Anfall är bästa försvar

Statssekreterare Erik Thedéen såg sammanbiten ut när han stod framför aktieägarna på Telia ­Soneras årsstämma förra veckan. Och inga nådiga ord kom ur hans mun. Sällan har en statssekreterare gett någon i närings­livet en så skarp uppsträckning offentligt. I skottgluggen stod telejättens revisions­firma, PWC.

Thedéen påpekade att PWC har varit telebolagets revisorer i tio år och att firman hade aktie­ägarnas uppdrag att granska att bolaget sköttes på ett korrekt sätt. Ändå är två av Telia Soneras holdingbolag föremål för en förundersökning gällande mutor och penningtvätt i Uzbekistan.

– Vi har således en situation där PWC lämnat tio stycken revisionsberättelser utan anmärkning och så årets revisionsberättelse där de varken uttalar sig för eller emot ansvarsfrihet för den förra koncernchefen Lars ­Nyberg, sa Thedéen.

Han gick så långt som till att uppmana PWC att göra en intern, eller helst extern, granskning av sitt eget agerande.

– Det är, tycker jag, dags för PWC att se om de har något att lära.

I medierna backade finansmarknadsminister Peter Norman upp sin statssekreterare genom liknande uttalanden. Dessutom drev staten, via Thedéen, och med hjälp av andra aktieägare igenom att Lars Nyberg nekades ansvarsfrihet på stämman.

Det är utmärkt att revisorer får ögonen på sig emellanåt så att pressen ökar på dem att göra ett noggrant och initierat arbete. De tar ju ändå betalt för det. Enligt Dagens Nyheter har PWC fakturerat Telia Sonera nästan 350 miljoner kronor de senaste tio åren.

Men huvudägaren staten undgår inte heller ansvar för vad som skett i Telia Sonera. Telias dåliga rykte började långt före mut­anklagelserna. Redan när bolaget var helstatligt klagade folk och 1996 kapade några hackers hemsidan och bytte ut bolagsnamnet till ”Felia”. Men det var efter börsintroduktionen år 2000 som bolaget kom i verkligt vanrykte.

Dåvarande näringsministern Björn Rosengren (S) uppmanade svenskarna att köpa aktier, trots att många analytiker tyckte att introduktionskursen på 85 kronor var väl hög. Den höjden har aktien inte varit i närheten av på senare år.

– Att göra Telia till en folkaktie är kanske mitt största politiska misstag, sa Rosengren till DI Weekend för ett par år sedan.

I dag är bolaget värt mindre än hälften av introduktionspriset, justerat för inflationen, och många svenskar är fortfarande aktie­ägare.

Efter kursraset sägs politikerna ha drivit på Telia för att skapa tillväxt så att bolaget skulle bli mer värt. Politiker är som bekant känsliga för vad väljare – som i det här fallet också i stor utsträckning var aktieägare – tycker. Ändå hade staten inte någon egen representant i styrelsen som kunde ha koll på hur bolaget uppförde sig.

Tillväxt uppnås lättast i tillväxtländer och i många av dessa står etik inte högst på agendan. Flera av de länder där Telia Sonera har gjort affärer – som Uzbekistan, Azerbajdzjan och Georgien – befinner sig inte i toppen av antikorruptionsorganisationen Transparen­cy Internationals lista. Uzbekistan ligger exempelvis på plats 168, inte långt från botten­nappet Somalia.

– Jag har gjort affärer och arbetat i både Azerbajdzjan och i Georgien, och min er­farenhet är att man stöter på mutor och ­korruption hela tiden. Att Telia Sonera ­skulle klara sig ifrån det är osannolikt, har Sasja Beslik, ansvarig för ansvarsfulla investeringar på Nordea, tidigare sagt till Affärsvärlden.

Eftersom Beslik inte fick se dokument som visade hur Telia Sonera hanterade affärs­etiska risker i dessa länder sålde han sin dåvarande arbetsgivares, Banco ­Fonders, aktier i bolaget. Det var en kraftfull markering, men dåvarande finansmarknadsminister Mats Odell verkade helt oberörd och avfärdade frågor från journalister.

Det är först på senare tid, sedan skandalerna blommat ut, som politikerna har vaknat till. Erik Thedéen medgav också att staten har ett ansvar i sitt långa tal på Telia Soneras stämma.

– Svenska staten har sagt att vi skulle kunna ha varit mer engagerade i bolaget före den nu aktuella situationen. Men jag menar att sedan krisen var ett faktum så har vi agerat kraftfullt för att tillsammans med andra ägare skapa en bas för att återupprätta förtroendet, sa han.

Så räknade han upp det som Telia Sonera gjorde på den etiska fronten under fjolåret. Därefter gav han sig på revisorerna. Anfall är som bekant bästa försvar. Både i politiken och i näringslivet.

Finansmarknadsminister Peter Norman och stats­sekreterare Erik Thedéen vill lägga ansvaret för Telias problem på PWC:s revisorer.