Antalet riktade emissioner ökar – svag krona lockar utländska investerare

Under rekordåret 2021 noterades 143 bolag i Sverige med erbjudanden som riktade sig till allmänheten. Till det kom också en rad direktnoteringar. Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och den stigande inflationen kyldes marknaden av, vilket bland annat ledde till att antalet noteringar i Norden under 2022 föll med 71%.

Även om IPO-marknaden inte kommit tillbaka menar man på ABG Sundal Collier att det finns en möjlighet att börsintroduktionerna återvänder under andra halvan av 2023.

“Det har gått så pass lång tid att det definitivt finns bolag därute som är intresserade av att genomföra introduktioner och det finns investerare som börjar tycka att det är intressant. Förutsättningarna finns för att H2 2023 kommer kunna vara ett fönster där vi kan se att börsintroduktioner kommer tillbaka”, säger Erik Skog, chef över ABG:s Equity Capital Markets-avdelning i Sverige.

Pauline Holst-Blomkvist, chef för Avanzas corporate finance-avdelning, tror också att IPO-fönstret kan öppnas inom kort. Även om det är beroende på hur räntan utvecklas det kommande halvåret.

“Intresset för IPO:er är fortsatt högt. Inte minst från bolagssidan. Tesen har varit att det ska lossna andra halvåret i år. Men inflationen har bitit sig fast längre än väntat, vilket gjort att räntehöjningarna fortsatt. Jag skulle säga att vi får se ökad aktivitet på området i Q4 2023 eller Q1 2024 som tidigast”, säger Pauline Holst-Blomqvist.

Institutionellt kapital vädrar morgonluft

När det kommer till andra typer av transaktioner, som riktade emissioner och företrädesemissioner, ser rådgivarna också en positiv trend, med ökat intresse från institutionellt kapital.

“Transaktionsmarknaden var avvaktande under 2022 och har försiktigt börjat komma igång under 2023. Sentimentet bland institutionella investerare har förbättrats och vi kan konstatera att volatiliteten gått ner”, säger Erik Skog och fortsätter:

“Det är av yttersta vikt för transaktionerna att det finns en gemensam syn på vad marknadsvärdet är för ett värdepapper. Ju högre volatilitet, desto svårare är det för köpare och säljare att ha samsyn kring vad rätt värde är på tillgången”.

Han tror att det ökade intresset för transaktioner beror på en känsla av bättre förutsägbarhet i marknaden.

“Det finns en känsla av att räntehöjningarna snart är bakom oss och en upplevelse av mer stabilitet, en mer förutsägbar värld i jämförelse med hur det varit de senaste tolv månaderna”, säger Erik Skog.

Även på Pareto Securities ser man att marknaden lättat något under 2023. Det är det framför allt utländskt institutionellt kapital som ser med intresse på svenska börsen.

“Utländska investerare har vi sett öka i våra transaktioner. Det är väl främst valutan, att de tycker att det är billigt här. Och så finns det ett intresse för utköp. Vi sitter med tre utländska aktörer som vill köpa svenska bolag”, säger Fredrik Ljung, chef för Paretos ECM-avdelning i Sverige.

Riktade emissioner ökar

Under första halvåret 2023 genomfördes 26 riktade emissioner i Sverige där likviden var minst 50 miljoner kronor, jämfört med 18 riktade emissioner under motsvarande tidsperiod föregående år, enligt Erik Skog på ABG.

Den typ av emission som ökat mest är de av defensiv karaktär, där bolag tar in pengar för att stärka sin finansiella ställning och ta ner skuldsättningen.

“Antalet riktade emissioner har de facto stigit jämfört med 2022. Det är klart färre transaktioner om man jämför med 2021, men det är inte en rimlig jämförelsepunkt. Om du tittar på en längre tidshorisont så är det som en hyfsat normal marknad. Emissionsvolymerna är också relativt stabila”, säger Erik Skog.

Även hos Avanza märker man av rörelsen mot mer defensiva transaktioner, både gällande riktade emissioner och företrädesemissioner.

“De defensiva är större i antalet och behovet av starka finansiella ställningar är framträdande. Inte minst eftersom många behöver ta ner skuldsättning. Men det finns även fina exempel på emissioner av mer offensiva karaktärer”, säger Pauline Holst-Blomqvist.

Pareto har under våren märkt av en ökad aptit på riktade emissioner, bland annat på grund av kronkursen, medan svenska institutioner “sitter fortsatt stilla i båten”, som Fredrik Ljung formulerar det.

Värdet av institutionellt kapital

Att genomföra en riktad emission kan vara attraktivt för bolag eftersom det är ett sätt att snabbt få tillgång till kapital och möjliggör för bolagsledningen att fokusera på det operativa arbetet. Detta till skillnad från en företrädesemission som kan ta månader att genomföra och bolaget kan påverkas av svängningar på marknaden.

Några exempel på riktade emissioner i närtid är Sagax (2 miljarder kronor), Humble (875 miljoner kronor) och Copperstone (258 miljoner kronor). Hur bolag resonerar när de väljer mellan en företrädesemission och en riktad emission kan dock variera.

SagaxArtikel

Sagax tar in 2 miljarder i riktad emission med okända investerare

“Generellt förs det en diskussion om värdet av att få in nytt institutionellt kapital som kan vara med och stötta bolaget långsiktigt och skänka institutionellt värde till aktieägarbasen. Det medför ett signalvärde och stärker bolagets anseende gentemot marknaden, kunder och leverantörer”, säger Erik Skog och fortsätter:

“Det vägs mot företrädesrätten som samtliga aktieägare har. I dagens marknad är det väldigt få bolag som har möjligheten att genomföra en riktad emission som väljer att istället göra en företrädesemission”.

Samtidigt betonar han att det finns bolag som verkligen värnar aktieägarnas företrädesrätt, och att det finns exempel på bolag som av princip alltid väljer en företrädesemission.

“Oavsett om man genomför en riktad emission eller en företrädesemission så ska man göra det för att gynna samtliga aktieägare. Man får inte göra något som förfördelar någon aktieägare. Det är utgångspunkten i samtliga emissioner”, säger han.

Knackiga utfall för mindre bolag

Alla bolag attraherar inte institutionellt kapital, samtidigt som kapitalbehov inte kan trollas bort. Detta har gjort att mängden företrädesemissioner också ökat jämfört med 2022.

“De ökar och det är en naturlig konsekvens av att det är svårt att få in nya institutionella ägare i många bolag jämfört med under högkonjunkturen. Företrädesemissioner är tillgängliga för fler bolag obeaktat marknadsläget”, säger Erik Skog.

Under juli 2023 kommunicerades utfallen i 14 stycken företrädesemissioner i Sverige. Vissa av dessa blev övertecknade, som för ByggPartnerGruppen och Vaxxa.

Men flera bolag missade målet helt gällande att anskaffa det önskade kapitalet. Ett exempel är Hoi Publishing, som trots att de inte behövde mer än 4,5 miljoner kronor innan emissionskostnader, enbart fick ihop 72% av kapitalet.

Att det kan vara svårt att för mindre bolag att genomföra företrädesemissioner i rådande marknadsklimat är en bild som Erik Skog på ABG delar.

“Det låter som en korrekt bild. När marknaden under en längre tid varit som den är, söker sig investerarna till mer likvida värdepapper. Ju mindre bolag, desto lägre likviditet. Desto högre krav ställer det för att få med sig institutionellt kapital. Många är rädda för att sitta i illikvida positioner”, säger han.

Samtidigt är det dessa bolag som gynnas när riskaptiten framgent kan komma att öka.

StockholmsbörsenArtikel

Trendbrott: Småbolagen på Stockholmsbörsen tar revansch

“Det senaste året har vi sett en rotation i marknaden ut från småbolag och in i större bolag. Det är en klassisk flight to safety, där storlek och kvalitet spelar roll. Men det här kommer att ändra sig ganska fort när läget väl stabiliseras. Då kommer det att rotera tillbaka, eftersom vi vet hur småbolag historiskt har överträffat stora bolag”, säger Pauline Holst-Blomqvist.

Tabellen avser utfall i företrädesemissioner kommunicerade under juli 2023.