Ännu en optimist

Affärsbanken SEB levererade i morse en optimistisk prognos för svensk och internationell ekonomi de kommande åren. Den svenska BNP-tillväxten väntas bli runt tre procent per år 2004-2006. Därmed sällar sig SEB:s ekonomer till den allt större gruppen av ekonomiska bedömare som räknar med att Sverige befinner sig i en period av minst tre goda år.

KURVORNA PEKAR UPPÅT: Håkan Frisén tror på ett stabilt lyft.

Investeringarna tar fart, jobben kommer om än något senare i uppsvinget än vid tidigare konjunkturuppgångar och riksbanken höjer successivt räntan till 4 procent i slutet av 2006. En bild av svensk ekonomin som de flesta prognosinstitut har levererat under senare tid.

Håkan Frisén, chefen för Ekonomisk Analys på SEB, kan själv bara påminna sig två gånger under de senaste 15 åren som ekonomerna stått så eniga i frågan om ett svenskt konjunkturlyft.

– Första gången var 1994 när man trodde att ekonomin skulle ta fart efter krisåren. Men där starkare krona, räntehöjningar och en kraftig finanspolitisk åtstramning gjorde att tillväxten efterhand blev betydligt svagare än alla hade väntat sig. Den andra gången var 1997. Då fick prognosmakarna i stort sett rätt även om Asienkrisen fördröjde uppgången lite. Hur det blir den här gången återstår väl att se.

Men varför är i princip alla ekonomer så optimistiska för svensk ekonomi de kommande åren?

– Det vi har är en stark tillväxt utan att investeringarna ännu kommit igång samtidigt som hushållen är väl positionerade finansiellt. Så nu ser vi början på en klassisk stabil konjunkturuppgång med stigande investeringar och hög konsumtion som kan hålla i sig under flera år.

Samtidigt föreslår regeringen ökade utgifter och skattesänkningar i budgeten. Är inte det en fara att ytterligare stimulera tillväxten just nu?

– Det beror på hur stark tillväxten blir. Men strukturmässigt är flera åtgärder som regeringen föreslår inte så dumma eftersom de förbättrar ekonomins funktionssätt på sikt. Konjunkturmässigt bedömer vi heller inte att det är någon större fara. Än så länge är stimulansen inte så stark. Det man kan oroas av är att man drar sig ytterligare från sina långsiktiga mål när det gäller överskotten i de offentliga finanserna eller att man får ytterligare en stimulansvåg lagom till valet 2006.

Ni tror att riksbanken höjer räntan i oktober trots att inflationen för närvarande är så låg. Hur går det ihop?

– Konjunkturen är starkare än vad vi tidigare har trott. Och riksbanken har ju trots allt höjt räntan tidigare fast Sverige haft låg inflation just för tillfället.

Finns det några risker mot en stark svensk konjunktur framöver?

– Det är om den internationella konjunkturen skulle bli svagare. Främst är hotet att USA skulle gå in i en ny svacka när de ekonomisk-politiska stimulanserna försvinner. Ett högt oljepris kan också sätta käppar i hjulet. Om oljepriset ligger kvar på dagens nivå så sänker det världens BNP med en halv procentenhet. Sen finns det ju alltid risk för ökad geopolitisk oro, men effekterna kommer i så fall över oljepriset.