Är miljön lönsam?

Det har pratats mycket om de kommersiella möjligheter som ett ambitiöst och framåtsyftande miljöarbete leder till. Några klara bevis för att det skulle löna sig att ligga i täten är svåra att se, i alla fall mätt som vinst- och kursutveckling. Företag med tydlig miljöprofil har inte tillhört kursvinnarna under senare år. Flera av dem har tvärtom haft en högst medioker utveckling.

Ett av de mest uppmärksammade företagen i USA är mattillverkaren Interface, som grundats av Ray Anderson. Detta företag, bildat i början av 1970-talet, var länge en framgångsrik tillverkare av heltäckningsmattor. Men miljödebatten gjorde Anderson orolig. En rad farliga kemikalier användes vid tillverkningen och mattorna gick inte att återvinna. Han bestämde sig i början på 1990-talet för att göra om Interface till ett ledande »grönt företag«, som baserade sin tillverkning på förnybara råvaror och förnybar energi. Utslitna mattor skulle gå att återvinna och det skulle vara lätt att byta ut slitna mattor hos kunderna, främst kontor. Interface definierade om sin verksamhet från tillverkning av mattor till försäljning av miljövänliga golvlösningar.

Halverad vinst

Ray Anderson skaffade Interface en rådgivande grupp (»Eco Dream Tream«) med några av de mest kända miljöprofilerna, bland annat Paul Hawken, Amory Lovins och svensken Karl-Henrik Robèrt (som grundade miljöorganisationen Det Naturliga Steget).

Hur har det då gått? Senaste bokslutsrapporten visar på en svag försäljningsutveckling, minus 5 procent och en vinsthalvering som förklaras med svag efterfrågan, inte- grationskostnader på grund av ett förvärv och kostnader för att avskeda en hög tjänsteman. Avkastningen på eget kapital ligger på tre procent.

Kursmässigt har Interface haft en vikande kurva sedan 1998. Med andra ord återstår mycket att visa för Interface, som omsätter ca 10 miljarder kronor och har 7.500 anställda.

I Europa är den brittiska butikskedjan Body Shop en av de tydligast miljöprofilerade företagen, grundat 1976 av Anita Roddick. Kedjan säljer hudvårdsartiklar i egen regi eller genom franchising för motsvarande 8 miljarder kronor runt om i världen. Body Shop hade länge framgångar med sina miljövänliga produkter. Men under senare år har det varit tungt. Försäljningsutvecklingen har varit svag och en stor organisationsförändring eroderade resultatet senaste verksamhetsåret, bland annat övertogs en del av den försäljning som skett genom franchising.

Minus

I fjol ökade försäljningen tre procent, exklusive nyöppnade butiker blev det ett minus på två procent. Det var ner på stora och viktiga marknader som USA, Storbritannien och Japan. Vinsten blev blygsamma tre miljoner pund, jämfört med 38 miljoner pund året innan, efter extraordinära poster på drygt 20 miljoner pund. Men även exklusive dessa poster sjönk resultatet, med 35 procent.

Aktiekursen för Body Shop har varit i ständigt fall sedan slutet av 1996 och värdet på bolaget, som i dag är motsvarande 2,6 miljarder kronor, har halverats.

Motigt i Sverige

Aktieägarna i Ray Andersons och Anita Roddicks företag har alltså inte haft mycket att glädja sig åt under senare år. Trösten är väl att miljöstrategin ska visa sig vara lönsam på längre sikt och att det kanske gått ännu sämre om bolagen saknat sin särskiljande profil.

Svenska börsnoterade företag med miljöprofil har också haft det motigt. Kraftföretaget Graninge, livsmedelskedjan Hemköp och hotelloperatören Scandic Hotels är tre bolag med mycket gott namn i miljösammanhang, alla väl godkända som placeringsalternativ för miljöfonderna. Som aktier har de inte varit några lyckade placeringar. Graningeaktien har inte rört sig ur fläcken på flera år, Hemköp ligger lägre än vid börsintroduktionen 1977 och Scandic Hotels har successivt fallit tillbaka från toppnoteringen i mitten av 1998.

Det finns både företags- och branschspecifika förklaringar till att bolagen inte blir några framgångar som aktieplaceringar. Miljöarbetet, hur ambitiöst det än är, räcker inte för att lyfta ett företag. Det är mycket annat som ska fungera också: ägare med en klar affärsidé, bra ledarskap, konkurrenskraftiga priser etc.