Årets Ledare: Så gjorde Helena Hedblom Epiroc till guldmedaljör i gruvan

En koppargruva, långt ner i södra Kongo, bara ett par mil norr om gränsen till Zambia. Det är början av november och Helena Hedblom, VD för Epiroc, har flugit in på ett sjusitsigt flygplan till en enslig flygplats för ett platsbesök. Ett dygns resväg dit, via Johannesburg, 48 timmar på plats, och sen hem samma väg.

Det är på flera sätt logiskt att hon är här. Koppargruvan Kamoa-Kakula, som ägs gemensamt av den kanadensiska jätten Ivanhoe, det kinesiska bolaget Zijin Mining Group och den kongolesiska staten, har som målsättning att vara den koppargruva i världen med minst klimat- och miljöpåverkan. En kravprofil som passar utmärkt för Epirocs produktportfölj.

Kamoa-Kakula, som öppnade 2021, har hunnit lägga tre stora ordrar för Epiroc-produkter. Den senaste är den största order som det svenska bolaget någonsin fått: 700 Mkr bestående av en mix av borriggar, lastare och gruvtruckar.

På ett annat sätt är det ologiskt att Helena Hedblom karvat den största biten ur en arbetsvecka för detta. Stora ordrar är nämligen en av sakerna hon inte bryr sig särskilt mycket om.

”Jag fokuserar inte mycket på dem”, säger hon.

“Det är större fokus på alla de kunder som byter ut maskiner och kanske lägger en order på två, tre eller fyra maskiner. För mig är det där man får känslan för hur det går där ute”.

Surfar på trenden

Epiroc utvecklar och tillverkar utrustning till gruv- och bergsbrytning. Maskiner som jämfört med konkurrenternas bör klassas som premiumvaror inom kategorin. Det finns billigare alternativ för kunderna, men Epiroc säljer med andra argument. Främst ökad produktivitet genom mer avancerad teknologi.

Flera stora trender blåser kunderna i Epirocs riktning. Den gröna omställningen ger en värld som kommer att sluka metaller som först måste grävas upp. Men den har också skapat ett tryckt på de stora gruvbolagen att anamma ett tydligare ESG-tänk.

Själva gruvorna ändrar också karaktär. Brist på ytliga fyndigheter, såväl som striktare tillståndsprocesser, gör att det är underjordgruvor som växer i både omfattning och djup. Jämfört med dagbrotten ställs helt andra krav på säkerhet och teknik när man borrar sig längre ner i marken. Att vädra bort avgasar ur tunnlarna är en av gruvbolagens största utgifter.

Efter en cykel med historiskt låga metallpriser, har priserna för viktiga metaller tagit fart uppåt de senaste åren. Det har i sin tur blåst nytt liv i gruvbranschen som står med stora investeringsbehov framför sig.

Hejdå, Ryssland

Trenderna har reflekterats i Epirocs börsvärde. Sedan noteringen 2018 har A-aktien mer än dubblerats i värde, från 88 till 195 kronor.

Som VD gavs Helena Hedblom väldigt fina kort på hand – men hon har också spelat dem väl. För en lugn resa har det knappast varit.

Den 1 mars 2020 utses hon till VD. Tio dagar senare deklarerar WHO:s generaldirektör på en presskonferens i Genève att covid-19 är en pandemi och samma dag får Sverige får sitt första dödsfall.

Första året på posten präglades därför av kostnadssänkningar, ändrade arbetssätt och logistikstörningar. Spåren av det senare syns fortfarande i balansräkningen i form av ett enormt lager på över 20 mdr kr som oroar analytiker (se faktaruta).

2022 vinkade Hedblom och Epiroc farväl till sin fjärde största marknad och 2,4 mdr kr i omsättning när de drog sig ur Ryssland efter landets invasion av Ukraina.

”Det har ju varit intressanta år, om man säger så”, säger hon.

I juryns arbete för priset som Årets Ledare, och till den här artikeln, har vi varit i kontakt med personer med insyn i Epirocs toppskikt. En genomgående beskrivning av Helena Hedblom är att hon hanterat kriserna med ett ledarskap som kan summeras som “pragmatiskt” och “väldigt tydligt”.

”Som ledare är det också skönt att se att ens ledarskap fungerar i svåra situationer. Det är klart att det är mer inspirerande att jobba med teknikskiften, förvärv och driva affärer än att hantera kriser i Sverige. Men jag tror, att ska man vara ledare ska man kunna både och. Det är där konsten ligger. I att vara i kris och satsa på framtiden. Samtidigt”, säger Helena Hedblom.

Industri i blodet

Helena Hedblom föddes i Härnösand 1973 och växte upp i staden under en tid då orten fortfarande stod med flera större industrier. Mamma var frisör och pappan ingenjör med chefsposition på grafitelektrodstillverkaren Hagraf.

Fritiden bestod av musik i orkester, och en massa golf.

”På sommaren körde vi 36 hål om dagen. Kunde spela fram till 23 på kvällen. Man fick byta till orange boll bara.”

Teknikintresset tillskriver hon skolan snarare än sin far, även om det blev ett par somrar i labbet på Hagraf.

”Jag har alltid tyckt det var kul med matte, fysik och kemi. Att förstå hur saker hänger ihop.”

Teknisk linje på gymnasiet blev till materialvetenskap och en civilingenjörsexamen från KTH i Stockholm.

Atlas Copco-skolan

En besökare på Epirocs huvudkontor i Nacka kan ha bott i en gruva i tio år, och ändå omedelbart förstå förhållandet mellan svensk industris grand old lady, Atlas Copco, och avknoppningen Epiroc.

Entrén och receptionen är klädd i Atlas Copcos himmelsblåa skrud. Som ett tonårsrum i källaren finner man en separat Epiroc-gul hiss bakom receptionen som leder till dess våningar.

Förhållandet är naturligt givet historia och storlek. Epiroc har ett börsvärde på 225 mdr kronor jämfört med 756 mdr kr för bolaget de delar hus med.

Men i vardagen syns en ökad kaxighet hos personalen allt eftersom Epiroc växer. Det grymtas om fördelningen av parkeringsplatser. Det pågår en lågintensiv kamp om vems logga som ska synas på klockan i hissen. Och visst är det lite pinsamt när Atlas Copcos wifi verkar ha starkare signal nere i grottgångarna under huset?

Men Epiroc är i mångt och mycket stöpt i sin organisation efter Atlas Copcos modell. De 18 000 Epiroc-anställda, fördelade över 85 länder, jobbar i en starkt decentraliserad organisation.

”Vi är väldigt lika. Vi delar hela den här grundläggande filosofin kring ledarskap och hur man skapar en högpresterande organisation.”

Atlas Copco har länge varit en plantskola för ledare, och alumner syns på platser lite överallt i nordisk industri. Och det har givetvis också format Helena Hedblom som prisar fördelarna.

”Det är ett väloljat maskineri för hur man växer som ledare, egentligen från väldigt unga år.”

”Man har fått mycket ansvar och befogenheter. Höga finansiella mål och krav på resultat. Samtidigt har man en frihet i hur man uppnår de här resultaten. Just för att det är så decentraliserat är det väldigt tidigt man får resultat- och balansräkningsansvar.”

”Bergsingenjören”

Personer runt omkring Helena Hedblom beskriver henne som någon som verkligen har koll på siffrorna – ”trots” att hon är bergsingenjör, som någon uttrycker det. Det är dock en halvsanning då hon bara jobbat som ingenjör en kort period av sin karriär innan hon steg i hierarkin inom koncernen via diverse chefsposter.

2017 tog hon som första kvinna någonsin plats i Atlas Copcos ledningsgrupp med ansvar för affärsområden Gruv- och bergbrytningsteknik. Efter ett och ett halvt år som eget bolag hade dåvarande Epiroc-VD:n Per Lindberg (plockad från BillerudKorsnäs) spelat klart rollen som ”erfaren börs-VD” och avgick till förmån för Helena Hedblom.

I henne fick bolaget en VD som är en stencil av en ”modern ledare”. Hon menar sig tänka på ledarskapsfrågor ”varje dag”. Det viktigaste hon söker i rekryteringar till tjänster är om kandidaterna matchar bolagets värderingar.

Dessa gränsar till progressiva i sin karaktär, med fokus på jämställdhet, mångfald och en omställning mot elektrifiering och automatisering.

I näringslivet i stort är de trendiga värdeord, som i större utsträckning används än praktiseras. I Epirocs fall upplevs Helena Hedblom dock som autentisk i sin vilja, både av marknaden och de anställda.

Det hjälper också att det är en strävan hon signalerat länge. Redan i de första artiklarna hon citeras av svensk media, som chef över Atlas Copco Secoroc i Fagersta, handlar det mycket om jämställdhetsfrågor.

Vill vara förutsägbar

I gruppen hon basar över närmast, ledningsgruppen, praktiserar hon tanken att det måste gå snabbt. Mer start-up än gammal verkstad. Fler sprintar än långa projekt. Allt för att leda utvecklingen snarare än att följa den.

Personer i rummet på mottagarsidan ser ledningsstilen som ”väldigt energifylld”, ”inlyssnande” och ”möjlighetsorienterad”.

”Min filosofi kring hur man får ut det bästa ur en grupp är att fokusera på det som är positivt”, säger hon.

”Jag tror på psykologisk trygghet. Att man som ledare genom öppenhet och transparens blir förutsägbar för gruppen och på så sätt skapar trygghet.”

”En jättestor del av den feedback som jag ger är positiv. För att förstärka allt det som är bra. Sen är jag tydlig med det som inte går bra. Men när man förstärker det som är positivt då skapar man en känsla i gruppen att de är kompetenta. Och när folk känner sig kompetenta och är trygga får de tillgång till sin kreativitet. Då löser de även det som inte går bra.”

Testar nytt

Epiroc har verksamhet i 150 länder – och snart även på månen? Tidigare i år slöt Epiroc avtal med det i Japan noterade bolaget ispace om att ta fram teknik och utrustning för att gräva efter råvaror på månen.

Ett annat exempel på experimentlustan: i redovisningspärmarna från 2018 på Epirocs kontor finns en faktura från Northvolt med fakturanummer 1. Alltså, den första fakturan battericellstillverkaren någonsin skickade ut.