Analytikern sågar SSAB:s gröna plan: ”Satsar hela balansräkningen”

Idag stod det klart att det blir Johnny Sjöström som blir SSAB:s nya vd efter Martin Lindqvist. Han tillträder sin tjänst den 28 oktober. Det var Martin Lindqvist som drog igång SSAB:s stora satsning på grönt stål, hybrit, och det är nu upp till Johnny Sjöström att ta projektet i hamn.

En överhängande risk för de stora stålprojekten i norr har till exempel varit tillgången på el. Den har dock minskat efter att arbetet med den 38 mil långa kraftledningen mellan Finland och Sverige, Aurora Line, snart är på plats vilket DI nyligen rapporterade om.

Men det finna flera utmaningar för den tillträdande vd:n.

Affärsvärlden rapporterade till exempel nyligen att Nordea och analytikern Anders Åkerblom tittat närmare på ståltillverkaren SSAB. Rekommendationen blev sälj med riktkursen 42 kronor vilket innebär att aktien ska ned cirka 15%.

Utanför bolagets kontroll

“Vi hävdar att fokus kommer fortsätta att skifta från SSAB:s förmåga att producera höghållsfast– och avancerat stål till faktorer utanför bolagets kontroll”, konstaterade Anders Åkerblom i en kommentar till analysen.

Största investeringen

Det var i april som SSAB meddelade att man nu går vidare med att bygga ett nytt stålverk i Luleå. På det stora hela tar SSAB en stor risk när man gör den här omfattande investeringen, menar Anders Åkerblom.

”SSAB: s justerade börsvärde (enterprise value) ligger på 40 miljarder kronor och man investerar drygt 60 miljarder kronor i denna omställning, som framför allt är kopplad till den nya produktionsanläggningen i Luleå. Här satsar man hela balansräkningen och framtida möjligheter att generera en god avkastning på eget kapital på något som riskerar att inte kunna att bära sin kostnad.”

Utmanande miljö

Han poängterar att han tycker att det är positivt att flera svenska storbolag fortsätter ställa om sina verksamheter till mer miljövänliga processer, men att det just i SSAB:s fall finns en risk att bolagets investeringar inte bär sin kostnad, och att det kan visa sig finnas konkurrenter i marknaden som kan framställa den gröna produkten på ett mer energi- och kostnadseffektivt sätt.

”Dessa investeringar sker i en miljö där stålprisdynamiken i bolagets huvudmarknader fortsätter vara utmanande. Det kan bli problematiskt på sikt eftersom bolaget ska finansiera denna omställning dels med den egna balansräkningen dels genom kassaflöden från den löpande verksamheten.”

Återhämtning dröjer

Anders Åkerbloms argument är att trots att priserna, och således bolagets ”stål-spreadar”, har kommit ned är priserna i marknaden fortsatt höga från ett historiskt perspektiv.

”Men med en fortsatt låg kapacitetsuttnyttjandegrad i Europa och nettoexporter från Kina vid historiskt höga nivåer, finns det en risk att en återhämtning i marknaden kan dröja.”

Risk att premien inte består

Ytterligare ett frågetecken kring SSAB är den gröna premie som bolaget räknar med att kunna få vid försäljning av det koldioxidfria stålet, menar Anders Åkerblom.

”Vi räknar med att det kommer att finnas en premie, men bedömer att det finns en överhängande risk att premien inte kommer att bestå. Vi räknar med att premien urholkas när ny kapacitet kommer in på marknaden, i takt med att SSAB ökar andelen grönt stål i försäljningsmixen.”

Anders Åkerblom pekar också på att SSAB:s potentiella köpare kanske inte har de marginaler man velat se för att sälja en premie-prissatt produkt.

”Vi förväntar oss inte att den gröna produkten kommer besitta den kvalitetsmässiga eller tekniska överlägsenhet jämfört med vanligt ‘brunt’ stål, som skulle krävas för att berättiga en långsiktig och strukturell premie till SSAB’s kunder.”

”Sedan ska den säljas till kunder vars marginaler ofta ligger på en lägre nivå och riskerar att påverkas negativt av att köpa en premieprodukt om de inte kan prisa den vidare till kund. För en biltillverkare kan det vara en liten kostnad, men för kunder inom exempelvis byggindustrin kommer man inte nödvändigtvis kunna föra den här kostnaden vidare”, fortsätter han.

Kinesisk överkapacitet hotar

Det finns också en risk att det euroepiska stålet och det framtida gröna stålet fortsätter att vara konkurrensutsatt, och då främst från kinesisk överkapacitet, menar Åkerblom.

”Nybyggnationstakten i fastigheter i Kina, som varit den enskilt viktigaste globala efterfrågedrivaren, fortsätter vara svag. Detta pressar intjäningen bland de inhemska ståltillverkarna som då i stället väljer att exportera överkapaciteten.”

”Marginaler runt 0-strecket”

Anders Åkerblom pekar på att senast Kina började exportera stål i dessa mängder 2014 så pressades intjäningen bland Europeiska ståltillverkare i flera år.

”Då genererade SSAB marginaler (EBIT) runt nollstrecket, vilket ska jämföras med drygt 11% nu i det andra kvartalet”.

Kina kan runda

För att skydda det gröna koldioxid stålet från ”brun” konkurrens och ge europeiska ståltillverkare incitament att ställa om deras produktionsmetoder till mindre koldioxidintensiva metoder har EU beslutat att införa en gränsskydds mekanism – den så kallade CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism)

CBAM ska gälla från och med 2026. Kommer den att göra sitt jobb tror du?

”Det är för tidigt att uttala sig om och det bygger mycket på hur pass koldioxidintensiv stålimporten till Europa blir.”

”Men Kina har runt tio gånger så stor produktionskapacitet som Europa. Om de börjar tillverka grönt stål, även i liten skala relativt sätt, så finns det en risk att man späder ut de potentiellt positiva effekterna av CBAM för de europeiska ståltillverkarna, då CBAM framförallt ska gälla det bruna stålet då det bygger på hur pass koldioxidintensivt stålet är”, fortsätter Anders Åkerblom.