet av hjälp verkar finnas. Annars skulle knappast pr-konsultbranschen ha haft intäkter på 1,2 miljarder kronor 2002, mer än tre gånger så mycket som 1995.

Få företag verkar vara nöjda med sina omvärldskontakter. Ofta klagar de på att media och politiker inte förstår dem. Jon Åsberg på pr-konsultfirman JKL anser att det beror på skillnaden mellan affärslogik och medielogik. Med det menas att företagsledare tänker positivt och generaliserande om sin verksamhet. Medierna, däremot, resonerar kritiskt och söker konkretion. Företag som inte förstår skillnaden i synsätt får svårt att påverka sin omvärld, betonar Åsberg.

Resonemanget kan breddas till andra områden. Det finns till exempel en partipolitisk, miljöpolitisk eller facklig logik som är en annan än den som näringslivet lever med. För att förstå denna bättre, och kunna agera smartare, skaffar sig alltså en del bolag den kompetensen utifrån. I de kommersiella tv-kanalernas krig om tittarna är till exempel politisk påverkan ett viktigt vapen (se även kartläggning i Affärsvärlden nr 5/2004). I Kinnevikgruppen, där MTG hör hemma, arbetar förre näringsministern Björn Rosengren med dessa frågor. TV4 har ovan- nämnde Jon Åsberg som huskonsult.

För att kunna påverka effektivt finns en grundstrategi. Den som vill få till stånd handling i det politiska systemet, alltså nya lagar, reformer eller offentliga satsningar, måste försöka “lyfta” sakfrågan. På så vis blir den mer politiskt aptitlig. Ett företag som lyckas lyfta en fråga kan lättare hitta partners – ansedda företag, ideella organisationer, fackförbund eller kändisar med gott renommé – som kan bidra till att göra argumenten mer trovärdiga.

Det gjorde Annette Brodin Rampe. Hon är nu affärsområdeschef på Sydkraft, men var tidigare vd för elmätarföretaget Senea. Sedan mitten av 1990-talet har bolaget försökt få politiker och myndigheter att ta de steg som krävs för att elektronisk avläsning av hushållens elförbrukning ska bli regel. I november 2002 meddelade Vattenfall att man ska börja utrusta alla sina kunder med sådana mätare och på sistone har även politikerna hängt på. Senast 2009 ska alla hushåll få månadsvis avläsning.

Senea har haft ett kommersiellt intresse av att leverera mätare. Men för att påverka allmänheten valde bolaget – naturligt nog – att poängtera något annat, nämligen energisparande, hushållsekonomi och ökad konkurrens på elmarknaden.

– Det var en tacksam fråga att driva eftersom intresset var så stort hos politiker, myndigheter och konsumentorganisationer. Alla tycker ju att något måste göras för att elmarknaden ska fungera bättre, säger Annette Brodin Rampe.

Hur arbetade ni?
– Jag åkte runt och intervjuade och träffade alla intressenter. Här var det väldigt viktigt att kunna visa på goda exempel, som Sollentuna Energi och Skånsk Energi. Dessa elbolag införde fjärravläsning i mitten av 1990-talet och hade goda erfarenheter.

– Det var betydelsefullt för trovärdigheten, säger Annette Brodin Rampe.

Dessutom tog Senea tog hjälp av professionella lobbyister.

Ett annat företag som har lyckats är Stora Enso. Koncernens nya journalpappersmaskin i Kvarnsveden i Dalarna fick miljötillstånd rekordsnabbt, på ett år. Projektet är värt fyra miljarder kronor men dess förverkligande var länge ifrågasatt. Orsaken är att de svenska miljöprövningarna visat sig dra ut allt mer på tiden. Skräckexemplet är SCA:s planerade bygge i Ortviken. Bolaget ansökte om tillstånd i början av 1990-talet men fick vänta tio år på godkännande. Dröjsmålet gjorde att investeringen skrinlades.

Men i Kvarnsveden gick det alltså snabbt. Yngve Stade, Sverigechef på Stora Enso, förklarar varför.

– Visst var vi rädda för att det skulle dra ut på tiden. Uttalanden av bland andra vår koncernchef Jukka Härmälä skapade uppmärksamhet och ökade medvetandet om problemet med långa handläggningstider. Det bidrog nog.

Stora Enso uppvaktade statssekreteraren i näringsdepartementet. Dessutom tryckte Pappersindustriarbetarförbundet på. Avsikten var att få fram en översyn av miljöbalken. Strax före jul meddelade så regeringen att den också vill lätta på regelverket vid miljöprövningar av nya investeringar.

Ytterligare en faktor i Kvarnsvedenfallet är att Stora Enso trimmade sina interna rutiner i kommunikationen med miljömyndigheterna.

– Ibland händer det ju att vår dokumentation innehåller oklarheter. Vi stramade upp rutinerna, säger Yngve Stade.

Per Olsson, vd för Scanraff, tror att den senaste tidens debatt om handläggningstider har fått domstolarna att snabba på, trots att den striktare miljölagen alltjämt gäller.

– Vi gjorde allt som kunde begäras av oss. Vi höll samråd med lokala intressenter, gjorde hälsostudier och en grundlig miljökonsekvensbeskrivning som ansågs som föredömlig av länsstyrelsen. Ändå gick vi på pumpen.

Olsson konstaterar att det gått mycket snabbare för Stora Enso. På frågan om de nya politiska vindarna och den kommande lagändringen kan ha påverkat handläggningen av det fallet svarar han:

– Inte direkt förstås, men indirekt. Ingen kan ju undgå att påverkas av att ministrar säger att nu får det vara nog.

Stora Enso, som inte använde några externa konsulter utan förlitade sig på egna kanaler till regeringskansliet, verkar alltså ha drivit sin sak på rätt sätt. Och det sättet är att agera “proaktivt”, säger Patrik Westander.

– Det gör en del företag, och det gäller särskilt när det handlar om deras hjärtefrågor.

En sådan hjärtefråga var Wallenbergsfärens agerande i olika EU-instanser för att få behålla rösträttsskillnaderna i svenska aktiebolag. Genom tålmodig uppvaktning av utredare, arbetsgrupper, byråkrater och politiker i Stockholm, London, Bryssel och Strasbourg lyckades Investor avstyra en regeländring som skulle slopa A-aktierna.

I Wallenbergfallet var syftet ett helt annat än i exemplen ovan. Maktbolaget Investor ville här avvärja politiska initiativ, inte främja dem. Då gällde det att försöka förminska frågans betydelse. Wallenbergsfärens argumentation gick ut på att rösträttsfrågan var teknisk. Man hänvisade också till att A-aktier har långvariga traditioner i Sverige.

Ett likartat agerande märks från livsmedelsindustrin, som är pressad av uppmärksamheten kring socker som en ny hälsofara. Ann-Christine Nordstrand, ansvarig för livsmedelslagstiftning och näringsfrågor på branschorganet Livsmedelsföretagen, tycker debatten har blivit “snedvriden”. Hon anser att hälsoproblemet i första hand gäller ungdomars läskdrickande och att uppmärksamheten kring sockret är överdriven.

Branschen har valt att framföra sina argument lågmält.

– Än så länge arbetar vi mestadels internt med detta, säger Ann-Christine Nordstrand.

Ytterligare en strategi finns. Den går ut på att helt låta bli att påverka politiker och myndigheter. De stora läkemedelsbolagen i USA agerar på det viset när det gäller relationerna till tillsynsmyndigheten Food & Drug Administration (FDA). FDA är känt för att bara fokusera på läkemedels effekt och säkerhet. Hälsoekonomiska hänsyn tas inte. Myndigheten har tidigare reagerat starkt på försök att påverka dess bedömningar.
Det gör att Astra Zeneca och dess konkurrenter i regel avstår från att bedriva lobbying eftersom det anses kontraproduktivt.Så påverkar du

– Hitta allmängiltiga argument för
din sak.
– Driv frågan konsekvent och uthålligt.
– Försök få med fack, organisationer och andra trovärdiga partners.