Analytikernas förväntningar på storbankernas räntenetto pekar uppåt

Bland centralbankerna gick amerikanska Federal Reserve i bräschen den 16 mars med sin första styrräntehöjning sedan december 2018. Detta mot bakgrund av stärkt ekonomi och hög inflation. Fed utlovar också ytterligare räntehöjningar det närmaste året.

Även Riksbanken har börjat strama åt. Räntan höjdes i slutet av april vilket var betydligt tidigare än indikerat, enligt den så kallade räntebanan som stakas ut vid varje penningpolitiskt möte. Riksbanken signalerar också för ytterligare räntehöjningar de närmaste åren. Europeiska centralbanken, ECB, lurar också i vassen med en sannolik höjning av räntan i juli enligt de senaste indikationerna från banken.

För aktiemarknadens vidkommande anses höjda räntor vara en möjlighet för bankerna att öka marginalen när skillnaden mellan in- och utlåningsräntor ökar. Det så kallade räntenettot, som är skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, är generellt bankernas viktigaste intäktspost.
För de svenska storbankerna är räntenettots andel omkring 50% av de totala intäkterna, men det finns undantag som Handelsbanken där räntenettot har en ännu större vikt.

Nyligen meddelade amerikanska investmentbanken JP Morgan höjd prognos för årets räntenetto. Den nya målsättningen för räntenettot lyder 56 miljarder dollar (exklusive Markets-divisionen), vilket var en höjning från 53 miljarder som kommunicerades i april. Beskedet lyfte den amerikanska banksektorn när prognoshöjningen levererades den 23 maj.

Vänder vi blickarna tillbaka till de svenska storbankerna och tittar närmare på marknadens förväntningar kring räntenettot är den övergripande bilden samstämmig om att estimaten har rört sig uppåt under de senaste månaderna.

Analytikerna har höjt konsensus för SEB:s räntenetto under 2022 med över 4% under de senaste tre månaderna. För 2023 är höjningen ännu större, närmare 7% för samma tidsperiod. För Handelsbanken ligger höjningarna på omkring 6 respektive 9% medan Swedbank visar höjningar på runt 5 respektive 8%. Nordea visar också höjda prognoser om än något lägre än kollegorna.

I sammanhanget bör nämnas att bankerna även har intäkter från andra källor, exempelvis är provisionsnettot en av de större posterna.