Analytikerna ljumma inför Astrazenecas magmediciner

Möjligheterna för Astrazenecas terapiområde mage- och tarm väger lätt när investererarna och läkemedelsanalytikerna säger sitt om bolagets framtid. Att Astrazeneca hör till en av kursvinnarna på Stockholmsbörsen det senaste året hänger mer ihop med ett allmänt börsintresse för läkemedelssektorn.

Till det kommer förväntningarna på Astrazenecas andra stora verksamhetsomårde hjärta- och kärl. Men det förtar inte det faktum att mage- och tarm förblir ett spännade framtidsområde inom Astrazeneca.

Tre saker kan förklara aktiemarknadens just nu skeptiska inställning till terapiområdet mage – och tarm.

1.Det är svårt att förutse nivån för den fortsatta försäljningen för en gammal storsäljare som Losec, speciellt om produkten varit en helt dominerande intäktsgenerator. Ingen kan förutse utfallen i de patentmål som Astrazenecas advokater förbereder för att rädda Losec kvar på den lönsamma amerikanska marknaden. Agerandet från konkurrenter och generikaföretag handlar därtill mer om spelteori än vetenskap.

Men det finns positiva aspekter. Pressen från konkurrenterna motverkas exempelvis av att märkeslojaliteten ofta visar sig vara så stark att läkarna och patienterna förblir lojala långt efter det att generisk konkurrens pressat ner priserna. Det har Astrazeneca visat tidigare bland annat genom försäljningsframgångar från läkemedel som Xylocain och Seloken. på börsen väljer dock placerarna att ta det säkra för det osäkra och värdera ner ustikterna för Losec för att istället belöna ett bättre utfall än väntat senare.

2.Hur läkemedelsmarknaden ska ta emot en ny produkt är också klurigt. Läkemedelsanalytikerna kan ofta avgöra den medicinska betydelsen av ett nytt läkemedel. Men när köparna är allmänläkare och konsumenterna dessutom mottagliga för reklam – som i USA – blir spelplanen en annan. Även en produkt med ett begränsat medicinskt mervärde som Nexium kan med hjälp av en duktig försäljningskår förvandlas till en storsäljare. Det har överraskat flera anlytiker Ekonomi24 talat med.

3.Det är alltför vanligt att lovprisade forskningsprojekt plötsligt avbryts på grund av biverkningar. Det nedlagda Mosaprid mot IBS och besvikelsen kring vaccinprojektet mot magsårsbakterien H Pylori är bara exempel. Riskerna gör att läkemedelsanalytikerna sätter låga värderingar på substanser i tidig forskningsfas. Astrazenecas tal om en ny potentiell jättesäljare för IBS kan mycket väl visa sig helt sann. Men analytikerna värderar inte forskningen överhuvdtaget när de gör sina värderingsberäkningar.

Kandidatsubstanserna i rapidhämmarprojektet och refluxhämmarprojektet värderas bara till en bråkdel av sitt möjliga värde. I bakgrunden finns också vetskapen om att även preparat som både godkänts av läkemedelsmyndigheterna och nått marknaden riskerar att kallas tillbaka på grund av biverkningar.

Läkemedelsanalytikernas skepsis är inte ny. Den fanns redan för två år sedan då Astra och Zeneca fusionerades. Men då var det bland annat forskningen kring Zenecas inlicensierade hjärtmedicin – superstatinet Crestor – samt olika blodproppspreparat från Astra i Mölndal som värderades ner.

Idag hyllas Crestor som en möjlig storsäljare med en försäljningspotential på kanske 2 miljarder dollar 2005. De olika thrombinhämmarna får samtidigt allt mer uppmärksamhet även om analytikerna väljer att påpeka att risken för misslyckande förblir fortsatt hög.

Enskilda Securities räknar i en analys med att terapiområdet mage- och tarm kommer att stå för 20 procent av Astrazenecas försäljning år 2005, en ordentlig nedgång jämfört med den nuvarande andelen på strax under 40 procent. Bakom tapptet står försäljningen av Losec som faller från drygt 6 miljarder dollar förra året till en försäljning på 1,8 miljarder dollar fem år senare. År 2005 väntas Nexium samtidigt sälja för 1,9 miljarder dollar.

Det är sannolikt först kring 2003 och 2004 som ”möjligheterna” i Astrazenecas nuvarande forskningsportfölj börjar värderas upp. Det kommer dessutom att ta fram till 2005 och 2006 innan preparaten hunnit bli ett verkligt samtalsämnen, om de inte hunnit falla bort på vägen.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från VECKANS FÖRETAG