Apoteksbolaget måste panikspara

Socialdepartementet, som är huvudägare till Apoteksbolaget, harålagt företaget att sänka kostnaderna med minst 300 miljoner kr1998 och ytterligare 100 miljoner kr 1999. Det motsvarar ungefärtio procent av kostnadsmassan i Apoteksbolaget. För att klaradetta måste det bli nedläggningar av apotek och avsked föranställda eftersom 70 procent av rörelsekostnaderna är löner. Iförra veckan bestämde Apoteksbolagets styrelse att stänga 25apotek och ta bort 400 anställda. Ytterligare 50 apotek och 300tjänster hotas dock.

Det märkliga med sparkravet och neddragningarna är på det sättpå vilket det beslutats. Omställningen skall ske under kort tid,trots att Apoteksbolaget inte är i kris. Det hela kan göra merskada än nytta. Att panikspara i en verksamhet, som regelbundethamnar i topp när det görs undersökningar av vilkaserviceföretag som uppskattas mest av kunderna, verkar inteövertänkt. Risken är att servicen till allmänheten försämras närapotek måste läggas ned och kunnig personal avskedas. Bolagetkan förlora det förtroendekapital som byggts upp bland kunderna.Apoteksbolaget behandlas som vilken myndighet som helst sommåste bidra till att sanera statens finanser. Det skulle sekonstigt ut om ett monopolföretag, som sluppit både osthyvlaroch tårtspadar, skulle stå vid sidan av alla besparingar sägerUlf Westerberg, statssekretare på socialdepartementet, tillAffärsvärlden.

Det låter bestickande. Men Apoteksbolaget är ett aktiebolag ochde brukar styras via lönsamhetskrav på insatt kapital eller kravpå viss produktitivetsutveckling om det rör sig om monopol. Attgå in och ge direktiv om exakta nedskärningar gör attApoteksbolaget mer behandlas som ett statligt verk.

Apoteksbolaget är ingen belastning för staten. Tvärtom tillhörläkemedelsdistributionen i Sverige de mer effektiva i Europa.Dessutom pågår en utredning om Apoteksbolagets framtid, som ännuinte är klar. Då verkar det märkligt att sparkraven måstegenomföras snabbt under pågående utredning.

Det var i årets vårbudget som regeringen kom med sitt sparkrav.De fanns antydda redan i vårbudgeten 1996, men inte i särskiltprecisa ordalag. Där stod följande: Regeringen avser att underår 1996 i en proposition behandla frågan om Apoteksbolagetsframtida roll. Mot denna bakgrund har regeringen vid beräkningav den ekonomiska ramen utgått från ytterligare besparingar inomläkemedelsområdet med 300 miljoner kr år 1998 och 400 miljonerkr år 1999. Detta tolkade Apoteksbolaget som attsocialdepartementet äntligen insett att stora besparingar finnsatt göra om Apoteksbolagets farmacevter får att välja ettbilligare synonympreparat i stället för ett dyrtoriginalpreparat. Det skulle ge en besparing på 500 miljoner krför staten, enligt Apoteksbolagets beräkningar.

Socialdepartementet menade inte detta med sin skrivning 1996.Det var Apoteksbolagets kostnader man avsåg. Därför kom beskedeti år om neddragningarna som en blixt från en klar himmel förledning och styrelse i Apoteksbolaget.

Det är det inte första gången det klickar i kommunikationernamellan socialdepartementet och Apoteksbolaget.

Det gick snett under Åke Hallmans tid som VD och det har intebörjat bra nu när Arne Björnberg tagit vid.