Vindkraft
Analytikerns varning: Vindkraftsparker i norr hotas av konkurser
Nyligen kunde Affärsvärlden avslöja att vindkraftsparker i norra Sverige har stora finansiella problem. De gör inte bara stora förluster, utan bryter mot de finansiella covenanterna gentemot långivarna, är beroende av ständiga aktieägartillskott och tvingas till stora nedskrivningar.
Inte minst de vindkraftsparker som ägs av det statliga kinesiska bolaget China General Nuclear Power Group, CGN, har det tufft.
Fast i giftiga avtal
En gemensam nämnare för de här parkerna är att, förutom att de är lokaliserade i norra Sverige, också har tecknat så kallade PPA-avtal (Power Purchase Agreement) med en elköpare. Det betyder att man förbundit sig att leverera en viss mängd el kontinuerligt till ett visst pris.
Christian Holtz är elmarknadsanalytiker vid konsultbolaget Merlin & Metis med en lång erfarenhet från energibranschen. Efter att ha läst Affärsvärldens artikel är hans slutsats att både investerare och banker nu får betala dyrt för de risker man tagit på sig.
Det rör sig om olika risker i olika fall, konstaterar han, men en risk han misstänker att många aktörer gått på en mina kring är att de prissäkrat sig mot det nordiska systempriset, som är ett snittpris för den nordiska elmarknaden, och inte mot de faktiska priserna i norra Sveriges elområden 1 och 2.
”Eftersom elproduktionen i norra Sverige är betydligt större än elanvändningen är det svårt att hitta köpare för prissäkringskontrakt kopplade till de faktiska elområdespriserna i SE1 och SE2. Många aktörer har då valt att sälja prissäkringar kopplade till det nordiska systempriset i stället. Därmed har man tagit på sig en risk att elområdespriset kommer att differentiera från det nordiska systempriset”, säger han.
Historiskt har elområdespriserna haft en väldigt stark korrelation, men de senaste åren har avvikelsen varit mycket stor, vilket dessa aktörer nu fått betala dyrt för. Samtidigt som de säljer sin elproduktion billigt till de lägre elpriserna vi sett i SE1 och SE2, får de köpa el dyrt till det nordiska systempriset för att fullfölja sina prissäkringsåtaganden, konstaterar Christian Holtz.
Samma fälla som Vattenfall
”Det är samma fälla som statliga Vattenfall hamnat i. Dess resultat tyngdes kraftigt förra året av just den här effekten kopplad till prisområdesskillnader som gjorde att de åkte på en rejäl smäll.”
Investerare och vindkraftsföretag har troligen också underskattat vindkraftens ”kannibaliseringseffekt”, som innebär att när det blåser så pressas priset för alla aktörer.
”Den beror på den massiva utbyggnaden som skett i norra Sverige de senaste åren och jag tror att många aktörer underskattade den effekten när man gjorde de här stora investeringarna för 3–5 år sedan.”
Konsekvenser för investerare
”Nu talar man om en dubblering av elanvändning de kommande 20 åren som innebär att vi behöver bygga mycket mer elproduktion, och det kommer framför allt att vara vindkraft. Det kommer att fortsätta driva på den kannibaliseringseffekt som vi redan ser idag”, fortsätter Christian Holtz.
Kannibaliseringseffekten har också en avgörande betydelse för de vindkraftsparker som sitter fast i PPA-avtal som bygger på att en fast volym el ska levereras.
”I den modellen förbinder sig en vindkraftspark att leverera en given mängd varje timme hela året till ett visst pris. Det är de parkerna som måste ut på marknaden och köpa el de timmar de inte kan leverera de volymerna som prissäkrats. De drabbas hårt av kannibaliseringseffekten.”
Givet den effekten i kombination med att byggandet av en vindkraftspark är väldigt kapitalintensivt. Hur ska aktörerna tänka framåt?
”Risken finns alltid där eftersom vindkraftsproduktion inte är planerbar men om du väljer ett avtal där du får ett förutbestämt pris för varje kilowattimme el du levererar, oavsett när du levererar den, så har du flyttat risken kopplad till kannibaliseringseffekten till en annan part och i stort låst in dina framtida intäkter.”
Det minskar risken kraftigt, menar Christian Holtz.
”Samtidigt kan en del av dessa aktörer nu möta stigande finansieringskostnader och högre avkastningskrav när vi lämnar lågräntemiljön, då möter de ändå en utmanande situation.”
”Men har du låst in dig i ett avtal med fast volym och därmed själv dessutom tagit på dig risken kopplad till kannibaliseringseffekt som nu blivit kostsam är det så klart betydligt värre. Sen beror det också i vilket elområde du har din produktion.”
Konsekvensen blir att investerare och banker kan råka illa ut framöver.
”Ska man summera det hela kan man väl säga att många investerare och banker riskerar att hamna i kläm i närtid till följd av riskkonstruktioner i deras PPA och förmodligen stigande kostnader för till exempel räntor.”
Kommer vi att få se konkurser?
”Det är vindkraftsparkerna, dess ägare och långivare som då kommer att få ta smällen och självklart är konkurser en risk med tanke på de här giftiga avtalen en del aktörer är fast i.”
”Men vindkraftsparken står ju kvar och förhoppningsvis kan de nya ägarna teckna bättre avtal och då förhoppningsvis tjäna pengar och på sikt tror jag på vindkraften eftersom elbehovet kommer att öka så kraftigt. Men jag tror att man kommer att behöva se över hur man ska hantera risken framöver.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.