Anders Nilsson commer hem

KRÖNIKA. Com Hems vd Anders Nilsson arbetade många år inom Kinnevik, men lämnade i februari 2014 för att ta sig an vd-rollen på Com Hem.

– Det känns fantastiskt. (…) Detta är ett av de få jobben utanför Kinnevik i Sverige som jag skulle vilja ha, sa han då.

Men efter att Kinnevik i förra veckan köpte 18,5 procent av aktierna i Com Hem för 3,7 miljarder kronor är han tillbaka i den sfär som en gång fostrat honom.

– Vi känner ledningen ganska väl, kommenterade Kinneviks tillförordnade vd Joakim Andersson.

Det får ses som en underdrift. Com Hems finansdirektör Mikael Larsson hade tidigare samma roll på Kinnevik. Och vd Anders Nilsson har jobbat närmare två decennier i gruppen, först på MTG, därefter på Millicom.

Det är knappast Anders Nilssons nära relation till familjen Stenbeck som ligger till grund för förra veckans affär. Snarare har det med förändringarna på tv-marknaden att göra. Förändringar som är stora, sam­tidigt som ingen riktigt vet vart utvecklingen är på väg.

När kabel-tv-bolaget knoppades av från Telia år 2003 i samband med Sonera-fusionen, var Com Hem störst i Sverige.

Bolaget omsatte en dryg miljard, rörelseresultatet uppgick till 50 miljoner kronor. Värdet i bolaget bestod framför allt av de 1,4 miljoner hushåll som var knutna till Com Hems kabel-tv-nät. Därtill fanns en biaffär, Com Hems leverans av bredband till 70 000 kunder.

Då var den som satt på kontakten med hushållet kung, vare sig det var genom kabel, som Com Hem, parabol, som MTG eller på annat sätt.

I takt med att mycket av tv-tittandet har flyttats till internet är den konkurrensfördelen inte lika självklar. Kunden kan lika gärna tittat på SVT Play, Viasat Play, Netflix eller HBO. Då behövs inte distributörerna.

Denna utveckling syns i Com Hems siffror. Tv-verksamheten växer fortfarande, men långsamt. Bredbandsverksamheten har gått om tv-delen, både sett till omsättning och antal kunder, och växer dessutom snabbare. Antalet bredbandsabonnenter uppgick vid slutet av 2016 till över 700 000.

Den stora förloraren bland distributörerna av tv är MTG. Parabolantennen tappar kraftigt till förmån för andra, mycket snabbare nät, som kan erbjuda både tv och bredband. MTG:s marknadsandel har fallit flera år i rad.

Inom Kinneviksfären står även Tele 2 ganska svagt i förhållande till huvudkonkurrenterna Telia och Telenor. De senare har nämligen en stark position både på fast och mobilt bredband.

Vissa analytiker har kallat Kinneviks köp av Com Hem för defensivt. Affären uppfattas som ett sätt att hindra Com Hem från att gå ihop eller samarbeta med andra mobiloperatörer, som Wallenbergbolaget 3.

Men det finns flera andra tänkbara förklaringar till förra veckans affär. För det första har Com Hem inte blivit den besvikelse på börsen som en del hade trott. Bolaget växer både omsättningsmässigt och lönsamhetsmässigt och sedan tidig höst har kursen också dragit iväg.

Men affären kan också ses som en garanti i ett läge när ingen riktigt vet vart tv-marknaden är på väg (förutom att efterfrågan på kapacitet ökar). För Tele 2:s del kan förmågan att kunna tillhandahålla dual-play vara avgörande.

Enligt uppgifter till Affärsvärlden är det anställda på Tele 2 som har räknat på affären. Detta förnekas av Tele2 och Kinnevik.

Ur ett Tele 2-perspektiv skulle det vara logiskt att köpa hela Com Hem. Enligt en analys från Morgon Stanley skulle det ge besparingar på 700 miljoner kronor per år. En förklaring till at det inte blev så är att framtiden för tv är minst sagt oklar.

I stället ser det alltså ut som Kinnevik investerar i ett handlingsutrymme för framtiden, genom att köpa en mindre del av Com Hem, och kan på så vis avvakta eventuella sammanslagningar tills man vet vart marknaden är på väg.

En annan trend är nämligen att migrationen mellan innehållsleverantörer och nätägare som det talats om sedan millennieskiftet nu börjar bli verklighet.

I höstas lade den amerikanska teleoperatören AT&T ett bud på Time Warner, som bland annat äger nyhets-tv-kanalen CNN. Budet var på motsvarande 760 miljarder kronor, det största köpet i medievärlden på många år, och granskas nu av konkurrensmyndigheter. USA:s president Donald Trump lovade i valrörelsen att stoppa affären, men det är inte sannolikt att han lyckas.

Flera analytiker pekade på logiken bakom budet. AT&T är en operatör vars tillväxt avtagit. För att fortsätta växa breddar man sig på innehållssidan. Den typen av strukturaffärer kan det bli fler av.

I Sverige finns några exempel. Sommaren 2015 köpte Telia 1,4 procent av musikstreamingtjänsten Spotify för närmare 1 miljard kronor. Aktieposten är för liten för att ge ­Telia kontroll över företaget, men skapar ändå förutsättningar för samarbeten.

En annan affär, som det ryktats om men som inte blivit av, är att Com Hem skulle köpa delar av MTG:s tv-verksamhet, bland annat kanalerna TV3 och TV6. Verksamheten har enligt uppgift till Affärsvärlden varit till salu i över ett år. Friarna har varit få, men Com Hem uppges ha varit en av spekulanterna.

Intresset är sannolikt svalt.

– Om Com Hem köper delar av MTG offrar bolaget relationerna med sina andra innehållsleverantörer. Det vill de inte, säger en källa.

Samtidigt är det långt ifrån omöjligt att distributörer som Com Hem en dag breddar sig på innehållssidan på samma sätt som AT&T har gjort. Att gå samman med en mobiloperatör som Tele 2 är en annan väg att vandra.

Genom köpet av Com Hem har Kinnevik skaffat sig beredskap inför kommande förändringar på marknaden.